{"id":29146,"date":"2022-03-28T05:00:24","date_gmt":"2022-03-28T05:00:24","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=29146"},"modified":"2026-03-24T16:07:38","modified_gmt":"2026-03-24T16:07:38","slug":"kommuner-nara-goteborg-essunga-vargarda-herrljunga-alingsas-lerum-och-partille","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=29146","title":{"rendered":"Kommuner n\u00e4ra G\u00f6teborg: Essunga, V\u00e5rg\u00e5rda, Herrljunga, Alings\u00e5s, Lerum och Partille"},"content":{"rendered":"

Oj, vad m\u00e5nga kommuner som ligger l\u00e4ngs v\u00e5r f\u00e4rdv\u00e4g mot G\u00f6teborg. F\u00f6rst tror vi att vi hinner med alla, men inser snart att vi m\u00e5ste v\u00e4lja ut n\u00e5gra. En del \u00e4r sm\u00e5 och kan vid f\u00f6rsta anblicken k\u00e4nnas lika, men ofta visar det sig att de rymmer m\u00e5nga intressanta platser utanf\u00f6r t\u00e4torten. F\u00f6r varje kommunbes\u00f6k tar jag en bild av kommunhuset och f\u00f6rs\u00f6ker ocks\u00e5 hinna med en eller flera sev\u00e4rdheter. Under dagens resa bes\u00f6ker vi Essunga, V\u00e5rg\u00e5rda, Herrljunga, Alings\u00e5s, Lerum och Partille.<\/strong><\/p>\n

I flera av kommunerna finns det s\u00e5 m\u00e5nga trevliga platser som vi vill se lite mer av och d\u00e5 tar det tar betydligt l\u00e4ngre tid \u00e4n vad vi egentligen har tid med. Ibland \u00e4r det \u00e4ven sv\u00e5rt att bara v\u00e4lja en sev\u00e4rdhet om kommunen har m\u00e5nga att erbjuda. Ibland \u00e4r det lite tv\u00e4rtom, n\u00e5gra av kommunerna best\u00e5r inte av s\u00e5 mycket mer \u00e4n en t\u00e4tort med ett litet torg, kommunhus, bost\u00e4der och skolor. Det kan vara sv\u00e5rt att hitta n\u00e5gon intressant plats i kommunen och det beh\u00f6vs lite tid att leta upp en sev\u00e4rdhet som inte \u00e4r placerade mitt framf\u00f6r n\u00e4san. Vi f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra s\u00e5 gott vi kan, om inte annat har vi flera kommuner att \u00e5terkomma till s\u00e5 sm\u00e5ningom. H\u00e4r kommer ett nytt g\u00e4ng bes\u00f6kta kommuner i V\u00e4stra G\u00f6taland.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Essunga kommun<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5r jakt efter kommuner ligger pl\u00f6tsligt kommunerna p\u00e5 rad och vi tittar i listan f\u00f6r Sveriges alla kommuner och v\u00e4ljer Essunga kommun. Det \u00e4r en kommun som jag inte h\u00f6rt talas om, men om man s\u00e4ger Nossebro k\u00e4nns namnet \u00e5tminstone lite bekant. Eftersom vi vill hitta kommunhuset \u00e4r det till Nossebro vi ska.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Nossebro \u00e4r ett f\u00f6rh\u00e5llandevis ungt samh\u00e4lle. F\u00f6rst vid mitten av 1800-talet finns orten p\u00e5 kartan men d\u00e5 bara utm\u00e4rkt som en bro \u00f6ver \u00e5n Nossan. P\u00e5 den mark som Nossebro idag ligger hittar man ist\u00e4llet Stallaholm eller Stora Stall, som var namnet p\u00e5 ett s\u00e4teri och en mindre by med anor fr\u00e5n 1500-talet.<\/p>\n

