Från Briatico till Roccella Jonica via Stilo
Vi hade bara bokat två nätter i Briatico eftersom vi ganska snart skulle köra till den östra sidan av Kalabrien – Joniska havet. Lite på måfå hade vi valt ut orten Roccella Jonica – där fanns absolut inget – förutom en gigantisk strand samt havet. Detta kändes helt rätt för två år sedan när vi bara körde genom, tänk att få tillbringa sin semester här – att få äga en hel strand, kanske kunde vi stanna till där på årets resa i Italien.
Besöka Stilo
Vägen dit från västra sidan kan man göra på (minst) två sätt; antingen den enklaste, dryga timmen från Briatico på fin motorväg genom berg och dalar, eller den lite mer dryga vägen via STILO. Den vägen är den längre och den ska man naturligvis välja om man vill ha lite äventyr på smala och krokiga vägar. Uppe i bergen möts man av underbar natur och en total tystnad, trodde det inte fanns en sådan tystnad. Några timmar extra tar det att köra över Stilo, men är man inte rädd för serpentinvägar ska man absolut välja denna krokiga väg. Här finns även ett par intressant bergsbyar att stanna till i, som t ex Serra San Bruno, som är betydligt större än Stilo.
Stilo är en helt underbart vacker liten by med fantastisk arkitektur, verkligen värd ett besök. Arkitekturen är häftig och de riktigt speciella tornen byggdes redan på 1000-talet. Längst upp något ovanför den ordinarie byggnationen ser man en liten borg med fem torn Cattolica som byggdes redan på 900-talet.
I Stilo heter kyrkan San Francisco och är från 1400-talet. Ingen särskild kyrka i sig, men den var öppen för allmänheten och jag gillar att besöka kyrkor utomlands.
Bara 45 minuter bilkörning från Stilo når man havet och Italiens östra sida, det var bara att hoppa in i bilen igen.Den östra sidan av Kalabrien var ju ett oskrivet blad, det finns inte mycket skrivet över denna region så därför får vi försöka upptäcka så mycket som möjligt på egen han.
Nåväl – nu vet jag, det är lite annorlunda. Hit åker man verkligen inte, om man vill ha det livat. Här är väldigt lugnt och det är förstås strandliv som gäller. Hotellpriserna är lite billigare än på västkusten men det finns inte mycket att göra om man inte själv har egna idéer. Här njuter man av det lilla. Det finns ett par intressanta bergsbyar runt om att beskåda och då bör man ha bil.
Boende i Rocella Jonica
Vi hade bokat in oss strax utanför Roccella Jonica som är en lite större ort med stadskärna och det finns en hel del hotell. Jag hade bokat ett hotell precis vid havet eller man nådde havet genom en liten tunnel som gick under huvudvägen och järnvägen. Fyra nätter hade vi bokat i Roccella och det kändes lite sådär kan jag erkänna, vet inte varför det blev såå många nätter, det hade räckt med två. Lite delade meningar råder om detta i familjen, jag kan ha fel, det är visst helt okej här i Roccella, särskilt hotellet gillade vår 16-åring. Jag tycker betydligt bättre om den västra sidan av Italien, men den här sidan är absolut värd ett besök, det är så lugnt och stillsamt och väldigt få turister.
God mat på semestern är ju bland det viktigaste och ja visst den är bara helt superb. Var man än befinner sig i södra Italien får man otroligt vällagad mat, fisk som kött och väljer man en pizza får man en fullmatad sådan.
En förmiddag när vi låg och solade som bäst kom det plötsligt in ett riktigt oväder, med åska och ösregn. Ja vad gör man då? Tur att vi hade bil, vi beslöt oss för att dra ner till den absolut sydligaste delen av Italien och hamnade i Stracia. Här var vädret varmare trots att det bara är ca 10 mil mellan orterna, men lika ödsligt. Vi tog oss naturligtvis en titt då vi åkt genom hela Italien kändes det förstås roligt att även se den sydligaste delen.
Det kändes ganska fattigt och här fanns absolut ingen turism.Vindarna från Afrika drog in och det blev väldigt hett. Vattnet var varmt och kristallklart. Det finns säkert roligare ställen än de vi hittade här i södra Italien, vi körde inte till Reggio Calabria eftersom det är en riktigt storstad med flygplats och allt. Vi vände om och körde tillbaka till Roccella för att kolla in utsikten.
Vi tog bilen upp till den absolut högsta punkten i Roccella för att kunna se hela den fantastiska utsikten över stora delar av den östra sidan av Kalabrien. Ett åskväder drog in när vi stog uppe på toppen och njöt av vindarna från bergen.
