{"id":31746,"date":"2022-09-27T05:00:33","date_gmt":"2022-09-27T05:00:33","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=31746"},"modified":"2026-04-02T15:01:34","modified_gmt":"2026-04-02T15:01:34","slug":"drottningholm-ett-varldsarv-och-ett-storslaget-slott-i-historisk-miljo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=31746","title":{"rendered":"Drottningholm – Ett v\u00e4rldsarv och ett storslaget slott i historisk milj\u00f6"},"content":{"rendered":"

Drottningholm, drottningarnas slott, ett av Europas tjusigaste slott och ett v\u00e4rldsarv. Det vackra gyllengula slottet med perfekt placering intill M\u00e4laren. Den h\u00e4rliga parken med font\u00e4ner, labyrinter, buskar och tr\u00e4d. Tillsammans med det exotiska lustslottet Kina slott och den storslagna slottsparken \u00e4r slottsanl\u00e4ggningen ett mycket popul\u00e4rt turistm\u00e5l. Vi passar p\u00e5 att bes\u00f6ka slottet en sen eftermiddag bland dagens sista bes\u00f6kare och f\u00e5r n\u00e4stan ett helt slott f\u00f6r oss sj\u00e4lva.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Drottningholm \u00e4r inte bara ett av Sveriges mest k\u00e4nda slott, det \u00e4r ocks\u00e5 en plats d\u00e4r flera \u00e5rhundraden av kunglig historia m\u00f6ts. Fr\u00e5n 1500-talets f\u00f6rsta byggnad till dagens kungliga bostad har slottet f\u00f6r\u00e4ndrats, byggts om och f\u00e5tt nya funktioner, men samtidigt beh\u00e5llit sin unika karakt\u00e4r.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fr\u00e5n Johan III till de f\u00f6rsta drottningarna<\/strong><\/p>\n

Slottet b\u00f6rjade byggas redan 1576 och var d\u00e5 betydligt mindre \u00e4n i dag. N\u00e5gra av de ursprungliga murarna finns fortfarande kvar. Byggherre var Johan III, som l\u00e4t uppf\u00f6ra slottet \u00e5t sin maka Katarina Jagellonica och det \u00e4r ocks\u00e5 fr\u00e5n henne som namnet Drottningholm kommer.<\/p>\n

N\u00e4r Katarina Jagellonica avled 1583 var slottet \u00e4nnu inte f\u00e4rdigst\u00e4llt. Efter hennes d\u00f6d vistades Johan III d\u00e4r endast vid enstaka tillf\u00e4llen, och sista g\u00e5ngen var sommaren 1592.<\/p>\n

\u00c5r 1603 kom slottet i drottning Katarina Stenbocks \u00e4go. D\u00e4refter f\u00f6ljde flera kungliga \u00e4gare, bland annat drottningarna Kristina och Maria Eleonora.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hedvig Eleonora och det nya slottet<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1661 k\u00f6ptes Drottningholm av den 24-\u00e5riga \u00e4nkedrottningen Hedvig Eleonora. Vid denna tid bestod slottet av ett stenhus i tv\u00e5 v\u00e5ningar med ett torn, med \u00f6ver 20 rum p\u00e5 nedre v\u00e5ningen och omkring 10 p\u00e5 den \u00f6vre, samt ett kapell och en stor sal med hela 36 f\u00f6nster.<\/p>\n

Men kort efter att hon l\u00e4mnat slottet efter ett julfirande br\u00f6t en brand ut, bara n\u00e5gra timmar efter hennes avf\u00e4rd. Elden \u00f6delade hela byggnaden.<\/p>\n

Redan i april 1662 p\u00e5b\u00f6rjades bygget av ett nytt slott. Arkitekten Nicodemus Tessin den \u00e4ldre fick uppdraget och l\u00e4t bygga vidare p\u00e5 de murar och k\u00e4llarvalv som fanns kvar fr\u00e5n Johan III:s tid.<\/p>\n

