{"id":29932,"date":"2022-05-29T18:47:38","date_gmt":"2022-05-29T18:47:38","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=29932"},"modified":"2026-03-25T16:02:02","modified_gmt":"2026-03-25T16:02:02","slug":"tomelilla-sjobo-staffanstorp-lund-och-eslov-fem-kommuner-i-mitten-av-sodra-skane","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=29932","title":{"rendered":"Tomelilla, Sj\u00f6bo, Staffanstorp, Lund och Esl\u00f6v – Fem kommuner i hj\u00e4rtat av s\u00f6dra Sk\u00e5ne"},"content":{"rendered":"

Det finns hela 33 kommuner i Sk\u00e5ne och under ett par dagar bes\u00f6ker vi dem alla. \u00c4ven fast ett par av kommunerna \u00e4r ganska sm\u00e5 tar det betydligt l\u00e4ngre tid vi trott men vi kan inte \u00e5ka hem innan alla kommuner i Sk\u00e5ne \u00e4r bes\u00f6kta. Allts\u00e5 startar vi tidigt p\u00e5 morgonen och avslutar inte f\u00f6rr\u00e4n dagens planerade bes\u00f6k att utf\u00f6rda. Vi befinner oss ganska mitt i s\u00f6dra Sk\u00e5ne och bes\u00f6ker kommunerna, Tomelilla, Sj\u00f6bo, Staffanstorp, Lund och Esl\u00f6v.\u00a0<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tomelilla kommun<\/strong><\/p>\n

\u00e4r vi \u00e4nd\u00e5 \u00e4r i Simrishamn tar vi oss nordv\u00e4st till grannkommunen Tomelilla. Vid en f\u00f6rsta anblick kan den verka ganska anspr\u00e5ksl\u00f6s, men h\u00e4r finns mer historia \u00e4n man f\u00f6rst anar. Kommunen str\u00e4cker sig fr\u00e5n Linder\u00f6ds\u00e5sen i norr till de \u00f6ppna sl\u00e4ttlandskapen i s\u00f6der och rymmer flera mindre socknar.<\/p>\n

H\u00e4r hittar vi orter som Br\u00f6sarp, Bollerup, Kverrestad, Onslunda, Smedstorp, Spjutstorp, Tryde, Ullstorp, \u00d6stra Ingelstad och \u00d6vraby \u2013 namn som alla b\u00e4r sp\u00e5r av traktens l\u00e5nga historia. Ortsnamn med \u00e4ndelser som -by och -stad kan g\u00e5 tillbaka till folkvandringstiden, medan namn som slutar p\u00e5 -torp, -arp eller -erup ofta har r\u00f6tter i vikingatiden. Tomelilla omn\u00e4mns f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i skrift redan 1437, d\u00e5 under namnet \u201dTommorp lille\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n 1500- till 1700-talet v\u00e4xer ett landskap fram som fortfarande s\u00e4tter sin pr\u00e4gel p\u00e5 trakten. De stora herres\u00e4tena byggs och ger de s\u00f6dra delarna av kommunen karakt\u00e4ren av ett slottslandskap, medan byarna ligger t\u00e4tt samlade i odlingsbygden. L\u00e4ngre norrut \u00e4r bebyggelsen mer utspridd, anpassad efter naturens f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n

Vattnet spelar en allt st\u00f6rre roll i vardagen. I vattendragen drivs kvarnarna d\u00e4r s\u00e4den mals, och de ligger t\u00e4tt utspridda i landskapet. En av de mest k\u00e4nda \u00e4r Hallam\u00f6lla<\/span><\/span> vid Andrarum \u2013 en plats med anor fr\u00e5n 1400-talet, som \u00e4n i dag lever vidare och visas upp under \u201cM\u00f6llornas dag\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tomelilla kyrka<\/em><\/p>\n

