{"id":23597,"date":"2021-04-10T14:20:12","date_gmt":"2021-04-10T14:20:12","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=23597"},"modified":"2026-03-15T15:30:34","modified_gmt":"2026-03-15T15:30:34","slug":"oland-i-solsken-och-nordanvind","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=23597","title":{"rendered":"\u00d6land i solsken och nordanvind"},"content":{"rendered":"

Nordanvinden sliter i v\u00e5ra kl\u00e4der men solskenet v\u00e4rmer v\u00e5ra ansikten. \u00d6land bjuder p\u00e5 b\u00e5de sol och isande vindar och trots det njuter vi n\u00e4r vi vandrar \u00f6ver \u00f6dsliga str\u00e4nder och \u00f6ppna f\u00e4lt med iskalla fingrar. Oavsett \u00e5rstid \u00e4r \u00d6land alltid v\u00e4rt ett bes\u00f6k.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Vi har n\u00e5gra dagar kvar innan vi m\u00e5ste \u00e5terv\u00e4nda hem till Stockholm och vardagen. Men vad kan man egentligen hitta p\u00e5 under n\u00e5gra tidiga v\u00e5rdagar i Sverige? Det mesta \u00e4r ju fortfarande st\u00e4ngt n\u00e4r det g\u00e4ller caf\u00e9er, restauranger och uteserveringar. Och inomhusaktiviteter \u00e4r knappast n\u00e5got alternativ nu i pandemitider. Det som \u00e5terst\u00e5r \u00e4r naturupplevelser och det \u00e4r ju knappast fy skam, oavsett \u00e5rstid.<\/p>\n

Och vad kan passa b\u00e4ttre \u00e4n en tur till \u00d6land? Solen skiner, men nordanvinden biter iskallt. Bara p\u00e5 med vinterkl\u00e4derna som ligger inpackade i bilen, sedan k\u00f6r vi mot \u00f6n!<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6landsbron<\/strong><\/p>\n

Efter ett par dagar p\u00e5 \u00d6sterlen och en \u00f6vernattning i Karlskrona kommer vi fram till Kalmar vid lunchtid. Det inhandlas lunch och sedan v\u00e4ntar \u00d6landsbron. Halva n\u00f6jet med dagens resa kanske \u00e4r att f\u00e5 f\u00e4rdas p\u00e5 bron \u00f6ver Kalmarsund.<\/p>\n

Bron b\u00f6rjade byggas 1967 och stod klart den 30 september 1972. Bron \u00e4r fyrfilig, 6072 meter l\u00e5ng, 13 meter bred och dess h\u00f6gsta h\u00f6jd \u00e4r 41,69. Det g\u00e5r inte att cykla eller g\u00e5 \u00f6ver bron, d\u00e5 blir det att ta b\u00e5ten \u00f6ver, dock inte Kalmarsund VIII.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6lands s\u00f6dra udde<\/strong><\/p>\n

Vi kommer \u00f6ver Kalmarsund och tar en sv\u00e4ng in mot F\u00e4rjestaden som ligger strax s\u00f6der om brof\u00e4stet. Vi letar efter n\u00e5gonstans att \u00f6vernatta och vill spana in ett st\u00e4lle som vi tror kan passa inf\u00f6r v\u00e5r \u00f6vernattning men till kv\u00e4llen \u00e4r det l\u00e4nge \u00e4n. Men vi har tusen saker att hinna med innan det \u00e4r dags f\u00f6r \u00f6vernattning.<\/p>\n

Vi forts\u00e4tter f\u00e4rden s\u00f6derut och passerar f\u00e4lt och jordbruk. Havet ligger inom synh\u00e5ll n\u00e4stan \u00f6verallt och vi \u00a0kommer s\u00e5 sm\u00e5ningom fram till \u00d6lands s\u00f6dra udde med fyren L\u00e5nge Jan.<\/p>\n