Hedvig Eleonora var en av landets m\u00e4ktigaste personer, och med Drottningholm ville hon manifestera den nya dynastin, den pfalziska \u00e4tten. Slottet blev en f\u00f6rebild och lockade bes\u00f6kare fr\u00e5n hela Europa, \u00e4ven om det aldrig blev helt f\u00e4rdigst\u00e4llt under hennes livstid<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ett slott f\u00f6r kungliga kvinnor<\/strong><\/p>\n

Drottningholm kom att kallas de kungliga damernas slott. \u00c5r 1744 fick Lovisa Ulrika det i br\u00f6llopsg\u00e5va n\u00e4r hon gifte sig med Adolf Fredrik.<\/p>\n

Hon satte tydlig pr\u00e4gel p\u00e5 slottet genom att bygga p\u00e5 flyglarna och skapa utrymme f\u00f6r bost\u00e4der, bibliotek och ett portr\u00e4ttgalleri. P\u00e5 hennes initiativ uppf\u00f6rdes ocks\u00e5 Drottningholmsteatern, och hon gjorde slottet till en kulturell m\u00f6tesplats.<\/p>\n

Lovisa Ulrika grundade 1753 Kungliga Vitterhetsakademin och samlade konst, mynt och naturalier, som ordnades av Carl von Linn\u00e9.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gustav III och nya ideal<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1777 tog hennes son Gustav III \u00f6ver slottet. Han l\u00e4t nyinreda delar av interi\u00f6ren i gustaviansk stil och inf\u00f6rde en ny ceremoni, kungens officiella p\u00e5kl\u00e4dande, i Hedvig Eleonoras parads\u00e4ngkammare.<\/p>\n

Han f\u00f6rb\u00e4ttrade \u00e4ven v\u00e4gen mellan Stockholm och Lov\u00f6n, det som i dag \u00e4r Drottningholmsv\u00e4gen, och l\u00e4t bygga broar som blev f\u00f6reg\u00e5ngare till bland annat Tranebergsbron, Nockebybron och Drottningholmsbron.<\/p>\n

Trots sina vistelser p\u00e5 Drottningholm var hans st\u00f6rsta intresse knutet till Hagaparken och det ambiti\u00f6sa, men aldrig f\u00e4rdigst\u00e4llda, projektet Stora Haga slott.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Restaurering p\u00e5g\u00e5r av barocktr\u00e4dg\u00e5rden.\u00a0<\/em><\/p>\n

Fr\u00e5n 1800-tal till nutid<\/strong><\/p>\n

Under 1850-talet skapade Oscar I och drottning Josephina de s\u00e5 kallade samtidsgallerierna. I Rikssalen visades portr\u00e4tt av samtidens regenter, medan Drottningrummet fylldes med bilder av deras makar.<\/p>\n

Sedan 1981 disponeras slottet av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. De bor i en del av slottet och anv\u00e4nder \u00f6vriga delar vid officiella tillf\u00e4llen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Drottningholm \u2013 ett v\u00e4rldsarv<\/strong><\/p>\n

Drottningholm blev Sveriges f\u00f6rsta v\u00e4rldsarv. Det unika \u00e4r att hela slottsmilj\u00f6n har bevarats i stort sett intakt sedan 1700-talet, vilket g\u00f6r den till ett ovanligt v\u00e4lbevarat exempel p\u00e5 en europeisk slottsanl\u00e4ggning fr\u00e5n 1600- och 1700-talen.<\/p>\n

\u00c5r 1991 uts\u00e5g UNESCO Drottningholm till v\u00e4rldsarv.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Drottningholms slottsteater<\/strong><\/p>\n

Slottsteatern \u00e4r en av v\u00e4rldens b\u00e4st bevarade teaterbyggnader fr\u00e5n andra h\u00e4lften av 1700-talet. H\u00e4r finns ett scenmaskineri i original och v\u00e4rldens st\u00f6rsta samling av 1700-talskulisser. I teatern finns ocks\u00e5 Sveriges st\u00f6rsta best\u00e5nd av papperstapeter fr\u00e5n samma tid. Redan innan dagens teater byggdes fanns en \u00e4ldre teater som byggdes 1754 men som brann ner \u00e5tta \u00e5r senare. Den nya teatern, som d\u00e5 kallades Operahuset, uppf\u00f6rdes mellan 1764 och 1766 av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.<\/p>\n