Sp\u00e5r av \u00e4ldre n\u00e4ringar finns ocks\u00e5. Kalk har brutits p\u00e5 flera platser, och det s\u00e4gs \u00e4ven ha funnits planer p\u00e5 att utvinna silver. P\u00e5 1630-talet grundas Alunbruket i Andrarum<\/span><\/span>, som snart f\u00e5r stor betydelse f\u00f6r den sk\u00e5nska industrins framv\u00e4xt. Under 1700-talet \u00e4r det Nordens st\u00f6rsta industri, och verksamheten p\u00e5g\u00e5r \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet. H\u00e4r r\u00e5der egna villkor \u2013 med egna lagar, egen valuta och till och med skola och sjukv\u00e5rd f\u00f6r de anst\u00e4llda. Under sin storhetstid bor omkring 900 personer h\u00e4r, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med Malm\u00f6, som vid samma tid har ungef\u00e4r 5 000 inv\u00e5nare. Verksamheten leds av Christina Piper, en av sin tids mest inflytelserika kvinnor, gift med Carl Piper, en av Karl XII:s n\u00e4rmaste r\u00e5dgivare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen sedan drar fram \u00f6ver landskapet tar en ny tid vid. Tomelilla b\u00f6rjar v\u00e4xa, och hantverkare och handelsm\u00e4n s\u00f6ker sig hit. Ett g\u00e4stgiveri med skjutsstation etableras 1873, f\u00f6ljt av ett mejeri n\u00e5gra \u00e5r senare. \u00c5r 1882 f\u00e5r orten j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse med Simrishamn, och drygt tio \u00e5r senare knyts den \u00e4ven samman med Malm\u00f6. \u00c5r 1884 f\u00e5r Tomelilla sin f\u00f6rsta folkskola, ett tydligt tecken p\u00e5 att samh\u00e4llet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i en ny epok.<\/p>\n

Handel och hantverk har l\u00e4nge pr\u00e4glat orten, men kring sekelskiftet v\u00e4xer industrin snabbt fram. M\u00e5nga av verksamheterna har sina r\u00f6tter i jordbruket, och flera av dem kommer att s\u00e4tta tydliga sp\u00e5r i Tomelillas utveckling under l\u00e5ng tid.<\/p>\n

H\u00e4r etableras br\u00e4nneri, j\u00e4stfabrik, st\u00e4rkelsefabrik och mekanisk verkstad, liksom mejeri och yllefabrik. S\u00e4rskilt utm\u00e4rkande \u00e4r det s\u00e5 kallade \u201cEngelska slakteriet\u201d, ett namn som uppstod eftersom f\u00f6retaget exporterade k\u00f6tt till England. Slakteriet startade 1889 och utvecklades senare till Syd\u00f6stra Sk\u00e5nes andelsslakterif\u00f6rening. \u00c5r 1942 blev det en del av Scan, som under m\u00e5nga \u00e5r var ortens st\u00f6rsta arbetsgivare \u2013 en roll som f\u00f6retaget beh\u00f6ll \u00e4nda fram till 1990-talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Genom konstutst\u00e4llningen ”Tomelillautst\u00e4llningen” \u00e5r 1927, som var en samlingsutst\u00e4llning med bland annat verk av Carl Milles. Utst\u00e4llningen blev en stor publiksucc\u00e9 med \u00f6ver 5 000 bes\u00f6kare. Den etablerade Tomelillas roll som kulturcentrum och lade kanske grunden till \u00d6sterlen<\/em> som begrepp.<\/p>\n

N\u00e4r bilismen under 1950-talet \u00f6kade fick j\u00e4rnv\u00e4gen mindre betydelse och flera av str\u00e4ckorna l\u00e4ggs ner under den h\u00e4r tiden. Tomelilla forts\u00e4tte dock att expandera och upplevde en verklig byggboom under 1960- och 70-talen. Befolkningen i kommunen \u00f6kade till n\u00e4ra 13 000, varav h\u00e4lften i t\u00e4torten. 1971 bildas Tomelilla kommun. Idag bor det cirka 13 663 inv\u00e5nare i kommunen.<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Tomelilla kommun<\/strong><\/p>\n

Vi r\u00f6r oss snabbt genom Tomelilla kommun, men det \u00e4r tydligt att h\u00e4r finns mycket mer att uppt\u00e4cka. Med all den historia och de ber\u00e4ttelser som finns vill man g\u00e4rna \u00e5terv\u00e4nda och utforska omr\u00e5det i lugnare tempo.<\/p>\n

En av de mer fascinerande ber\u00e4ttelserna handlar om hur namnet Tomelilla kan ha uppst\u00e5tt. Enligt s\u00e4gnen delade en man sina \u00e4gor mellan sina s\u00f6ner i \u201cTome-stora\u201d och \u201cTome-lilla\u201d. D\u00e4rifr\u00e5n skulle namnet ha vuxit fram. Hus byggdes n\u00e4ra hus, g\u00e5rd lades till g\u00e5rd och s\u00e5 v\u00e4xte Tomelilla fram som en by. D\u00e4refter tog utvecklingen fart, och orten b\u00f6rjade v\u00e4xa i takt med tiden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sj\u00f6bo kommun<\/strong><\/p>\n

