{"id":28789,"date":"2022-03-12T06:00:19","date_gmt":"2022-03-12T06:00:19","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=28789"},"modified":"2026-03-24T10:08:04","modified_gmt":"2026-03-24T10:08:04","slug":"tre-kommuner-i-ostergotland-finspang-motala-och-vadstena","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=28789","title":{"rendered":"Tre kommuner i \u00d6sterg\u00f6tland – Finsp\u00e5ng, Motala och Vadstena"},"content":{"rendered":"

Under sportlovsveckan 2022, passar vi p\u00e5 att g\u00f6ra en hel del kommunbes\u00f6k. Redan v\u00e5r f\u00f6rsta resdag bes\u00f6ker vi de tre kommuner; Finsp\u00e5ng, Motala och Vadstena i \u00d6sterg\u00f6tland.\u00a0<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bes\u00f6k i Finsp\u00e5ng, Motala och Vadstena som ligger v\u00e4ster om Norrk\u00f6ping i \u00d6sterg\u00f6tland.<\/em><\/p>\n

Finsp\u00e5ng kommun<\/strong><\/p>\n

Cirka 32 kilometer nordv\u00e4st om Norrk\u00f6ping ligger Finsp\u00e5ngs kommun, en gammal bruksort med flera st\u00f6rre industrier, d\u00e4ribland f\u00f6retaget Siemens. Finsp\u00e5ngs historia brukar sp\u00e5ras tillbaka till omkring \u00e5r 1580, d\u00e5 industrin b\u00f6rjade etablera sig p\u00e5 orten. Den inflyttade nederl\u00e4ndaren Wellam de Wijk fick d\u00e5 f\u00f6rtroendet av Johan III att leda verksamheten i Finsp\u00e5ng. H\u00e4r inleddes produktion av kanoner och masstillverkning av kulor \u2013 en verksamhet som senare utvecklades vidare av sl\u00e4kten De Geer af Finsp\u00e5ng och kom att best\u00e5 i \u00f6ver 300 \u00e5r.<\/p>\n

Under 1900-talet kom Finsp\u00e5ng att domineras av tv\u00e5 storf\u00f6retag: Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungstr\u00f6m (STAL) och Finspongs Metallverks AB, som b\u00e5da grundades 1913. N\u00e5gra \u00e5r senare f\u00f6rv\u00e4rvades STAL av ASEA-koncernen, och 1942 k\u00f6ptes Metallverket upp av Svenska Metallverken.<\/p>\n

Sedan 1971 \u00e4r Finsp\u00e5ng en kommun i sin nuvarande form, med omkring 21 890 inv\u00e5nare (2021).<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En g\u00e5ng i tiden tillverkades kanoner och kulor i Finsp\u00e5ng.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Finsp\u00e5ng slott<\/strong><\/p>\n

Mitt i Finsp\u00e5ng ligger slottet ute p\u00e5 en liten holme i Finsp\u00e5ngs\u00e5n. Det uppf\u00f6rdes av Louis De Geer d y mellan \u00e5ren 1668 och 1685 efter ritningar av den nederl\u00e4ndske arkitekten Adriaan Dortsman och \u00e4ven efter skisser av De Geer sj\u00e4lv. Han anlitade ocks\u00e5 n\u00e5gra av Stockholms b\u00e4sta stuckat\u00f6rer, bland annat Carlo Carove som gjorde paradrummets fina dekorerade stucktak.<\/p>\n

Bygget var dock inte helt f\u00e4rdigt f\u00f6rr\u00e4n 1742 d\u00e5 det slutf\u00f6rdes av De Geers sonson, \u00f6verintendenten Louis De Geer<\/span>. Idag fungerar slottet som kontor \u00e5t turbinindustrin. Slottsflyglarna, som uppf\u00f6rdes av Louis De Geers sonson 1742, anv\u00e4nds idag som hotell, konferensanl\u00e4ggning och restaurang.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pampiga byggnader i slottsparken vid Finsp\u00e5ng slott.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Den vackra slottsparken, som anlades p\u00e5 1700-talet, pryds bland annat av Auroratemplet, J\u00e4rntemplet och lusthuset Lugnet och \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r allm\u00e4nheten \u00e5ret om. Genom glasen i Orangeriet fr\u00e5n 1831 skymtar Sveriges \u00e4ldsta vinstock.<\/p>\n