Teatern \u00e4r ett statligt byggnadsminne och \u00e4r en viktigt del i v\u00e4rldsarvet Drottningholm.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Slottskyrkan<\/strong><\/p>\n

Drottningholms slottskyrka \u00e4r bel\u00e4gen i slottets norra rundbyggnad. Tessin den yngre slutf\u00f6rde byggnationen i b\u00f6rjan av 1700-talet, efter faderns (Tessin den \u00e4ldre) ritningar. Inredningsarbetet utf\u00f6rdes under ledning av Carl H\u00e5rleman och 1730 stod kyrkan f\u00e4rdig att tas i bruk.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hedvig Eleonoras grind<\/em><\/p>\n

Drottningholm slottspark<\/strong><\/p>\n

I Drottningholms slottspark f\u00f6rflyttar man sig mellan en strikt formtr\u00e4dg\u00e5rd planerad i slutet av 1600-talet, en friare engelsk park p\u00e5b\u00f6rjad ungef\u00e4r 100 \u00e5r senare och intimare bosk\u00e9kvarter fr\u00e5n 1760-talet vid Kina slott.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tr\u00e4dg\u00e5rdar och parkmilj\u00f6er<\/strong><\/p>\n

Redan under Johan III:s tid i slutet av 1500-talet anlades en tr\u00e4dg\u00e5rd vid Drottningholm. Den l\u00e5g ungef\u00e4r d\u00e4r tennisplanen finns i dag, strax \u00f6ster om slottsteatern.<\/p>\n

Den storslagna barocktr\u00e4dg\u00e5rden tillkom i slutet av 1600-talet p\u00e5 initiativ av drottning Hedvig Eleonora. Arbetet leddes av slottsarkitekterna Nicodemus Tessin den \u00e4ldre och Nicodemus Tessin den yngre. Tr\u00e4dg\u00e5rden anlades i direkt anslutning till slottet och ramas in av fyra rader lindall\u00e9er. Inspirationen h\u00e4mtades fr\u00e5n Frankrike, d\u00e4r idealet var strikt, symmetriskt och noggrant kontrollerat, naturen skulle formas av m\u00e4nniskans hand.<\/p>\n

Den engelska parken, som tillkom senare, erbjuder en helt annan k\u00e4nsla. H\u00e4r \u00e4r naturen mer fri och romantisk i sitt uttryck. Parken best\u00e5r av dammar med kanaler, sm\u00e5 \u00f6ar och vackra broar, \u00f6ppna gr\u00e4smattor samt tr\u00e4d planterade i b\u00e5de all\u00e9er och mer naturlika dungar.<\/p>\n

Genom hela parken slingrar sig promenadv\u00e4gar, och de s\u00e5 kallade siktgatorna skapar l\u00e5nga utblickar och vackra vyer \u00f6ver landskapet. Tillsammans bildar tr\u00e4dg\u00e5rdarna och parken en harmonisk helhet d\u00e4r olika tiders ideal m\u00f6ts.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vid mitten av 1700-talet anlades tr\u00e4dg\u00e5rden kring Kina slott. Under denna period b\u00f6rjade man allt mer \u00f6verge det strikta barockidealet till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en friare och mer naturlik parkstil.<\/p>\n