Vi har ju varit h\u00e4r f\u00f6r n\u00e4stan nio \u00e5r sedan n\u00e4r vi gjorde en tr\u00e4ningsresa med v\u00e5ra hundar inf\u00f6r den stora Norgeresan. D\u00e5 var det maj m\u00e5nad och betydligt varmare \u00e4n vad det \u00e4r idag. Men klart att vi m\u00e5ste titta till fyren \u00e4nnu en g\u00e5ng \u00e4ven om det biter ordentligt i kinderna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Karl X Gustafs mur<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4g ut mot \u00d6lands s\u00f6dra udde passerar vi Karl X Gustafs mur. Muren kallas \u00e4ven f\u00f6r Stora muren och uppf\u00f6rdes 1653 p\u00e5 uppdrag av Karl X Gustaf som vid den tiden var tronf\u00f6ljare, \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 eftertr\u00e4dde han drottning Kristina p\u00e5 Sveriges tron.<\/p>\n

Den 4,5 kilometer l\u00e5nga muren byggdes tv\u00e4rs \u00f6ver \u00d6land under 1650-talet och skiljer kungsg\u00e5rdens marker fr\u00e5n den \u00f6vriga kronoallm\u00e4nningens mark. Syftet var nog en revirmarkering fr\u00e5n den blivande kungens sida.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

L\u00e5nge Jan – Lite historia och fakta<\/strong><\/p>\n

V\u00e4der och vind har slitit p\u00e5 f\u00e4rgen sedan v\u00e5rt senaste bes\u00f6k \u2013 L\u00e5nge Jan skulle verkligen beh\u00f6va ett nytt lager f\u00e4rg. Fyrens utseende \u00e4r kanske inte spektakul\u00e4rt f\u00f6r att vara en av Sveriges mest k\u00e4nda, men platsen h\u00e4r vid \u00d6lands s\u00f6dra udde \u00e4r vindpinad och karg och helt f\u00f6rtjusande, oavsett v\u00e4der.<\/p>\n

L\u00e5nge Jan t\u00e4ndes f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 1 november 1785 efter tv\u00e5 \u00e5rs byggande. Namnet kan sp\u00e5ras tillbaka till det medeltida kapellet Capella Beati Johannes, eller S:t Johannes, som l\u00e5g vid det gamla fiskel\u00e4get Kyrkhamn. Efter reformationen revs kapellet och stenarna anv\u00e4ndes till att bygga fyren.<\/p>\n

Fyren vitputsades 1845, och under slutet av 1800-talet fick den sin karakt\u00e4ristiska \u201cring\u201d. Ursprungligen var den r\u00f6d, men m\u00e5lades senare svart. 1948 elektrifierades fyren och idag \u00e4r den helt automatisk och obemannad. Med sina 41,6 meter \u00e4r L\u00e5nge Jan Sveriges h\u00f6gsta fyr. F\u00f6r att n\u00e5 toppen m\u00e5ste man kl\u00e4ttra 197 trappsteg, utsikten fr\u00e5n toppen \u00e4r verkligen v\u00e4rd anstr\u00e4ngningen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Aktiviteter vid \u00d6lands s\u00f6dra udde<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 en tidig marsdag \u00e4r bes\u00f6karna f\u00e5,\u00a0 vi ser kanske tre bilar p\u00e5 parkeringsplatsen. Dessutom biter kylan i kinderna. Fr\u00e5n april och under sommaren finns h\u00e4r d\u00e4remot flera aktiviteter f\u00f6r bes\u00f6kare i alla \u00e5ldrar.<\/p>\n

F\u00f6rutom att kl\u00e4ttra upp i fyren finns naturum Ottenby \u2013 ett bes\u00f6kscentrum med en stor utst\u00e4llning om omr\u00e5det, dess f\u00e5glar och djur.<\/p>\n

Naturreservatet \u00e4r ett av Sveriges mest bes\u00f6kta, med vandringsleder som slingrar sig \u00f6ver vidstr\u00e4ckta strand\u00e4ngar och genom \u00e4dell\u00f6vsskogar. L\u00e4ngs v\u00e4gen kan man ha turen att se b\u00e5de f\u00e5glar och s\u00e4lar.<\/p>\n