Det som fick betydelse f\u00f6r Nossebro var j\u00e4rnv\u00e4gen ”V\u00e4stg\u00f6tabanan” mellan G\u00f6teborg och G\u00e5rdsj\u00f6 som invigdes \u00e5r 1900. Orten var d\u00e5 bara en liten by p\u00e5 cirka 150 inv\u00e5nare. Och med j\u00e4rnv\u00e4gen utvecklade s\u00e5 sm\u00e5ningom orten, hus byggdes och f\u00f6retag startades. Man fick \u00e4ven handlare, post och bank. Omkring 1916 blev det mer fart d\u00e5 man fick j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse med Trollh\u00e4ttan via Trollh\u00e4ttan – Nossebro J\u00e4rnv\u00e4g. Orten v\u00e4xte ytterligare n\u00e4r Gustav Neck fr\u00e5n Trollh\u00e4ttan startade en galvaniseringsfabrik ”Necks Verkst\u00e4der” som hade n\u00e4r 400 anst\u00e4llda och var stor leverant\u00f6r av galvaniserade smidesprodukter till Vattenfall och Televerket. 1994 flyttades dock st\u00f6rre delen av verksamheten till Polen.<\/p>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\u00c4ven andra industrier fr\u00e5n tidigt 1900-tal h\u00f6rde ocks\u00e5 Nossebro Mejeri, Nossebro Bryggeri, Centralf\u00f6reningen och Sollebrunns Spannm\u00e5lsprodukter. Av dessa finns nu endast den sistn\u00e4mnda kvar under namnet Svenska Foder. \u00c5r 1925 var befolkningen cirka 475 personer mot i dagens n\u00e4ra 5700 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r jag lite hastigt l\u00e4ser p\u00e5 om Essunga kommun hittar jag ett par intressanta saker. P\u00e5 kommunens hemsida n\u00e4mns bland annat Retrov\u00e4gen<\/em> och Retro Nossebro<\/em> f\u00f6r dem som intresserar sig s\u00e4rskilt f\u00f6r 50-, 60- och 70 – talen. Allts\u00e5 tre decennier av kulturarv v\u00e4rda att uppm\u00e4rksamma. Retrov\u00e4gen str\u00e4cker sig \u00f6ver 30 mil fr\u00e5n G\u00f6teborg och vidare upp genom Skaraborg p\u00e5 slingrande sm\u00e5v\u00e4gar d\u00e4r man kan bes\u00f6ka skatter fr\u00e5n f\u00f6rr – caf\u00e9er, bensinmackar, butiker, restauranger, museer och mycket mer. Och i mitten finns retrosev\u00e4rdheternas h\u00f6gborg Retro Nossebro<\/em>.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att hitta Essunga kommunhus i Nossebro. Och det \u00e4r inte heller det mest tjusiga kommunhus vi hittills sett n\u00e4r vi rest runt bland landets kommunhus. Fast det \u00e4r ju bra att kommunen \u00e4r sparsam med resurserna och sparar p\u00e5 lokalhyran. Essunga \u00e4r dessutom inte bemannat f\u00f6rr\u00e4n klockan tio p\u00e5 f\u00f6rmiddagen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kommunhuset \u00e4r st\u00e4ngt n\u00e4r vi anl\u00e4nder strax efter klockan nio p\u00e5 f\u00f6rmiddagen (morgonen).<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

I Nossebro r\u00e5der lugnet och vi ser knappt en enda m\u00e4nniska. Vi hittar kommunhuset men n\u00e5gon st\u00f6rre sev\u00e4rdhet \u00e4n sj\u00e4lva Nossebro blir det inte. Precis innan vi l\u00e4mnar orten ser vi en s\u00f6t kyrka som tronar \u00f6ver sin bygd och h\u00e4r har det funnits en kyrka p\u00e5 samma plats \u00e4nda sedan medeltiden som var i bruk fram till 1760. D\u00e4refter byggdes en ny stenkyrka som mellan \u00e5ren 1903 till 1905 ersattes till den nuvarande i nyklassicistisk stil med h\u00f6gt spetsigt torn.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\n

V\u00e5rg\u00e5rda kommun<\/strong><\/p>\n

Vi k\u00f6r vidare ett kort stycke och anl\u00e4nder V\u00e5rg\u00e5rda kommun som ligger cirka 65 kilometer nordost om G\u00f6teborg. Centralort \u00e4r V\u00e5rg\u00e5rda d\u00e4r vi \u00e4ven hittar kommunhuset som \u00e4r av de lite tjusigare slaget. Genom kommunen ringlar sig S\u00e4ve\u00e5n. Den s\u00f6dra delen av kommunen best\u00e5r av kuperat skogslandskap h\u00e4r finns \u00e4ven flera sj\u00f6ar, de tre st\u00f6rsta \u00e4r S\u00e4ven, Ornungasj\u00f6n och Kvinnestadsj\u00f6n. Fr\u00e5n sj\u00f6n S\u00e4ven tar S\u00e4ve\u00e5n sin b\u00f6rjan och ringlar sig genom kommunen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rg\u00e5rda – Lite historia<\/strong><\/p>\n