Vi far vidare n\u00e5got mer nordv\u00e4st och befinner oss cirka 35 kilometer \u00f6ster om Lund, 25 kilometer norr om Ystad och 45 kilometer v\u00e4ster om Simrishamn. H\u00e4r ligger Sj\u00f6bo som \u00e4r t\u00e4tort och centralort i Sj\u00f6bo kommun i syd\u00f6stra Sk\u00e5ne,<\/p>\n

Sj\u00f6bo v\u00e4xte fram som en j\u00e4rnv\u00e4gsknut f\u00f6r trafik p\u00e5 Malm\u00f6-Simrishamns J\u00e4rnv\u00e4gar och Landskrona-K\u00e4vlinge-Sj\u00f6bo J\u00e4rnv\u00e4g, b\u00e5da \u00e4r numera nedlagda.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Sj\u00f6bo kommun<\/strong><\/p>\n

\u00c4ven i Sj\u00f6bo g\u00e5r v\u00e5rt kommunbes\u00f6k snabbt. Jag tittar till kommunhuset som ligger i en pampig byggnad vid Gamla torg. H\u00e4r finns \u00e4ven Sj\u00f6bo g\u00e4stgifvareg\u00e5rd och Sj\u00f6bos \u00e4ldsta hus, gamla tingshuset byggt 1771 och som just var tingshus, fram till 1905.<\/p>\n

\n

\"\"<\/p>\n

\n

Vad erbjuder Sj\u00f6bo kommun?<\/strong><\/p>\n

Kommun har gott om vandringsleder och str\u00f6vomr\u00e5den i lummig l\u00f6vskog. Det finns \u00e4ven sj\u00f6ar med m\u00f6jlighet till fiske och slingrande vattendrag. Kommunen har ett stort jordbrukslandskap med naturbetesmarker. Sedan urminnes tider har Sj\u00f6botrakten pr\u00e4glats av lantbruk och djurh\u00e5llning. \u00c4n i dag finns mycket av det gamla kulturlandskapet kvar.<\/p>\n

I Sj\u00f6bo t\u00e4tort ligger M\u00f6llers mosse som f\u00f6rvandlats till en plats med h\u00e4rlig parkmilj\u00f6, en plats f\u00f6r alla. \u00c4ven Sj\u00f6bo aktivitetspark \u00e4r ett st\u00e4lle d\u00e4r tanken \u00e4r att man ska vistas \u00f6ver generationsgr\u00e4nserna. H\u00e4r finns ytor f\u00f6r boule, parkour och skate\/kick. Det finns \u00e4ven flera sj\u00f6ar i omr\u00e5det, men det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s heller inte l\u00e5ngt till havet f\u00f6r de cirka 19 500 inv\u00e5narna i Sj\u00f6bo kommun.<\/p>\n<\/div>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sj\u00f6bo kulturhus<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Staffanstorp kommun<\/strong><\/p>\n

Vi tar oss vidare v\u00e4sterut och hamnar i Staffanstorp kommun som ligger mellan Malm\u00f6 och Lund. De dryga 26 000 inv\u00e5narna har n\u00e4ra till allt. Vad s\u00e4gs om n\u00e4ra till vacker natur, landsbygd eller stad. N\u00e4ra till jobb, service och aff\u00e4rer. Och n\u00e4ra till m\u00e5nga st\u00e4der s\u00e5som K\u00f6penhamn, Malm\u00f6 och Lund. Det l\u00e5ter ju toppen!<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Staffanstorp har en l\u00e5ng historia som str\u00e4cker sig tillbaka till medeltiden. Platsen omn\u00e4mns f\u00f6rsta g\u00e5ngen i skrift \u00e5r 1304, d\u00e5 under namnet Stafnsthorp<\/em>. Enligt Svenskt ortnamnslexikon<\/em> kan f\u00f6rleden kopplas till ett gammalt mansnamn, Stafn \u2013 inte till Stefan eller Staffan, utan till ordet f\u00f6r \u201cst\u00e4v\u201d p\u00e5 ett skepp. Med tiden f\u00f6r\u00e4ndrades namnet i vardagligt tal till Stanstorp.<\/p>\n