Ottenby f\u00e5gelstation, en forskningsinstitution, ringm\u00e4rker cirka 25 000 f\u00e5glar varje \u00e5r. Guidade turer ger bes\u00f6kare en unik inblick i arbetet.<\/p>\n

N\u00e4r magen b\u00f6rjar kurra ligger Restaurang F\u00e5gel Bl\u00e5 vackert bel\u00e4gen och serverar god mat. Intill finns Naturbokhandeln, perfekt f\u00f6r den som vill botanisera bland naturb\u00f6cker och sm\u00e5 souvenirer.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Rester av S:t Johannes kapell<\/strong><\/p>\n

Uppe p\u00e5 den lilla kullen finns resterna efter S:t Johannes kapell som uppf\u00f6rdes av handelsm\u00e4n i Kyrkhamn under senare delen av 1200 – talet. H\u00e4r l\u00e5g en viktig handelsplats som bes\u00f6ktes av m\u00e5nga m\u00e4nniskor fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e4rldsarvet s\u00f6dra \u00d6land odlingslandskap<\/strong><\/p>\n

Landskapet h\u00e4r p\u00e5 s\u00f6dra \u00d6land \u00e4r v\u00e4rldsunikt och \u00e4r upptaget p\u00e5 UNESCO:s lista \u00f6ver v\u00e4rldsarv. F\u00f6r l\u00e4nge sedan delade m\u00e4nniskorna in jorden i in\u00e4gor och utmarker. In\u00e4gorna bestod av \u00e5krar och \u00e4ngar, medan utmarkerna anv\u00e4ndes som betesmark. Idag odlar \u00f6l\u00e4nningarna p\u00e5 samma mark som m\u00e4nniskor odlat p\u00e5 i m\u00e5nga hundra \u00e5r och djuren betar p\u00e5 samma betesmarker som de betat p\u00e5 i tusentals \u00e5r. Det finns inte m\u00e5nga s\u00e5dana platser kvar i v\u00e4rlden.<\/p>\n

P\u00e5 s\u00f6dra \u00d6land finns 200 radbyar. En radby \u00e4r en by d\u00e4r husen st\u00e5r n\u00e4ra varandra l\u00e4ngs gatan. Runt byarna och g\u00e4rderna byggdes stenmurar f\u00f6r att h\u00e5lla djuren borta fr\u00e5n odlingarna. \u00c4n idag pr\u00e4glas landskapet p\u00e5 \u00d6lands av tusentals stenmurar p\u00e5 de platta \u00e5krarna.<\/p>\n

”S\u00f6dra \u00d6lands landskap \u00e4r pr\u00e4glat av dess l\u00e5nga kulturhistoria och anpassningen till de naturliga f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i form av platsens geologi och topografi. S\u00f6dra \u00d6land \u00e4r ett unikt exempel p\u00e5 m\u00e4nsklig bos\u00e4ttning d\u00e4r de olika landskapstyperna p\u00e5 en enskild \u00f6 tagits till vara p\u00e5 ett optimalt s\u00e4tt.
\n\u2013 Ur Unescos V\u00e4rldsarvskommitt\u00e9s motivering”<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Eketorps borg<\/strong><\/p>\n