Drottning Lovisa Ulrika inspirerades av de nya tr\u00e4dg\u00e5rdsidealen och l\u00e4t Kina slotts arkitekt, Carl Fredrik Adelcrantz, plantera de karakteristiska kastanjeall\u00e9erna som \u00e4n i dag omger byggnaden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Den engelska parkens utformning har sin bakgrund i Gustav III:s id\u00e9er. N\u00e4r han tog \u00f6ver Drottningholm 1777 ville han inf\u00f6ra det nya engelska parkidealet, d\u00e4r naturen skulle upplevas som fri och landskapslik. \u00c5r 1780 fick arkitekten Fredrik Magnus Piper, som studerat dessa ideal i England, i uppdrag att anl\u00e4gga parken norr om barocktr\u00e4dg\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Framf\u00f6r slottet anlades i slutet av 1600-talet en s\u00e5 kallad broderiparterr, en praktfull tr\u00e4dg\u00e5rd med slingrande m\u00f6nster av buxbom, formade som v\u00e4xter och fantasifulla figurer mot en ljus sandbakgrund. Planteringarna omgavs av l\u00e5nga rabatter fyllda med blommor och noggrant klippta buskar.<\/p>\n

Med tiden f\u00f6renklades m\u00f6nstren och under 1800-talet f\u00f6rsvann broderiparterren helt. P\u00e5 1950-talet genomf\u00f6rdes dock en omfattande restaurering av barocktr\u00e4dg\u00e5rden. Parterren fick tillbaka sina yttre former, men de detaljerade buxbomsslingorna \u00e5terskapades inte. I st\u00e4llet blev utformningen en blandning av den ursprungliga strama geometrin och 1950-talets mer \u00e5terh\u00e5llsamma ideal.<\/p>\n

I dag p\u00e5g\u00e5r ett nytt arbete med att rusta upp anl\u00e4ggningen. M\u00e5nga av de \u00e4ldre buxbomsplantorna har f\u00f6rsvunnit och ers\u00e4tts nu successivt. De nya plantorna odlas som sticklingar fr\u00e5n parken sj\u00e4lv och har f\u00e5tt v\u00e4xa till sig under flera \u00e5r p\u00e5 en plantskola p\u00e5 Eker\u00f6. Totalt planteras omkring 38 000 buxbom i broderiparterren.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det G\u00f6tiska tornet i bakgrunden av bilden ovanf\u00f6r var ett av de inslag Gustav III projekterade f\u00f6r den nya engelska parken. Det \u00e4r en medeltidsromantisk gotisk byggnad som skulle p\u00e5minna om landets gamla historia. Tornet ritades av den franske arkitekten Louis Jean Desprez.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Herkulesfont\u00e4nen<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vattenkaskaderna<\/strong><\/p>\n

Drottningholms kaskader \u00e4r ett vattenspel inom slottets barocktr\u00e4dg\u00e5rd, ritad av Nicodemus Tessin den yngre. De best\u00e5r av sju mindre vattenfall p\u00e5 vardera sida om mittg\u00e5ngen mellan Vattenparterren och Bosk\u00e9kvarteren och b\u00f6rjade byggas 1685, men fungerade inte och revs 1820.<\/p>\n

N\u00e4r barocktr\u00e4dg\u00e5rden restaurerades under Gustaf VI Adolfs tid f\u00f6ddes tanken att \u00e4ven kaskaderna skulle rekonstrueras. Anl\u00e4ggning stod klar i juni 1961.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Font\u00e4nraden p\u00e5\u00a0Vattenparterren.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ett av barocktr\u00e4dg\u00e5rdens bosk\u00e9kvarter. Historiskt var de t\u00e4nkta som ett slags aktivitetsrum<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Slottscaf\u00e9 och restaurang\u00a0med presentbutik.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Slottsvisning<\/strong><\/p>\n

\u00c4ven om jag har varit p\u00e5 slottet tidigare f\u00f6r l\u00e4nge sedan genom skolan \u00e4r det sp\u00e4nnande att \u00e5terse slottet i vuxen \u00e5lder. Vi har bara en timme till godo innan man st\u00e4nger f\u00f6r kv\u00e4llen, det \u00e4r heller inte m\u00e5nga bes\u00f6kare denna sena eftermiddag. Det \u00e4r bra eftersom vi utan att beh\u00f6va tr\u00e4ngas kan l\u00e4sa om slottet p\u00e5 de informationsskyltar som finns i varje rum och \u00e4ven f\u00e5 en pratstund med guiderna som g\u00e4rna svarar p\u00e5 fr\u00e5gor och ber\u00e4ttar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Imponerande trapphus<\/strong><\/p>\n