Riddaren av Vasaorden, Fredrik Sundler k\u00f6pte g\u00e5rden W\u00e5rg\u00e5rda \u00e5r 1840. Fredrik Sundler hade etablerat nya landsv\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4gar och stora byggnadsprojekt. Han ser till att V\u00e5rg\u00e5rda station byggs och kring denna byggs sedan nuvarande V\u00e5rg\u00e5rda upp. I december 1857 \u00f6ppnas stambanan f\u00f6r trafik mellan G\u00f6teborg och V\u00e5rg\u00e5rda. Sedan utvecklas V\u00e5rg\u00e5rda vidare med eget bibliotek, handlare och den f\u00f6rsta banken \u00f6ppnar 1864. Fredrik Sundler tj\u00e4nstg\u00f6r \u00e4ven som stins en tid och ser d\u00e5 till att stationen blir postinr\u00e4ttning.<\/p>\n

V\u00e5rg\u00e5rda storkommun bildas 1952 n\u00e4r flera mindre landskommuner sl\u00e5s ihop. 1975 invigs V\u00e5rg\u00e5rda centrumhus men bara tv\u00e5 \u00e5r senare slutar t\u00e5gen att stanna h\u00e4r, men 1996 \u00e5terinf\u00f6rs ett t\u00e5gstopp i V\u00e5rg\u00e5rda.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i V\u00e5rg\u00e5rda<\/strong><\/p>\n

Vi g\u00f6r ett ganska kort stopp i V\u00e5rg\u00e5rda och k\u00f6r runt lite i centrum innan jag tar mig till kommunhuset. \u00c4ven om det inte \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga sev\u00e4rdheter i de centrala delarna av V\u00e5rg\u00e5rda finns en liten rolig promenadslinga med ”PepWalk – skyltar” som levererar t\u00e4nkv\u00e4rda och st\u00e4rkande budskap utmed f\u00e4rden.<\/p>\n

Letar man sig en bit utanf\u00f6r centrum vill kommunen framh\u00e4va bland annat vandringsleder. Sj\u00e4lva blir vi lite nyfikna p\u00e5 ”Sju sj\u00f6ars led”<\/em>\u00a0 som \u00e4r 12 kilometer och g\u00e5r mellan Gr\u00e4storpasj\u00f6n i Herrljunga och Ingemarstorp i V\u00e5rg\u00e5rda. Som namnet antyder passerar man hela sju sj\u00f6ar l\u00e4ngs med leden. Det finns b\u00e5de l\u00e4ngre och kortare leder att vandra.<\/p>\n

V\u00e5rg\u00e5rda verkar vara en bra kommun med vacker och lantlig natur som kombineras med n\u00e4rheten till de st\u00f6rre st\u00e4derna i V\u00e4stsverige vilka man n\u00e5r inom en timma med bil eller med t\u00e5g. H\u00e4r passerar v\u00e4stra stambanan och h\u00e4r korsar E20 och riksv\u00e4g 42 varandra. Kommunen har 11 946 inv\u00e5nare varav h\u00e4lften av dessa bor p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Herrljunga kommun<\/strong><\/p>\n

N\u00e4sta kommun ligger inte helt i rak linje med de \u00f6vriga kommunerna men vi v\u00e4ljer att ta med Herrljunga och g\u00f6r en liten extra sv\u00e4ng n\u00e5got sydost f\u00f6r att hamna i Herrljunga kommun. V\u00e4gen mellan V\u00e5rg\u00e5rda och Herrljunga \u00e4r h\u00e5rt trafikerad och det tar mer tid \u00e4n t\u00e4nkt. V\u00e4l framme hittar vi fram till kommunhuset som ligger fint mitt i t\u00e4torten Herrljunga.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\n
\n

Herrljunga – Lite historia<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan var Herrljunga en kyrkby intill \u00e5n Nossan. S\u00e5 sm\u00e5ningom utvecklades byn till en utpr\u00e4glad jordbruksbygd. Omr\u00e5det var bebott l\u00e5ngt tidigare vilket blir tydligt genom alla fornl\u00e4mningar som finns runt om i kommunen. N\u00e4r V\u00e4stra stambanan byggdes i mitten av 1800-talet blev Herrljunga en viktig knutpunkt n\u00e4r \u00c4lvsborgsbanan mellan Uddevalla och Bor\u00e5s passerade genom orten.<\/p>\n