Vi l\u00e4mnar \u00d6lands s\u00f6dra udde och forts\u00e4tter bilresan tv\u00e4rs\u00f6ver mot \u00d6lands \u00f6stra sida. Vi f\u00e4rdas p\u00e5 Stora alvaret, vackert p\u00e5 sitt s\u00e4tt men kanske har inte det speciella ljuset som jag minns fr\u00e5n \u00d6land \u00e4nnu inte infunnit sig.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga fornl\u00e4mningar p\u00e5 \u00d6land och n\u00e4r vi k\u00f6r f\u00f6rbi en intressant borg m\u00e5ste vi ju givetvis \u00e5ka dit f\u00f6r att kolla. Vi parkerar bilen p\u00e5 en riktigt stor parkeringsplats och att d\u00f6ma av storleken p\u00e5 parkeringsplatsen verkar det vara en mycket popul\u00e4r sev\u00e4rdhet. Idag \u00e4r det bara vi och en bil till h\u00e4r, vi f\u00e5r hela borgen helt f\u00f6r oss sj\u00e4lva<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Den m\u00e4ktiga ringmuren har \u00e5ter blivit rest p\u00e5 det \u00f6l\u00e4ndska alvaret. F\u00f6rst gr\u00e4vdes allt fram f\u00f6r att sedan byggas upp igen. Borgen har \u00e5terskapats med hj\u00e4lp av arkeologer, stenhuggare, timmerm\u00e4n och med hj\u00e4lp av lite fantasi. Innan f\u00f6r borgmuren har det funnits bebyggelse under olika tider med b\u00f6rjan under 300 -talet fram till mitten av 1200-talet. Idag bjuder Eketorps borg p\u00e5 nya upplevelser med delar fr\u00e5n b\u00e5de j\u00e4rn\u00e5ldern och medeltiden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Befolkningen som bodde p\u00e5 \u00d6land s\u00f6kte skydd mot inkr\u00e4ktare genom att resa h\u00f6ga murar som h\u00e4r p\u00e5 Eketorp. Innanf\u00f6r ringmuren byggde b\u00f6nderna sina bostadshus och f\u00e4hus. Folk fr\u00e5n n\u00e4rliggande byar flyttade sedan hit med sina familjer och husdjur. Eketorp fungerade under trehundra \u00e5r som en bef\u00e4st bondby bebodd av 150 till 200 m\u00e4nniskor.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 700-talet \u00f6vergavs Eketorp och fick f\u00f6rfalla under n\u00e4stan femhundra \u00e5r. P\u00e5 1100-talet flyttade nya m\u00e4nniskor in och b\u00f6rjade reparera borgens murar och byggde nya hus. Under denna tid rymdes \u00f6ver hundra hus byggda i tr\u00e4 innanf\u00f6r ringmuren. Borgen kom nu att utnyttjas som milit\u00e4r garnison med ett rytteri. H\u00e4r bodde soldater med sina familjer.<\/p>\n

Mitt i borgen finns ett museum som visar fynd fr\u00e5n utgr\u00e4vningarna i borgen, s\u00e5v\u00e4l vardagsf\u00f6rem\u00e5l som vapen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Intressant bes\u00f6k<\/strong><\/p>\n

Vi strosar runt i borgen och tar oss upp via trappor p\u00e5 muren. F\u00f6rmodligen kan man g\u00e5 in i de sm\u00e5 husen f\u00f6r att uppleva hur m\u00e4nniskor levde sitt liv under medeltiden men idag \u00e4r det inte \u00f6ppet. P\u00e5 Eketorps hemsida kan man l\u00e4sa att borgen \u00f6ppnar f\u00f6rst den 8 april och h\u00e5ller \u00f6ppet \u00e4nda till h\u00f6stlovet.<\/p>\n

Vi tycker att det \u00e4r ett intressant och trevligt bes\u00f6k \u00e4ven om museet \u00e4r st\u00e4ngt, innan vi k\u00f6r vidare \u00e4ter vi semlor till dagens kaffepaus.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Borgholm<\/strong><\/p>\n