Orangeriet uppf\u00f6rdes 1832. Det ritades av en av d\u00e5tidens mest namnkunniga kulturpersonligheter, Lars Jacob von R\u00f6\u00f6k. P\u00e5 byggnadens baksida finns rester av intressanta v\u00e4ggm\u00e5lningar gjorda av Pehr Berggren (1792 – 1848). M\u00e5lningarna \u00e4r kopior av p\u00e5 verk av den italienska konstn\u00e4ren Guido Reni. De f\u00f6rest\u00e4ller Aurora, morgonrodnadens gudinna och motiv ur Galateasagan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi l\u00e4mnar den trevliga slottsparken och tar oss ut p\u00e5 gatan igen och g\u00e5r utefter den kraftiga och vackra slaggstensmuren som l\u00f6per efter Slottsv\u00e4gen. Historien f\u00f6rt\u00e4ljer att den tillkom p\u00e5 initiativ av Augusta Ekman, maka till brukspatron Carl Ekman, f\u00f6r att hon skulle slippa se n\u00e4r kolk\u00f6rarna stod och utr\u00e4ttade sina behov i v\u00e4ntan p\u00e5 att f\u00e5 lasta kol i det stora kolhus som l\u00e5g p\u00e5 Slottsv\u00e4gens norra sida.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4ven om Finsp\u00e5ngs sj\u00e4lva stadsk\u00e4rna mest best\u00e5r av kommunhuset och n\u00e5gra bostadshus och ett f\u00e5tal butiker \u00e4r det slottsparken och slottet som skapar den lite flotta st\u00e4mning i staden. Kanske kan vi komma tillbaka n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00f6r att testa boende i slottets flygel.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Motala kommun<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r G\u00f6ta kanal byggdes mellan 1810 och 1832 v\u00e4xte en rad mindre samh\u00e4llen fram l\u00e4ngs str\u00e4ckningen. \u00c5r 1822 anlade Baltzar von Platen en mekanisk verkstad i Motala \u2013 AB Motala Verkstad \u2013 och kring denna v\u00e4xte s\u00e5 sm\u00e5ningom en bruksort fram. Verkstaden expanderade snabbt och redan p\u00e5 1830-talet bodde fler \u00e4n 500 personer i omr\u00e5det. \u00c5r 1881 fick Motala stadsr\u00e4ttigheter, men den mesta expansionen skedde fortfarande kring verkstaden. \u00c5r 1948 slogs \u201dverkstadsstaden\u201d Motala Verkstad samman med staden Motala.<\/p>\n

Efter att G\u00f6ta kanal tagits i bruk fortsatte utbyggnaden av ortens kommunikationer. \u00c5r 1873 invigdes j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Mj\u00f6lby och Hallsberg. Motala C och Motala Verkstads station blev ortens tv\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationer l\u00e4ngs banan. \u00c5r 1915 kn\u00f6ts Motala \u00e4ven till Mellersta \u00d6sterg\u00f6tlands J\u00e4rnv\u00e4gar, n\u00e4r den smalsp\u00e5riga banan mellan Motala och Forn\u00e5sa stod klar.<\/p>\n

\u00c5r 1927 togs Motala rundradiostation, \u00e4ven kallad Motala l\u00e5ngv\u00e5g, i bruk. Den byggdes f\u00f6r att Radiotj\u00e4nst, som grundades 1925, skulle f\u00e5 b\u00e4ttre t\u00e4ckning f\u00f6r sina s\u00e4ndningar. Motala blev d\u00e4rmed huvudstation f\u00f6r svensk rundradio, och f\u00f6r att markera stadens centrala roll anv\u00e4ndes anropet Stockholm\u2013Motala.<\/p>\n

I slutet av 2021 hade Motala en befolkning p\u00e5 43 674 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Motala kommunhus.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi har stannat till i Motala flera g\u00e5nger och tycker att det \u00e4r en trevlig stad trots att det ofta \u00e4r v\u00e4ldigt mycket sommarturister. M\u00e5nga kommer med b\u00e5t och jag kan t\u00e4nkta mig att det m\u00e5ste vara sp\u00e4nnande att slussa sig fram p\u00e5 G\u00f6ta kanal f\u00f6r att n\u00e5 Motala.<\/p>\n

Vid hamnen \u00e4r det alltid liv och r\u00f6relse under v\u00e5r- och sommarm\u00e5naderna men n\u00e4r vi gjorde en \u00f6vernattning h\u00e4r i slutet av februari f\u00f6rra \u00e5ret fick vi r\u00e5 Motala helt p\u00e5 egen hand. Tyv\u00e4rr var n\u00e4stan ingen av alla restauranger som ligger fint vid hamnen \u00f6ppna d\u00e5, men visst kunde vi ana att Motala \u00e4r en riktigt trevlig stad att vistas i, b\u00e5de som boende och turist.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