N\u00e4r en j\u00e4rnv\u00e4gsstation anlades 1875 fick den namnet Staffanstorp. Namnformen hade d\u00e5 redan b\u00f6rjat anv\u00e4ndas under 1800-talet och valdes f\u00f6r att undvika f\u00f6rv\u00e4xling med ett annat Stanstorp.<\/p>\n

Under 1800-talet fick orten en viktig knutpunkt i form av Staffanstorps g\u00e4stgivareg\u00e5rd, som 1857 erh\u00f6ll g\u00e4stgivarr\u00e4ttigheter vid korsningen mellan landsv\u00e4garna Arl\u00f6v\u2013Dalby och Lund\u2013Trelleborg. Ett tydligt tecken p\u00e5 ortens v\u00e4xande betydelse i regionen.<\/p>\n<\/div>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1885 \u00f6ppnades Staffanstorps sockerbruk, ett r\u00e5sockerbruk som kom att bli ortens viktigaste industri fram till nedl\u00e4ggningen 1963. Arbetarna bodde till en b\u00f6rjan i kringliggande byar, och med tiden b\u00f6rjade vissa k\u00f6pa tomter l\u00e4ngs landsv\u00e4garna. Trots detta v\u00e4xte ingen tydlig sammanh\u00e5llen bebyggelse fram under denna tid.<\/p>\n

Mellan 1896 och 1960 var Staffanstorps station en viktig j\u00e4rnv\u00e4gsknut d\u00e4r linjerna mellan Malm\u00f6 och Simrishamn samt Lund och Trelleborg m\u00f6ttes. Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r som ett av Sveriges mest uppm\u00e4rksammade j\u00e4rnv\u00e4gsr\u00e5n \u00e4gde rum \u2013 den 18 mars 1907, p\u00e5 str\u00e4ckan mellan Staffanstorp och Djursl\u00f6v.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1950-talet f\u00f6r\u00e4ndras orten snabbt. Inflyttningen \u00f6kar kraftigt och befolkningen flerdubblas under de f\u00f6ljande decennierna. Staffanstorp \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i en ny fas som modern t\u00e4tort. Fr\u00e5n 1950-talet g\u00e5r Staffanstorp in i en helt ny fas. Det som l\u00e4nge varit en utspridd bygd b\u00f6rjar nu ta form som en sammanh\u00e5llen t\u00e4tort. Inflyttningen \u00f6kar kraftigt, inte minst tack vare n\u00e4rheten till Lund och Malm\u00f6, och allt fler v\u00e4ljer att bos\u00e4tta sig h\u00e4r men arbeta i de st\u00f6rre st\u00e4derna.<\/p>\n

N\u00e4r sockerbruket l\u00e4ggs ner 1963 f\u00f6rsvinner en av ortens viktigaste arbetsplatser, men utvecklingen stannar inte av. Ist\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4ringslivet och blir mer varierat, samtidigt som pendlingen till de st\u00f6rre st\u00e4derna forts\u00e4tter att \u00f6ka. Under de f\u00f6ljande decennierna bef\u00e4ster Staffanstorp sin roll som en attraktiv bostadsort i sydv\u00e4stra Sk\u00e5ne. Kombinationen av sm\u00e5stadens lugn och n\u00e4rheten till regionens st\u00f6rre arbetsmarknader g\u00f6r att orten forts\u00e4tter att v\u00e4xa.<\/p>\n

I dag \u00e4r Staffanstorp en modern kommun d\u00e4r det historiska arvet fortfarande finns n\u00e4rvarande, men d\u00e4r utvecklingen tydligt pr\u00e4glas av dess l\u00e4ge mitt i en av Sk\u00e5nes mest dynamiska regioner.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Staffanstorp<\/strong><\/p>\n

Vi kommer till Staffanstorp en str\u00e5lande solig f\u00f6rmiddag i b\u00f6rjan av mars. V\u00e5ren \u00e4r p\u00e5 ing\u00e5ng och solen v\u00e4rmer redan. Runt centrum d\u00e4r kommunhuset ligger finns ett litet torg och n\u00e5gra aff\u00e4rer och ett bostadsomr\u00e5de. Annars pr\u00e4glas kommunen av villabebyggelse i lugn och trygg milj\u00f6. Vi \u00e4r beredda att h\u00e5lla med kommunens beskrivningen om Staffanstorp. I Staffanstorp k\u00e4nns det lugnt och trevlig. Det \u00e4r relativt n\u00e4ra till andra st\u00f6rre st\u00e4der, med andra ord helt okej att bo i.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lund kommun<\/strong><\/p>\n