\u00d6lands huvudort Borgholm blir v\u00e5r n\u00e4sta destination. Kanske inte helt \u00f6verraskande \u00e4r b\u00e5de Borgholms slottsruin och slottet Solliden st\u00e4ngt. Vi b\u00f6rjar dock v\u00e4nja oss att Sverige bara \u00e4r \u00f6ppet sommartid, vilket \u00e4r lite trist, jag tycker att n\u00e5gra av sev\u00e4rdheterna nog borde kunna vara \u00f6ppet \u00e5ret om. Det blir s\u00e5 koncentrerat p\u00e5 ett par enstaka sommarm\u00e5nader n\u00e4r alla ska tr\u00e4ngas f\u00f6r att bes\u00f6ka v\u00e5ra kulturskatter. Utomhus kan vi f\u00f6rst\u00e5s se oss omkring men det \u00e4r klart att det n\u00e5gon g\u00e5ng vore trevligt att bes\u00f6ka Sollidens slott.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Borgholm \u00e4r nog en h\u00e4rlig sommarstad, men d\u00e5 f\u00e5r man r\u00e4kna med att tr\u00e4ngas med andra.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Inget bes\u00f6k p\u00e5 \u00d6land utan f\u00e5r.<\/em><\/p>\n

Gr\u00e5borg ringmur och Sankt Knuts kapell<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi k\u00f6r tillbaka till F\u00e4rjestaden kommer jag p\u00e5 att det ska ligga ytterligare en fornl\u00e4mning utmed f\u00e4rdv\u00e4gen. Vi k\u00f6r av mot inlandet och kommer snart fram till b\u00e5de en kyrkoruin och en ringmur. Vi blir lite intresserade och g\u00f6r ett litet bes\u00f6k vid Gr\u00e5borg.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ruinerna efter Sankt Knuts kapell ligger precis intill Gr\u00e5borg ringmur och \u00e4r uppf\u00f6rt under 1100-talet.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia och fakta<\/strong><\/p>\n

Mellan 300 och 700 e.Kr. fanns ett tjugotal fornborgar p\u00e5 \u00d6land, idag \u00e5terst\u00e5r femton. Borgarna byggdes gemensamt och placerades strategiskt mellan byar och st\u00f6rre bygder. St\u00f6rst av dem alla var Gr\u00e5borg, som ligger mitt p\u00e5 \u00d6land p\u00e5 en vidstr\u00e4ckt allm\u00e4nning. Runt borgen l\u00e5g ett tjugotal byar, varav vissa var ganska stora med omkring tjugo g\u00e5rdar. Fynd av guldf\u00f6rem\u00e5l och romerska guldmynt vittnar om rikedom och vida handelskontakter.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6borna levde fr\u00e4mst av jordbruk, handel och ibland av plundring. B\u00f6nderna p\u00e5 \u00d6land var skickliga med boskapssk\u00f6tsel, vilket gav b\u00e5de skinn och l\u00e4der. Dessa varor var mycket eftertraktade, inte minst i romarriket d\u00e4r de gick \u00e5t i stora m\u00e4ngder f\u00f6r soldaternas utrustning.<\/p>\n

En del \u00f6l\u00e4nningar tj\u00e4nstgjorde \u00e4ven som soldater och fick d\u00e5 se romarnas byggnader \u2013 kanske h\u00e4mtade de inspiration d\u00e4rifr\u00e5n n\u00e4r de byggde sina egna borgar, anpassade till de nordiska f\u00f6rh\u00e5llandena. Bakom Gr\u00e5borgs murar tr\u00e4nades krigare, samtidigt som borgen gav skydd \u00e5t hela bygden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gr\u00e5borg var en av fem borgar som rustades upp under 1100-talet. Mellan 1175 och 1250 var det full aktivitet p\u00e5 borgen. Muren f\u00f6rst\u00e4rktes, och fynd fr\u00e5n den h\u00e4r tiden visar p\u00e5 vardagsliv med hush\u00e5ll, fiske, hantverk och jordbruk. Sp\u00e5r av rid- och stridsh\u00e4star har ocks\u00e5 hittats, vilket tyder p\u00e5 att Gr\u00e5borg kanske fungerade som en bef\u00e4st handelsplats.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6land var en viktig l\u00e4nk i \u00d6stersj\u00f6handeln och av stort intresse av s\u00e5v\u00e4l danska, som svenska och slaviska kungar. Kanske kan det vara en kung som rustade upp borgen f\u00f6r att ta kontroll \u00f6ver omr\u00e5det. Enligt gammal lokal tradition var det Kung ”Bugislav” som h\u00e4rskade p\u00e5 Gr\u00e5borg. Namnet klingar slaviskt och kungar med liknande namn har funnits. \u00c4ven den danske kungen Valdemar II \u00e4gde ett gods vid Kalmar och som kan ha n\u00e5got med Gr\u00e5borg att g\u00f6ra.<\/p>\n