Kommunen bildades 1971 genom en ny stor kommunreform som innebar att Herrljunga och G\u00e4sene slogs samman till en stor kommun fr\u00e5n och med 1974. Idag bor det 9500 inv\u00e5nare i kommunen.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Herrljunga<\/strong><\/p>\n

Det finns ett litet centrum i Herrljunga med b\u00e5de hotell och flera butiker. Men Herrljunga \u00e4r mycket mer \u00e4n s\u00e5. Vi tittar lite i Herrljungabygdens turistbroschyr d\u00e4r man ber\u00e4ttar om bygdens omv\u00e4xlande landskap som ger n\u00e4rproducerade matvaror som ost, mj\u00f6lk, gr\u00e4dde, k\u00f6tt och korv. \u00c4ven spannm\u00e5l finns lokalproducerat och m\u00e5ngfalden h\u00e4r i kommunen erbjuder n\u00e5got f\u00f6r alla.\u00a0 M\u00e5nga unga som tidigare s\u00f6kt sig till storst\u00e4derna v\u00e4nder tillbaka och bos\u00e4tter sig hemmavid. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e5ngt till de st\u00f6rre st\u00e4derna som till exempel G\u00f6teborg och f\u00f6rmodligen l\u00e5ngt billigare att bo i Herrljunga \u00e4n i storstaden.<\/p>\n

Vi bes\u00f6ker Herrljunga en lite sm\u00e5kylig f\u00f6rmiddag tidigt i mars m\u00e5nad och m\u00f6ter inte den prunkande naturen som vi f\u00f6rst\u00e5r m\u00e5ste finnas runt om i kommunen. Kanske \u00e4r \u00e4ven Herrljunga en s\u00e5dan kommun som g\u00f6r sig b\u00e4st under sommarm\u00e5naderna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n<\/div>\n

\"\"<\/p>\n

Alings\u00e5s kommunhus – R\u00e5dhuset<\/em><\/p>\n

Alings\u00e5s kommun – Potatisstaden<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter v\u00e4sterut och n\u00e5r snart Alings\u00e5s. Vi trivs direkt i staden, som har en trevlig stadsk\u00e4rna och ett charmigt kommunhus i det gamla r\u00e5dhuset. Det \u00e4r dock inte helt l\u00e4tt att hitta \u2013 det finns ingen tydlig skylt, bara en liten tavla p\u00e5 husets gavel. N\u00e4r jag fr\u00e5gar om detta f\u00f6rklarar personalen att byggnaden \u00e4r ett kulturminne och d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00e5r skyltas. N\u00e5v\u00e4l, det \u00e4r i alla fall Alings\u00e5s kommunhus, check p\u00e5 det!<\/p>\n

Alings\u00e5s \u00e4r k\u00e4nt som Potatisstaden<\/em>, och h\u00e4r s\u00e4gs \u201cpotatiskungen\u201d Jonas Alstr\u00f6mer ha spelat en viktig roll i att sprida potatisen i Sverige under 1700-talet. Han odlade den p\u00e5 sin g\u00e5rd Nolhaga strax utanf\u00f6r stadsk\u00e4rnan, och i trakten kallades potatisen f\u00f6r nola<\/em> (i plural noler<\/em>).<\/p>\n

Det var redan 1724 som Alstr\u00f6mer anlade Sveriges f\u00f6rsta potatisodling f\u00f6r matbruk. Han ins\u00e5g potatisens v\u00e4rde och arbetade aktivt f\u00f6r att sprida kunskap om odling och anv\u00e4ndning. Genom b\u00e5de bokutgivning, utdelning av potatis till st\u00e5ndspersoner och annonsering i tidningar bidrog han till att g\u00f6ra potatisen k\u00e4nd i hela landet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Efter ett kungabes\u00f6k fick Alings\u00e5s stadsprivilegier 1619, vilket var ett led i kronans f\u00f6rs\u00f6k att kontrollera marknadshandeln p\u00e5 platsen. Under 1600-talet f\u00f6rde staden dock en tynande tillvaro som k\u00f6pstad.<\/p>\n