Trots att vi bott b\u00e5de i Malm\u00f6 och Helsingborg har vi n\u00e4stan aldrig bes\u00f6kt Lund. N\u00e5gon g\u00e5ng har vi k\u00f6rt igenom staden men aldrig mer \u00e4n s\u00e5. I mina \u00f6gon p\u00e5minner Lund s\u00e5 mycket om Uppsala, med b\u00e5de domkyrka och universitet. N\u00e4r vi g\u00f6r kommunbes\u00f6k i Lund f\u00f6rst\u00e5r vi att kommunen har s\u00e5 mycket mer \u00e4n vad vi trott och egentligen beh\u00f6ver vi mycket mer tid h\u00e4r en den vi har till v\u00e5rt f\u00f6rfogande den h\u00e4r g\u00e5ngen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Lund<\/strong><\/p>\n

Vi \u00e4r s\u00e5 hungriga n\u00e4r vi anl\u00e4nder till Lund och tror oss snabbt hitta n\u00e5got att \u00e4ta. Tyv\u00e4rr \u00e4r vi inte ensamma n\u00e4r vi hamnar mitt i v\u00e4rsta lunchtid d\u00e5 gymnasie- och universitetsstudenter ocks\u00e5 har lunchtid.<\/p>\n

Vi hoppar p\u00e5 lunchen och tar en liten tur runt domkyrka och en promenad i Lundag\u00e5rd parken. Sj\u00e4lvaste domkyrkan \u00e4r st\u00e4ngd och l\u00e5st, kanske \u00f6ppnar man upp n\u00e4r den \u00e4r f\u00e4rdigrenoverad. Efter det att vi letat parkeringsplats alldeles f\u00f6r l\u00e4nge konstaterar vi att det \u00e4r s\u00e5 m\u00e4ktigt att promenera runt h\u00e4r i Lund att staden f\u00f6rtj\u00e4nar minst en \u00f6vernattning h\u00e4r.<\/p>\n

Lund \u00e4r universitetsstaden med tusen\u00e5riga traditioner. Att flanera runt p\u00e5 Lund p\u00e5 charmiga kullerstensgator \u00e4r inget man g\u00f6r p\u00e5 ett par timmar h\u00e4r vill man stanna betydligt l\u00e4ngre. Vi \u00e5terkommer mer \u00e4n g\u00e4rna till Lund.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lunds domkyrka under renovering.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Att strosa runt i Lund \u00e4r sp\u00e4nnande. H\u00e4r finns m\u00e5nga intressanta byggnader och platser att sk\u00e5da.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Esl\u00f6v kommun<\/strong><\/p>\n

Lite norr om Lund ligger Esl\u00f6v kommun. Sj\u00e4lva Esl\u00f6v \u00e4r lugnt och sk\u00f6nt och kommunhuset ligger f\u00f6rst\u00e5s mitt i centrala Esl\u00f6v. \u00c4ven i Esl\u00f6v har j\u00e4rnv\u00e4gen betydelse f\u00f6r ortens utveckling. P\u00e5 mindre \u00e4n ett decennium blev Esl\u00f6v en viktig sk\u00e5nsk knutpunkt d\u00e4r stambanan m\u00f6tte tv\u00e5 lokala j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r, som gynnade Esl\u00f6v och den lokala handeln. N\u00e4r Esl\u00f6v blev stad 1911 var det d\u00e4rf\u00f6r sj\u00e4lvklart att stadsvapnet skulle gestalta j\u00e4rnv\u00e4gen och handeln med lantbruksprodukter.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1860 och 1880 uppstod ett helt nytt samh\u00e4lle med s\u00e5 god stabilitet. F\u00f6rvandlingen fr\u00e5n en bondby med femtontalet g\u00e5rdar till ett viktigt jordbruks och handelscentrum kr\u00f6ntes 1875, d\u00e5 Esl\u00f6v blev k\u00f6ping. J\u00e4rnv\u00e4gen gjorde att samh\u00e4llet utvecklades till en viktig knutpunkt f\u00f6r den sp\u00e5rbundna trafiken.<\/p>\n

I mitten av 1880-talet hade Esl\u00f6v seglat upp till andraplatsen bland landets viktigaste handelsk\u00f6pingar. Ett par av de f\u00f6retag som grundades under denna tid var \u00e4ttiksfabriken, d\u00e4r s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 desinfektionsmedlet Salubrin producerades.<\/p>\n