Vi stiger in i ett mindre trapphus men redan en trappa upp ser vi det omtalade och mycket imponerande trapphuset som under Hedvig Eleonoras tid uppfattades som ett m\u00e4sterstycke. Drottningen l\u00e4t utsmycka det med skulpturer och m\u00e5lningar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Huvudtrapphuset p\u00e5 Drottningholms slott skapades mellan 1665 och 1687 av arkitekten Nicodemus Tessin den \u00e4ldre med hj\u00e4lp av de italienska stuckat\u00f6rerna Giovanni Carove och Carlo Carove (troligen br\u00f6der) samt skulpt\u00f6ren Nicolaes Millich.<\/sup><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Trapphuset blev mycket beundrat av m\u00e5nga bes\u00f6kare fr\u00e5n Europa.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Salar och rum<\/strong><\/p>\n

Vi betalar 140 kronor per person och startar p\u00e5 f\u00f6rsta v\u00e5ningen i den nedra norra drabantsalen. Det finns fyra drabantsalar p\u00e5 slottet och dessa finns i direkt anslutning till vestibulerna p\u00e5 varje v\u00e5ningsplan. Drabantsalen var ett slags vaktrum som skulle skydda fr\u00e5n att obeh\u00f6riga kom in till de intilliggande rummen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gr\u00f6na salongen inleder huvudv\u00e5ningens paradrum och fungerar som f\u00f6rmak till de andra representationsrummen. H\u00e4r st\u00e5r en portr\u00e4ttbyst av drottning Hedvig Eleonora, skapad av den holl\u00e4ndska skulpt\u00f6ren Nicholae Millich.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hedvig Eleonoras parads\u00e4ngkammare<\/strong><\/p>\n

Ett av de tjusigaste rummen \u00e4r parads\u00e4ngkammaren. Under 1600-talet fungerade parads\u00e4ngkammaren som ett officiellt audiensrum d\u00e4r de mest betydande g\u00e4sterna tog emot. Drottning Hedvig Eleonoras privata sovrum l\u00e5g i bostadsv\u00e5ningen i slottets s\u00f6dra del. Inredningsarbetena i rummet p\u00e5b\u00f6rjades 1668 under ledning av arkitekt Nicodemus Tessin den \u00e4ldre.<\/p>\n

Rummet \u00e4r till\u00e4gnat minnet av \u00e4ktenskapet mellan Riks\u00e4nkedrottningen Hedvig Eleonora och hennes bortg\u00e5ngna make Karl X Gustav.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

I Ehrenstrahlsalongen tog drottning Hedvig Eleonora ofta emot g\u00e4ster. Salongen har f\u00e5tt sitt namn efter hovm\u00e5laren David Kl\u00f6cker Ehrenstrahl, vars allegoriska m\u00e5lningar fr\u00e5n 1692\u20131695 fortfarande pryder v\u00e4ggarna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Biblioteket<\/strong><\/p>\n

Rummet tillkom p\u00e5 Lovisa Ulrikas uppdrag efter en stor ombyggnad \u00e5r 1747. De tidigare l\u00e5ga flyglarna byggdes p\u00e5 med en v\u00e5ning, vilket skapade flera nya rum. Till en b\u00f6rjan anv\u00e4ndes den h\u00e4r sidan av slottet som galleri f\u00f6r drottningens samlingar av konst, b\u00f6cker och naturhistoriska f\u00f6rem\u00e5l. Omkring 1760 b\u00f6rjade man omforma galleriet till det bibliotek vi ser idag.<\/p>\n