Under ett par decennier fr\u00e5n 1720-talet skedde en stark utveckling, d\u00e5 staden blev ber\u00f6md f\u00f6r Jonas Alstr\u00f6mers stora manufaktur f\u00f6r textilproduktion. Ett manufakturverk bestod av m\u00e5nga olika verkst\u00e4der med en gemensam ledning, och i Alings\u00e5s tillverkades fr\u00e4mst textilier s\u00e5som tyg och kl\u00e4der.<\/p>\n

Under senare delen av 1700-talet skedde en tillbakag\u00e5ng f\u00f6r manufakturverket, och dess slutliga avveckling 1847 medf\u00f6rde en relativt l\u00e5ngsam tillv\u00e4xt f\u00f6r staden under det tidiga 1800-talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

I och med V\u00e4stra stambanans tillkomst kring 1860, liksom etableringen av ett bomullsv\u00e4veri, inleddes en ny epok i Alings\u00e5s, d\u00e5 staden utvecklades till ett viktigt textilcentrum. Textiln\u00e4ringen bestod fram till 1950-talet, men d\u00e4refter slog textilkrisen h\u00e5rt mot Alings\u00e5s, som \u00e5terigen fick en l\u00e5ngsam tillv\u00e4xt.<\/p>\n

Ett mer m\u00e5ngsidigt n\u00e4ringsliv v\u00e4xte s\u00e5 sm\u00e5ningom fram, med viktiga regionala servicefunktioner.<\/p>\n

Idag bor det n\u00e4ra 42 000 inv\u00e5nare i Alings\u00e5s.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Alings\u00e5s stadsk\u00e4rna \u00e4r trevlig med m\u00e5nga butiker av olika slag i \u00e4ldre bebyggelse med tr\u00e4hus.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bokhandeln vid torget har funnits sedan 1848 kan vi se p\u00e5 huset. Johan Albert \u00d6hman, var l\u00e4rare och den som f\u00f6rst startade bokhandeln. P\u00e5 1800-talet gick skolbarnen hit f\u00f6r att k\u00f6pa sina skolb\u00f6cker och f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e4xhj\u00e4lp.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lill\u00e5n ringlar sig genom Alings\u00e5s, dess egentliga namn \u00e4r Gerdska str\u00f6m. Fram till b\u00f6rjan av 1700-talet slingrade sig \u00e5n fram mellan dyiga str\u00e4nder. Stens\u00e4ttningen och r\u00e4tningen av Lill\u00e5n utf\u00f6rdes troligen mellan 1726 och 1737.<\/p>\n

\u00c5n har haft stor betydelse f\u00f6r stadslivet. H\u00e4r tv\u00e4ttade kvinnorna, barnen metade m\u00f6rt och familjerna gick vintertid till \u00e5n f\u00f6r att mata \u00e4nderna. \u00c5n anv\u00e4ndes l\u00e4nge till att forsla bort stadens avfall d\u00e5 flera avloppsledningar hade sitt utlopp direkt i \u00e5n. L\u00e4ngre tillbaka har \u00e5n sannolikt haft stor betydelse som transportled.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gotaleden \u00e4r en 71 kilometer l\u00e5ng vandringsled mellan G\u00f6teborg och Alings\u00e5s i V\u00e4stsverige. Vacker natur, stadsn\u00e4ra dep\u00e5stopp och n\u00e4rhet till t\u00e5gstationer karakt\u00e4riserar leden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Nolhaga slott i Alings\u00e5s<\/strong><\/p>\n

Vi vill g\u00e4rna se lite mer av Alings\u00e5s och v\u00e4ljer att \u00e5ka till Nolhaga slott, som ligger ganska centralt. V\u00e4dret \u00e4r tyv\u00e4rr lite trist och g\u00f6r inte slottsparken r\u00e4ttvisa, men vi tar \u00e4nd\u00e5 en kort promenad runt slottet innan vi far vidare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Redan i slutet av 1720-talet uppf\u00f6rdes en mang\u00e5rdsbyggnad p\u00e5 platsen d\u00e4r dagens slott st\u00e5r. N\u00e4r Jonas Alstr\u00f6m (adlad Alstr\u00f6mer 1751) \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n England 1723 k\u00f6pte han Nolhaga, d\u00e4r han bland annat experimenterade med potatisodling. Efter hans d\u00f6d bytte egendomen \u00e4gare flera g\u00e5nger innan den i slutet av 1800-talet fick sitt nuvarande utseende. Det nuvarande slottet uppf\u00f6rdes 1879\u20131880 i italiensk nyklassicistisk villastil.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 1900-talet har Nolhaga haft m\u00e5nga olika funktioner, bland annat som pensionat, flyktingbost\u00e4der och skolverksamhet. Sedan 1921 \u00e4gs omr\u00e5det av Alings\u00e5s stad, och i dag anv\u00e4nds slottet bland annat f\u00f6r vigslar, konserter och konferenser.<\/p>\n