H\u00e4r ligger AB G\u00f6ta kanalbolag som \u00e4r ett svenskt statligt bolag som \u00e4ger och driver G\u00f6ta Kanal. Bolaget bildades 1810 i samband med att kanalen b\u00f6rjade byggas. Bygget var klart 1832. Fram till 1978 var kanalen i privat \u00e4go, d\u00e4refter \u00f6vertogs bolaget av svenska staten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Slussvaktarbostaden i Motala hamn<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

H\u00f6gbron Motalabro \u00f6ver Motalaviken invigdes 2013 och m\u00f6jliggjorde \u00e4ven f\u00f6r pendelt\u00e5gstrafik.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vadstena kommun<\/strong><\/p>\n

Bara 16 kilometer s\u00f6der om Motala l\u00e4ngs V\u00e4tterns strand ligger n\u00e4sta kommun, Vadstena. \u00c4ven det \u00e4r en kommun som turisterna fullkomligt invaderar under sommarm\u00e5naderna. Och det \u00e4r inte konstigt eftersom Vadstena har en s\u00e5dan charmig och pittoresk stadsk\u00e4rna men inte nog med det, h\u00e4r finns flera maffiga och historiska byggnader som kan bes\u00f6kas flera g\u00e5nger.<\/p>\n

Vi har bes\u00f6kt Vadsten ett flertal g\u00e5nger och till sist fick vi tillf\u00e4lle att bo p\u00e5 Vadstena Klosterhotell som visade sig vara en angen\u00e4m upplevelse i b\u00e5de trivsel och kulturhistoria.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi bes\u00f6ker givetvis kommunhuset som ligger centralt i Vadstena. Kommunen har 7528 inv\u00e5nare (2021).<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det \u00e4r n\u00e5got speciellt med Vadstena. Kanske \u00e4r det blandningen av den imponerande klosterkyrkan, klostret och det pampiga slottet med stadens all historia som skapar en n\u00e4stan trollbindande effekt n\u00e4r vi i solnedg\u00e5ngen smyger runt p\u00e5 p\u00e5 kullstensgatorna h\u00e4r i Vadstena. \u00c4ven om det \u00e4r betydligt varmare under sommarm\u00e5naderna k\u00e4nns Vadstena perfekt att bes\u00f6ka nu under v\u00e5rvintern eller kanske en vacker h\u00f6stdag.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Den medeltida klosterkyrkan har utsikt \u00f6ver staden och \u00e4r Vadstenas viktigaste landm\u00e4rke. Den byggdes mellan 1384 och 1430 enligt den heliga Birgittas f\u00f6reskrifter, som betonade en enkel, \u00f6dmjuk och samtidigt robust utformning.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Den medeltida milj\u00f6n \u00e4r v\u00e4lbevarad \u00e4ven om man har f\u00f6rnyat stadens \u00e4ldsta torg med helt nya stenplattor. H\u00e4r ligger R\u00e5dhuset som tillkom n\u00e4r Vadstena fick sina stadsprivilegier \u00e5r 1440. H\u00e4r p\u00e5 R\u00e5dhustorget finns hur fr\u00e5n varje sekel mellan 1400-talet fram till v\u00e5ra dagar p\u00e5 2000-talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

R\u00e5dhustorget<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fin promenadslinga utmed V\u00e4tterns strand.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vadstena slott anses vara ett av Sveriges b\u00e4st bevarade ren\u00e4ssansslott. Slottet uppf\u00f6rdes som f\u00f6rsvarsanl\u00e4ggning av kung Gustav Vasa p\u00e5 1500-talet. S\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6vergavs f\u00f6rsvarstanken och ist\u00e4llet inreddes slottet till en representativ bostad \u00e5t Gustav Vasas s\u00f6ner. Efter tiden som kunglig bostad anv\u00e4ndes salarna bland annat till v\u00e4veri och som s\u00e4desmagasin. \u00c5r 1899 flyttade Landsarkivet in d\u00e4r det finns kvar i den \u00f6stra halvan \u00e4n i dag.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00e4s mer:\u00a0 \u201cBes\u00f6ka Sveriges 290 kommuner\u201d<\/a><\/em><\/span> Antal kommuner: (14 – 16\/290)<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n