Bibliotekets samling var stor, \u00e5r 1797 inneh\u00f6ll det 2 530 verk i 7 418 band. Numera f\u00f6rvaltas b\u00f6ckerna av Kungliga biblioteket.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vid slottsvisningen kan man se tv\u00e5 v\u00e5ningar och ta sig upp en niv\u00e5 via det pampiga trapphuset. P\u00e5 \u00f6vre plan finns \u00e4nnu fler vackert inredda rum. Bland annat f\u00e5r man se Oscarssalen, som Oscar II l\u00e4t nyinreda till sitt 25-\u00e5rsjubileum som kung. Rummet \u00e4r inspirerat av barockstilen.<\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att imponeras av takm\u00e5lningarna, tapeterna och de vackra utsmyckningarna i m\u00e5nga av salarna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Generalsalen<\/strong><\/p>\n

Drottningholm slott kan uppvisa flera salar och gallerier som utformas som minnesrum \u00f6ver olika kungar och deras framg\u00e5ngar. Generalsalen \u00e4r ett minnesrum som hyllar kung Karl XII, hans mest framst\u00e5ende generaler och minnesv\u00e4rda bataljer.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Karl XI:s galleri<\/strong><\/p>\n

\u00c4ven Karl XI: galleri \u00e4r inrett som ett minnesrum \u00f6ver alla krigiska bedrifter. H\u00e4r finns bland annat Johann Philip Lemkes bataljm\u00e5lningar fr\u00e5n 1690-talet som skildrar f\u00e4ltslag ur kung Karl XI:s krig mot Danmark.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Rikssalen<\/strong><\/p>\n

Slottets stora fest- och ceremonisal \u00e4r rikssalen. Kvar i rummets ursprungliga inredning \u00e4r den vackra takm\u00e5lningen fr\u00e5n 1699. Under 1700- talet anv\u00e4ndes salen bland annat till teater. En av de st\u00f6rre h\u00e4ndelserna var vigseln mellan kronprins Adolf Fredrik och den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika 1744.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Rikssalen \u00e4r nog min favoritsal. Salen ligger i vackert ljus och takm\u00e5lningen f\u00f6rest\u00e4llande Pandoras f\u00f6delse \u00e4r fantastisk.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Porslinsrummet<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi l\u00e4mnar slottet kommer vi till ett litet rum som f\u00e5ngar blicken med sin intensiva bl\u00e5 f\u00e4rg, porslinsrummet. Oskar II l\u00e4t inreda det 1897 som utst\u00e4llningsrum f\u00f6r sin samling av svenska 1700-talsfajanser fr\u00e5n Marieberg och R\u00f6rstrand. Rummet var en g\u00e5va till kungen inf\u00f6r hans 25-\u00e5rsjubileum som regent. V\u00e4ggarna, m\u00e5lade i bl\u00e5tt och vitt, dekorerades med m\u00f6nster inspirerade av porslinet och har en relativt enkel men mycket charmig inredning.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt Drottningholm<\/strong><\/p>\n

Drottningholm, drottningarnas slott och ett v\u00e4rldsarv. Kanske ett av Europas vackraste slott. Att f\u00e5 bes\u00f6ka s\u00e5 stora delar av slottet \u00e4r verkligen en fin f\u00f6rm\u00e5n. De fantastiska skatterna bakom de gyllengula v\u00e4ggarna f\u00f6r oss n\u00e4ra historien. Jag kan n\u00e4stan k\u00e4nna drottning Hedvig Eleonoras n\u00e4rvaro, som om hon ser p\u00e5 oss fr\u00e5n sin himmel.<\/p>\n

Hoppas att hon \u00e4r n\u00f6jd \u00f6ver hur hennes Drottningholm har bevarats och f\u00f6rvaltats under de 360 \u00e5r som slottet funnits. Nu \u00e4r det vi som kan njuta av den vackra parken och strosa runt i salar och rum som allm\u00e4nheten p\u00e5 hennes tid aldrig hade en chans att se.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mer om slott? Titta in p\u00e5 min sida: Slott och herrg\u00e5rdar<\/a>.<\/em><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n