Om man inte \u00e4r v\u00e4ldigt intresserad av borgar \u00e4r den h\u00e4r borgen inte s\u00e5 intressant p\u00e5 insidan. Innanf\u00f6r borgen ligger en stenh\u00f6g och den stora g\u00e5rden verkar fungera som betesmark till f\u00e5ren.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Trivsamt boende p\u00e5 \u00d6land<\/strong><\/p>\n

Efter en riktigt heldag med m\u00e5nga fina sev\u00e4rdheter beger vi oss till F\u00e4rjestaden d\u00e4r vi bokat in oss p\u00e5 hotell Skansen f\u00f6r \u00f6vernattning. Hotellet ligger n\u00e4ra hamnen och det k\u00e4nns precis lagom att checka in h\u00e4r f\u00f6r kv\u00e4llen. Vi har bokat in oss p\u00e5 ett standardrum men f\u00e5r en liten uppgradering till ett nytt och fr\u00e4scht rum med sk\u00f6na s\u00e4ngar och \u00d6landsbron p\u00e5 v\u00e4ggen. Vill man anv\u00e4nda hotellets spa b\u00f6r man boka det i f\u00f6rv\u00e4g.<\/p>\n

Vi \u00e4ter \u00e4ven en trer\u00e4tters middag p\u00e5 hotellets restaurang och f\u00e5r en god matupplevelse. Morgonen d\u00e4rp\u00e5 \u00e4ter vi en riklig och fr\u00e4sch frukost, trots coronarestriktioner tycker jag att hotellet lyckas mycket v\u00e4l med sitt utbud. F\u00f6r oss saknas inget p\u00e5 frukostbordet. Under v\u00e5r sportlovsresa i s\u00f6dra Sverige \u00e4r det nog den b\u00e4sta frukosten hittills.\u00a0Vi trivs riktigt fint p\u00e5 hotell Skansen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Trevligt boende med fin frukost p\u00e5 hotell Skansen i F\u00e4rjestaden.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Stubbkvarnar<\/strong><\/p>\n

Under v\u00e5r resa p\u00e5 \u00d6land ser vi en hel del kvarnar. Dessa kvarnarna kallas stubbkvarnarna eftersom de st\u00e5r p\u00e5 en ”stubbe”, eller stolpe. Stubben gjorde att hela kvarnhuset kunde vridas upp mot vinden med hj\u00e4lp av den l\u00e5nga k\u00e4ppen som sticker ut fr\u00e5n trappan. Hur mycket vind som skulle f\u00e5ngas i vingarna reglerade man med l\u00f6sa spj\u00e4ll. N\u00e4r vingarna snurrade roterade malstenen i kvarnhuset och spannm\u00e5len kunde malas till mj\u00f6l.<\/p>\n

\u00c5rsringarna i stubbarna visar att de \u00e4r fr\u00e5n cirka 1790. Stubbkvarnarna var mycket vanliga p\u00e5 \u00d6land f\u00f6rr, i slutet av 1800 – talet fanns det 2000 stycken. Idag \u00e5terst\u00e5r det bara cirka 300 stubbkvarnar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Byrums raukar<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter norrut denna str\u00e5lande soliga dag, men med en iskall nordanvind som piskar p\u00e5 \u00e4r det inte det l\u00e4ttaste att g\u00e5 ur bilen n\u00e4r vi kommer fram till Byrums raukar.<\/p>\n

