Avkopplande upplevelser i Dolomiterna
Alla besök i Dolomiterna behöver inte alltid vara varma och jobbiga vandringar. Ibland är det faktiskt skönt att låta kabinbanan göra jobbet, andas den friska alpluften och bara njuta av utsikten över de mäktiga bergstopparna. Eller strosa runt i en alpby, äta och dricka gott och ta stunden precis som den kommer.
Under våra dagar i Dolomiterna har vi två olika boenden. Vår första natt tillbringar vi på ett mysigt pensionat i en mycket liten alpby ett par kilometer utanför orten Völs. Här finns inte mycket att göra förutom att insupa den härliga alpluften, njuta av de vackra vyerna och äta middag. Även om det var både ett bra och prisvärt boende räckte det med en övernattning.
Boende i Castelrotto/ Kastelruth
För våra nästkommande nätter vill jag ha lite mer känsla av samhälle och hittar en lite större ort, Castelrotto. Det är en lagom stor alpby men heller inte alltför turistig. Här finns det ett par hotell och jag väljer ett med typisk alpkänsla.
Hotel Garni Doris
Castelrotto är en utmärkt bas för utflykter, inte minst till Alpe di Siusi, men också till flera andra platser i Dolomiterna. Den lilla och mysiga alpbyn passar dessutom perfekt för en kvällspromenad efter en dag bland bergen. Här strosar vi längs de smala gränderna, svalkar händerna i fontänen på torget och beundrar de gamla husen som kantar gatorna. Det vackra kyrktornet reser sig över byn och präglar siluetten. Tempot är lugnt och avslappnat, och det är en trivsam plats att återvända till efter dagens äventyr.
Castelrotto är inte särskilt stort men ändå tillräckligt att ha som utgångspunkt för vidare äventyr i Dolomiterna. Det ligger nära till exempel kabinbanan till Compatsch och har ett par restauranger, några barer och hotell. Det finns även ett par butiker med blandat varuutbud.
Från Castelrotto går också Marinzen-linbanan upp till Alpe di Marinzen, som ligger på cirka 1 500 meters höjd. Där finns restaurang, lekplats och flera vandringsleder. Därifrån kan man fortsätta till fots mot bland annat Bullaccia (Puflatsch) eller vidare mot Alpe di Siusi om man vill göra en längre vandring. Det är dock inget vi testar.
Vacker fasadmålning på ett av husen i Castelrotto.
Svalkande dopp för händerna i den gamla brunnen som står mitt på torget.
Utflykt till Compatsch
Under vår vistelse i den charmiga alpbyn Castelrotto gör vi en eftermiddagsutflykt till Compatsch, huvudområdet på högplatån Seiser Alm och en naturlig utgångspunkt för vandring och skidåkning. Vi låter vandringskängorna stå kvar i bilen och tar kabinbanan upp till högplatån. Här promenerar vi i maklig takt över de öppna alpängarna och njuter av den friska bergsluften och de storslagna vyerna över Dolomiterna.
Det är bara en kort bilresa från Castelrotto till Siusi allo Sciliar, där kabinbanan går upp mot Compatsch på Alpe di Siusi (italienska) eller Seiser Alm (tyska). Här finns många parkeringsplatser både i parkeringshus och utomhus. Vi köper biljetter och tar oss via kabinbanan upp till den första bergsstationen som är en slags knutpunkt för vidare färd med andra liftar.
Vi ser att det faktiskt går att köra dit även med bil vilket kan vara bra att veta eftersom vi då sparat pengarna det kostar att åka liften. Det är ganska dyrt att åka kabinbana i Dolomiterna, och vad jag ser finns inga subventioner som i till exempel Österrike där ett flertal hotell håller med gratis liftkort samt färdbiljett till bussar mellan olika orter.
Vid högsäsong är biltrafiken upp till Compatsch begränsad under dagtid för att minska belastningen på naturen. Bäst är att kontrollera de aktuella reglerna innan besöket, eftersom tiderna kan variera beroende på säsong.
Lugn eftermiddag utan att anstränga sig
Ibland är det skönt att inte ha alltför många måsten. Att bara strosa runt, ta in naturen och njuta av lugnet är faktiskt en upplevelse i sig. Den som vill kan fortsätta uppåt med lift eller ge sig ut på någon av de många vandringslederna. Vi nöjer oss med en stillsam promenad över alpängarna, och utsikten över Dolomiternas dramatiska bergstoppar räcker mer än väl den här eftermiddagen.
Om man ändå vill se mer
Men för den som vill röra på sig mer finns det förstås mängder av möjligheter. Seiser Alm är Europas största högplatå och ett paradis för den som gillar vandring och cykling. Här finns leder i olika svårighetsgrader, från kortare promenader med fantastiska vyer till längre turer där man kommer närmare de imponerande bergsmassiven. Även den som inte vill ge sig ut på en heldagsvandring kan enkelt hitta en vacker sträcka att upptäcka.
Efter några timmar vid Compatsch tar vi liften tillbaka ner till Siusi allo Sciliar. Kanske lite skamsna över att vi inte gjorde så mycket mer än att njuta av utsikten och den vackra miljön. Samtidigt känner vi oss väldigt nöjda, man behöver egentligen inte göra så mycket för att få en fin upplevelse.
S:t Johanneskyrkan
Och på tal om små upplevelser som inte kräver stora ansträngningar, innan vi lämnar Dolomiterna för den här gången stannade vi till vid den lilla S:t Johanneskyrkan i byn Ranui. Det är ett besök som också fastnar i minnet. Kyrkan ligger en bit från Castelrotto, men är väl värd en omväg. Med sin lökkupol, vita fasad och det dramatiska bergslandskapet bakom sig ser den nästan ut som en kuliss.
S:t Johanneskyrkan är kanske en av Dolomiternas mest fotograferade platser. Den lilla kyrkan, som ligger ensam på en grön äng med Odlebergens dramatiska toppar i bakgrunden, har blivit en av regionens mest omtyckta vyer.
Kyrkan byggdes redan 1744 och är ett litet barockkapell tillägnat S Johannes Nepomuk. Tyvärr går det inte längre att kliva in i kyrkan, men det går att komma nära och uppleva den vackra miljön runt omkring. När vi är här kostar det fem euro att komma in på området och vi var inte ensamma, ett par andra turister betalar också snällt för att fotografera denna klassiska Dolomitvy.
Oförglömliga upplevelser
Den lilla kyrkan, de gröna ängarna och de mäktiga bergen i bakgrunden skapar en sagolik vy. Att vi föll för Dolomiterna är ingen överdrift. De spektakulära utsikterna är förstås oförglömliga, men lika minnesvärda är de små platserna och alla spontana stopp som dyker upp längs vägen.
Och det är kanske en av anledningarna till att vi vill tillbaka. Vi har bara fått en liten försmak av Dolomiterna, och det finns så mycket mer att se och uppleva. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan vi har möjlighet att ta oss tillbaka, på en ny plats, med nya vyer framför oss.
Läs mer om Sydtyrolen: Se alla inlägg här
Läs mer om regionen: Trentino-Alto Adige
Läs mer om Italien: Se alla inlägg här