Kring sekelskiftet \u00f6ppnades ytterligare j\u00e4rnv\u00e4gslinjer, bland annat till H\u00f6rby. Esl\u00f6v var den f\u00f6rsta av alla nya j\u00e4rnv\u00e4gknutpunkter som fick stadsr\u00e4ttigheter, \u00e5r 1911, och som snabbt drog till sig b\u00e5de handlare och verkst\u00e4der.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Esl\u00f6v kyrka\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Trollen\u00e4s slott<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi tittat f\u00e4rdigt p\u00e5 kommunhuset och Esl\u00f6vs lilla t\u00e4tort vill vi g\u00e4rna ha ytterligare n\u00e5gon sev\u00e4rdhet. Jag s\u00f6ker lite efter sev\u00e4rdheter och hittar slottet, Trollen\u00e4s. Vi k\u00f6r dit p\u00e5 st\u00f6rt. Tyv\u00e4rr \u00e4r det ett privat slott d\u00e4r man m\u00e5ste boka visning, enligt Trollen\u00e4s slotts hemsida.<\/p>\n

D\u00e4remot \u00e4r det fritt fram att bes\u00f6ka slottets tr\u00e4dg\u00e5rd f\u00f6r att se slottet utifr\u00e5n. Det gjorde vi men det caf\u00e9 som \u00e4r \u00f6ppet under sommarm\u00e5naderna var nu i mars m\u00e5nad st\u00e4ngt. Slottet \u00e4r \u00e4nd\u00e5 sev\u00e4rt och mycket vackert.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Trollen\u00e4s historia<\/strong><\/p>\n

Historien om Trollen\u00e4s slott<\/span><\/span> b\u00f6rjar redan p\u00e5 1300-talet. D\u00e5 \u00e4gdes en g\u00e5rd h\u00e4r av riddaren Stig Aagesen Thott. G\u00e5rden kallades N\u00e4s, efter den udde som bildats d\u00e4r Sax\u00e5n och Gullarps\u00e5n m\u00f6ts. Under flera generationer stannade egendomen inom sl\u00e4kten Thott, och \u00e5r 1559 l\u00e4t Thage Ottesen Thott uppf\u00f6ra en borg \u2013 en st\u00e5tlig ren\u00e4ssansbyggnad i tegel.<\/p>\n

P\u00e5 1600-talet bytte egendomen \u00e4gare genom en bytesaff\u00e4r och kom in i sl\u00e4kten Trolle. N\u00e4r Fredrik Trolle tog \u00f6ver i b\u00f6rjan av 1700-talet satte han sin tydliga pr\u00e4gel p\u00e5 platsen. Han instiftade ett fideikommiss och l\u00e4t d\u00f6pa om N\u00e4s till Trollen\u00e4s. Samtidigt s\u00e5g han till att namnet Trolle levde vidare, inte bara genom slottet utan \u00e4ven genom andra egendomar och sl\u00e4ktgrenar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mot slutet av 1800-talet inleddes en ny storhetstid. \u00c5r 1890 tog Nils Trolle \u00f6ver och p\u00e5b\u00f6rjade omfattande om- och nybyggnationer tillsammans med sin hustru Anna, f\u00f6dd Leijonhufvud. De anlitade den v\u00e4lk\u00e4nde danska arkitekten Ferdinand Meldahl<\/span><\/span>, som gav slottet dess nuvarande pr\u00e4gel, en imponerande anl\u00e4ggning med drag av b\u00e5de medeltida sk\u00e5nsk-dansk byggnadstradition och fransk ren\u00e4ssans.<\/p>\n

\u00c4ven interi\u00f6rerna fick ett lyft, inspirerade av barockens formspr\u00e5k. H\u00e4r spelade arkitekten Agi Lindegren<\/span><\/span> en viktig roll, med Drottningholms slott<\/span><\/span> som en av sina fr\u00e4msta inspirationsk\u00e4llor.<\/p>\n

I dag \u00e4r Trollen\u00e4s slott fortfarande i familjens \u00e4go. Verksamheten omfattar inte bara sj\u00e4lva slottet, utan ocks\u00e5 ett aktivt jord- och skogsbruk samt f\u00f6rvaltning av fastigheter, en modern forts\u00e4ttning p\u00e5 en mycket l\u00e5ng historia.<\/p>\n

L\u00e4s mer: \u201cBes\u00f6ka Sveriges 290 kommuner\u201d<\/a><\/em>\u00a0<\/span>Antal kommuner: (52 – 56\/290)<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n