Vi \u00e4r givetvis helt sj\u00e4lva h\u00e4r inte en bil i sikte p\u00e5 den stora parkeringsplatsen. Jag byltar p\u00e5 mig alla kl\u00e4der som jag har tagit med eftersom jag absolut inte vill missa kanske ett av \u00d6lands mest s\u00e4regna landskap. H\u00e4r har havets v\u00e5gor under miljontals \u00e5r mejslat fram meterh\u00f6ga stenstoder ur den \u00f6l\u00e4ndska kalkstenen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Historien om Byrums raukar b\u00f6rjar f\u00f6r drygt 490 miljoner \u00e5r sedan. D\u00e5 l\u00e5g Sveriges berggrund s\u00f6der om ekvatorn och t\u00e4cktes av ett varmt och grunt hav med korallrev. Partiklar som hamnade p\u00e5 havets botten pressades samman till olika berglager. Med tiden blottlades lagren och \u00f6verst fanns kalksten. Ur kalkstenen har havets v\u00e5gor mejslat fram Byrums raukar.<\/p>\n

Mellan raukarna och havet finns plana kalkstensh\u00e4llar som skjuter ut i vattnet. H\u00e4llarna hindrar v\u00e5gorna fr\u00e5n att ytterligare svarva ut raukarna, vilket har bidragit till att de numera bara n\u00f6ts av v\u00e4der och vind.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi tar en liten promenad uppe p\u00e5 strandvallen, det \u00e4r riktigt kallt men \u00e4nd\u00e5 mycket sev\u00e4rt. Raukarna \u00e4r betydligt l\u00e4gre \u00e4n dem vi sett p\u00e5 Gotland men \u00e4nd\u00e5 h\u00e4ftiga.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ovanf\u00f6r r\u00e5karna ligger sommarhus vackert bel\u00e4get. H\u00e4r m\u00e5ste vara ett paradis att bo under sommaren.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En bit ut i Kalmarsund kan vi se Bl\u00e5 Jungfrun som ocks\u00e5 skulle vara intressant att bes\u00f6ka.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6lands norra udde<\/strong><\/p>\n

Inte l\u00e5ngt fr\u00e5n Byrums raukar ligger \u00d6lands norra udde. Trots den bitande vinden, som n\u00e4stan f\u00e5r oss att bl\u00e5sa bort, m\u00e5ste vi bes\u00f6ka L\u00e5nge Erik \u2013 fyren som st\u00e5r s\u00e5 vackert h\u00e4r ute p\u00e5 sk\u00e4ret.<\/p>\n

Redan i slutet av 1600-talet fanns \u00f6nskem\u00e5l om en fyr vid \u00d6lands norra udde. Den mest l\u00e4mpliga platsen visade sig vara vid inloppet till Grankullaviken, p\u00e5 det l\u00e5ga sk\u00e4ret Stora grundet. Det dr\u00f6jde dock \u00e4nda till 1844 innan planerna blev verklighet, n\u00e4r Kungliga Majest\u00e4t beviljade medel f\u00f6r att bygga ett 27 meter h\u00f6gt stenfyrtorn. F\u00f6r den som vill n\u00e5 toppen v\u00e4ntar 138 trappsteg \u2013 utsikten l\u00e4r vara v\u00e4l v\u00e4rd kl\u00e4ttringen.<\/p>\n

Runt fyren byggdes bostadshus f\u00f6r fyrm\u00e4stare, fyrvaktare och deras bitr\u00e4den. De bodde h\u00e4r \u00e5ret om, och det fanns till och med en egen skola med l\u00e4rarinna f\u00f6r barnen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fyren L\u00e5nge Erik<\/strong><\/p>\n

1844 gav Lotsverket l\u00f6jtnanten J.T. Bystr\u00f6m uppdraget att rita fyrtornet p\u00e5 \u00d6lands norra udde. Det 27 meter h\u00f6ga tornet byggdes av \u00f6l\u00e4ndsk kalksten och t\u00e4ndes f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1845.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det verkar som L\u00e5nge Erik \u00e4r nym\u00e5lad, den ser s\u00e5 fin och fr\u00e4sch ut h\u00e4r ute p\u00e5 norra \u00d6lands udde.<\/em><\/p>\n