Slottet h\u00e5ller \u00f6ppet fr\u00e5n maj, d\u00e5 utst\u00e4llningen \u201cFr\u00e5n villa till slott\u201d<\/em> visas med fotografier fr\u00e5n \u00e5ren 1882 till 1965.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lerums kommun<\/strong><\/p>\n

Vi k\u00f6r vidare p\u00e5 E20 och n\u00e4rmar oss storstaden G\u00f6teborg men sv\u00e4nger av mot Lerums kommun. Vi siktar in oss p\u00e5 centrum d\u00e4r \u00e4ven kommunhuset ligger. Vi hittar Centrumgallerian Solkatten d\u00e4r det finns n\u00e5gra butiker, restauranger, caf\u00e9er och Lerums kommunhus. Vi tar en liten promenad runt centrum innan vi far vidare till n\u00e4sta kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lerum – Lite historia<\/strong><\/p>\n

Bebyggelsen vid S\u00e4ve\u00e5ns och Ler\u00e5ns sammanfl\u00f6de utvecklades tidigt till en by, fr\u00e5n vilken bos\u00e4ttningar successivt spred sig till andra delar av Lerumsdalen. Omr\u00e5dets l\u00e4ge vid vattendragen gav goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r b\u00e5de jordbruk och kommunikationer. Namnet \u201dLerum\u201d kommer av ler<\/em>, som betyder lera, och um<\/em>, som betyder hem, g\u00e5rd eller by.<\/p>\n

Under 1800-talet fick orten \u00f6kad betydelse i takt med att nya kommunikationer v\u00e4xte fram. J\u00e4rnv\u00e4gen drogs f\u00f6rbi omr\u00e5det under \u00e5ren 1855\u20131857, och fr\u00e5n 1858 fanns Lerums station som h\u00e5llplats. Den nuvarande stationsbyggnaden uppf\u00f6rdes 1892. J\u00e4rnv\u00e4gen bidrog till att Lerum utvecklades fr\u00e5n jordbruksbygd till ett samh\u00e4lle med v\u00e4xande handel och service.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bebyggelsen runt centrum k\u00e4nns som bost\u00e4der fr\u00e5n 60-talet.\u00a0<\/em><\/p>\n

Under 1900-talet fortsatte utvecklingen, och Lerum kom alltmer att pr\u00e4glas av sin n\u00e4rhet till G\u00f6teborg, med en v\u00e4xande befolkning och utbyggnad av bost\u00e4der och samh\u00e4llsservice.<\/p>\n

Idag finns det cirka har 43 570 inv\u00e5nare i Lerums kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Inte l\u00e5ng fr\u00e5n centrum ligger naturen med str\u00f6vomr\u00e5den i park och kring S\u00e4ve\u00e5n.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4\u00e4s slott i Lerum<\/strong><\/p>\n