Mitt under 1800-talet skedde m\u00e5nga tekniska framsteg inom fyrbyggnad. Man anv\u00e4nde bland annat speglar och linser f\u00f6r att koncentrera ljuset. L\u00e5nge Erik var ursprungligen utrustad med glasspeglar, som 1864 byttes ut mot spegellinser \u2013 vilket \u00f6kade ljusstyrkan betydligt.<\/p>\n

1906 h\u00f6jdes fyren till 32 meter, och \u00e5r 1976 automatiserades den och blev obemannad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi hittar lite l\u00e4 inne i en vik p\u00e5 sk\u00e4ret. H\u00e4r \u00e4r sagolikt vackert.<\/em><\/p>\n

Fyrvaktarnas bost\u00e4der<\/strong><\/p>\n

Att sk\u00f6ta L\u00e5nge John kr\u00e4vdes st\u00e4ndigt vakande personal. Lotsverket m\u00e5ste bygga bost\u00e4der med bagarstuga, uthus och tv\u00e4ttstuga. Bostadshusen \u00e4r samlade kring g\u00e5rdsplanen med en l\u00e5ng bodl\u00e4nga av kalksten intill tv\u00e4tt- och bagarstuga. N\u00e4r allm\u00e4n skolplikt inf\u00f6rdes 1842 byggdes skolsal och l\u00e4rarinna anst\u00e4lldes och skolan kom att vara kvar \u00e4nda till 1931. H\u00e4r fanns \u00e4ven ett litet sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande jordbruk med h\u00f6ns, grisar och ko. F\u00f6rst 1965 fick \u00f6n landf\u00f6rbindelse genom en v\u00e4gbank.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6lands Maldiverna – Byxelkrok<\/strong><\/p>\n

L\u00e4ngtan tillbaka till Maldiverna \u00e4r alltid stor och pl\u00f6tsligt n\u00e4r vi sitter i bilen ser jag n\u00e5got som faktiskt liknar Maldiverna. Strax utanf\u00f6r den lilla orten Byxelkrok hittar vi en strand med ett ljusbl\u00e5tt hav, lite likt Maldiverna eller n\u00e5gon annan exotisk strand l\u00e5ngt fr\u00e5n ett iskallt \u00d6land. Klart vi stannar till, men tyv\u00e4rr \u00e4r nordan inte sn\u00e4ll idag, men platsen Byxelkrok \u00e4r storslagen.<\/p>\n

Vad tyckte vi om \u00d6land?<\/strong><\/p>\n

Att resa runt p\u00e5 \u00d6land \u00e4r att m\u00f6ta vackra landskap, med str\u00e4nder och hav som hela tiden \u00e4r n\u00e4rvarande. H\u00e4r finns intressanta sev\u00e4rdheter f\u00f6r m\u00e5nga olika smaker och visst \u00e4r det nog s\u00e5 att det \u00e4r under sommaren som \u00d6land \u00e4r det perfekta resm\u00e5let.<\/p>\n

Att bes\u00f6ka \u00d6land s\u00e5 h\u00e4r utanf\u00f6r s\u00e4song har b\u00e5de f\u00f6r- och nackdelar. Vi f\u00e5r alla fantastiska platserna helt f\u00f6r oss sj\u00e4lva och beh\u00f6ver inte t\u00e4nka p\u00e5 var vi ska parkera bilen. Nackdelarna \u00e4r att det \u00e4r lite kallt, alla de trevliga caf\u00e9erna och sm\u00e5 g\u00e5rdsbutikerna verkar vara st\u00e4ngda. \u00c4nd\u00e5 \u00f6verv\u00e4ger f\u00f6rdelarna och jag kan t\u00e4nka mig att slutet av sommaren n\u00e4r alla semestrar \u00e4r slut m\u00e5ste det vara som b\u00e4st h\u00e4r ute p\u00e5 \u00d6land.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n