Precis innan vi sv\u00e4nger av mot Lerum passerar vi N\u00e4\u00e4s slott, som ligger i kommunen, och best\u00e4mmer oss f\u00f6r att ta en titt. Tyv\u00e4rr \u00e4r slottet st\u00e4ngt, som m\u00e5nga andra sev\u00e4rdheter s\u00e5 h\u00e4r i mars. Trots det beh\u00f6ver man betala f\u00f6r parkeringen. N\u00e5gra bilar st\u00e5r redan p\u00e5 den stora parkeringen, och \u00e4ven om vi bara stannar en kort stund betalar vi avgiften och tar en promenad runt omr\u00e5det.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4\u00e4s slotts historia str\u00e4cker sig tillbaka till 1500-talet, d\u00e5 platsen var en kronog\u00e5rd. I b\u00f6rjan av 1600-talet uppf\u00f6rde Erik G\u00f6ransson Ulfsparre en s\u00e4teribyggnad, som senare revs i mitten av 1700-talet av \u00e4garen Jakob von Utfall. Han l\u00e4t i st\u00e4llet bygga en ny mang\u00e5rdsbyggnad i en v\u00e5ning p\u00e5 den gamla grunden, tillsammans med tv\u00e5 flyglar. P\u00e5 1830-talet, under grosshandlaren Peter Wilhelm Berg, fick byggnaden sitt nuvarande utseende med tv\u00e5 v\u00e5ningar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1868 k\u00f6ptes N\u00e4\u00e4s av grosshandlaren August Abrahamson, som moderniserade huset. Hans hem finns fortfarande bevarat och \u00e4r ett fint exempel p\u00e5 1800-talets inredningsideal. Sedan 1901 f\u00f6rvaltas slottet och egendomen av August Abrahamsons stiftelse. I dag visas slottet f\u00f6r bokade grupper \u00e5ret runt, och under sommaren erbjuds dagliga visningar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Partille kommun<\/strong><\/p>\n

Vi l\u00e4mnar Lerums kommun och tar oss ut p\u00e5 E20 igen. Vi beh\u00f6ver inte k\u00f6ra l\u00e5ng f\u00f6rr\u00e4n n\u00e4sta kommun ligger i v\u00e5r f\u00e4rdv\u00e4g, Partille kommun. Det k\u00e4nns att vi n\u00e4rmar oss G\u00f6teborg som ligger knappt en mil bort. Det \u00e4r ganska mycket trafik i Partille n\u00e4r vi k\u00f6r mot centrum f\u00f6r att bes\u00f6ka kommunhuset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Namnet Partille g\u00e5r tillbaka till 1300-talet, d\u00e5 det skrevs som \u201dPartaella\u201d eller \u201dPartila\u201d. Stavningen har varierat genom \u00e5rhundradena, men 1917 fastst\u00e4llde regeringen den nuvarande formen Partille.<\/p>\n

Under medeltiden var Partille en socken tillsammans med \u00d6rgryte, H\u00e4rryda och Landvetter i S\u00e4vedals h\u00e4rad. Namnet S\u00e4vedal kommer fr\u00e5n S\u00e4ve\u00e5n, som rinner genom omr\u00e5det. I b\u00f6rjan av 1600-talet tillh\u00f6rde Partille Danmark under en sex\u00e5rig period, efter freden i Kn\u00e4red, d\u00e5 Sverige tvingades pants\u00e4tta omr\u00e5det f\u00f6r att betala l\u00f6sen f\u00f6r \u00c4lvsborgs f\u00e4stning. Tiden under dansk kontroll beskrivs som sv\u00e5r. Bland annat h\u00f6ggs stora m\u00e4ngder ekskog ner, som b\u00f6nderna i trakten tvingades transportera till \u00c4lvsborg f\u00f6r att anv\u00e4ndas i dansk skeppsbyggnad.<\/p>\n

Under kriget mot Danmark 1657 blev Partille sk\u00e5deplats f\u00f6r ett slag, d\u00e4r Harald Stake besegrade en dansk styrka.<\/p>\n

I samband med kommunreformen 1862 blev Partille en landskommun. Under perioden 1931\u20131954 var omr\u00e5det uppdelat i tre municipalsamh\u00e4llen: Jonsered, S\u00e4vedalen och Partille. \u00c5r 1954 \u00e5terf\u00f6renades dessa, och 1971 bildades den nuvarande kommunen.<\/p>\n

I dag har Partille kommun n\u00e4rmare 40 000 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt kommunbes\u00f6k i Partille g\u00e5r snabbt, men vi har tagit den obligatoriska bilden och k\u00f6rt en sv\u00e4ng runt centrum och \u00e4ven tittat p\u00e5 Partille kyrka som ligger intill centrum. N\u00e4r vi letar efter n\u00e5gon av kommunens sev\u00e4rdheter n\u00e4mns bland annat Jonsered Tr\u00e4dg\u00e5rdar och Herrg\u00e5rd. Kanske \u00e4r det en sev\u00e4rdhet som upplevs b\u00e4st sommartid.<\/p>\n

L\u00e4s mer: \u201cBes\u00f6ka Sveriges 290 kommuner\u201d<\/span><\/a><\/em> Antal kommuner: (26 -31\/290)<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n