{"id":31888,"date":"2022-11-14T05:00:38","date_gmt":"2022-11-14T05:00:38","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=31888"},"modified":"2026-04-03T15:33:56","modified_gmt":"2026-04-03T15:33:56","slug":"hofors-sandviken-ockelbo-tre-kommuner-i-gavleborgs-lan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=31888","title":{"rendered":"Hofors, Sandviken, Ockelbo – Tre kommuner i G\u00e4vleborgs l\u00e4n"},"content":{"rendered":"

Det finns som bekant hela 290 kommuner i Sverige. Att bes\u00f6ka dem alla \u00e4r ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt att uppleva hela Sverige. F\u00f6rmodligen finns det platser som vi aldrig n\u00e5gonsin skulle bekantat oss med om det inte hade varit f\u00f6r v\u00e5rt kommunprojekt. Det \u00e4r oavsett kommun alltid s\u00e5 fantastiskt roligt att uppleva dem och alltid l\u00e4r vi oss n\u00e5got nytt om Sverige.<\/strong><\/p>\n

En l\u00f6rdag ska vi bara g\u00f6ra en kortare biltur men vi hamnar lite l\u00e4ngre bort \u00e4n vad vi t\u00e4nkt. Efter flera mil genom skogarna i V\u00e4stmanland kommer vi pl\u00f6tsligt in i G\u00e4vleborgs l\u00e4n. D\u00e5 passar vi f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 att g\u00f6ra lite kommunbes\u00f6k. Vi bes\u00f6ker Hofors och k\u00f6r sedan vidare till Sandviken och kommer p\u00e5 att Ockelbo inte ligger s\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e4rifr\u00e5n. Det blir tre kommuner i G\u00e4vleborgs l\u00e4n.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hofors kommun<\/strong><\/p>\n

Vi startar hemifr\u00e5n norra Stockholm och tar oss via Uppsala och Heby upp mot Hofors kommun. Centralorten Hofors ligger lite avsides och det \u00e4r inte n\u00e5got st\u00e4lle som vi direkt passerar f\u00f6r att bes\u00f6ka andra kommuner. N\u00e4rmare best\u00e4mt ligger Hofors mittemellan Sandviken och Falun. N\u00e4r vi n\u00e4rmar oss Hofors g\u00e5r det inte l\u00e5ta bli att l\u00e4gga m\u00e4rke till \u00e4r att kommunen har en hel del vacker natur runt om t\u00e4torten med sm\u00e5 sj\u00f6ar och nedlagda bruk som vi k\u00f6r f\u00f6rbi.<\/p>\n

Hofors k\u00e4nns ganska avslagen n\u00e4r vi anl\u00e4nder en l\u00f6rdag mitt p\u00e5 dagen. Vi tar en liten tur runt centrum innan vi forts\u00e4tter till kommunhuset som ligger i ett bostadsomr\u00e5de en bit utanf\u00f6r sj\u00e4lva centrum.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Hofors kommun har sitt geografiska ursprung i det som en g\u00e5ng var Tors\u00e5kers socken. Vid kommunreformen 1862 bildades Tors\u00e5kers landskommun, och 1925 blev b\u00e5de Hofors och Tors\u00e5ker sj\u00e4lvst\u00e4ndiga kommuner. Efter delningen av Tors\u00e5ker socken v\u00e4xte Hofors kommun fram, och 1971 slogs den \u00e5ter ihop med den st\u00f6rre kommunen Tors\u00e5ker och bildade dagens Hofors kommun. Kommunen har tre t\u00e4torter: Hofors, Tors\u00e5ker och Robertsholm, d\u00e4r Hofors fungerar som centralort.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Nedlagda industrier och bruk vittnar om en tidigare stor j\u00e4rnproduktion.\u00a0<\/em><\/p>\n

Hofors \u00e4r kanske mest k\u00e4nt f\u00f6r sitt j\u00e4rn och st\u00e5l. J\u00e4rnhanteringen har l\u00e4nge varit en viktig del av regionens historia. Omr\u00e5det kring Tors\u00e5ker pr\u00e4glades av stora skogar, rika malmresurser och vattenkraft, vilket gjorde det perfekt f\u00f6r j\u00e4rnf\u00f6r\u00e4dling. Varje by hade ofta sitt eget j\u00e4rngjuteri, och m\u00e5nga byar har fortfarande namn som minner om den tiden.<\/p>\n

Det centrala Hofors v\u00e4xte fram n\u00e4r j\u00e4rnproduktionen tog fart, och \u00e4n idag finns sp\u00e5r kvar fr\u00e5n denna epok. Ruiner av gamla gjuterier, dammar, kanaler och j\u00e4rnavfall vittnar om stadens industriella arv och ger en fascinerande inblick i hur livet s\u00e5g ut under j\u00e4rnets storhetstid.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Hofors<\/strong><\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Hofors blir inte s\u00e5 l\u00e5ngt men vi hinner \u00e4nd\u00e5 titta in i centrum och k\u00f6ra till kommunhuset. Eftersom det \u00e4r l\u00f6rdag \u00e4r det st\u00e4ngt men runt om kommunhuset finns flera st\u00f6rre bostadsomr\u00e5den d\u00e4r s\u00e4kert m\u00e5nga av de 9 578 inv\u00e5nare bor.<\/p>\n

Uppleva i Hofors<\/strong><\/p>\n

Gillar man att spela golf s\u00e4gs det att Hofors har en av Sveriges vackraste 18-h\u00e5lsbanor som \u00e4r bel\u00e4gen vid sj\u00f6n Storg\u00f6sken. I kommunen finns det \u00e4ven m\u00f6jlighet att bes\u00f6ka olika bruk och gruvor. Bland de mest sev\u00e4rda n\u00e4mns Gammelstilla bruk och Storbergets gruvor<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Viss industri lever kvar i Hofors.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sandviken<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter cirka tre mil \u00f6sterut p\u00e5 E16 till Sandviken. Sandviken har v\u00e4xt fram i anslutning till det j\u00e4rnverk G\u00f6ran Fredrik G\u00f6ransson l\u00e4t anl\u00e4gga i H\u00f6gbo socken 1862. Det blev snart en ansenlig t\u00e4tort, och med flera tusen inv\u00e5nare var Sandviken vid sekelskiftet st\u00f6rre \u00e4n m\u00e5nga andra st\u00e4der. J\u00e4rnverket har fortsatt att pr\u00e4gla Sandviken, som blev k\u00f6ping 1927 och stad 1943.<\/p>\n

I Sandviken finns en del sp\u00e4nnande arkitektur med gamla bruket fr\u00e5n slutet av 1800-talet kombinerat med nyare bebyggelse som tog fart under 1970- och 80-talen. N\u00e5gra nya omr\u00e5den har ocks\u00e5 kommit till under 2000-talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Sandviken<\/strong><\/p>\n

Solen skiner s\u00e5 fint n\u00e4r vi anl\u00e4nder till Sandviken, Vi tar oss f\u00f6rst\u00e5s till kommunhuset eller stadshuset d\u00e4r kommunen har sin administration. Byggnaden sticker ut h\u00e4r i Sandviken den \u00e4r enkel samtidigt som den \u00e4r lite tjusig.<\/p>\n

Vi forts\u00e4tter ut p\u00e5 stan och h\u00e4r det finns flera butiker, restauranger och n\u00e5gra kaf\u00e9er. Sandviken \u00e4r faktiskt lite st\u00f6rre \u00e4n jag trott. I kommunen bor det cirka 39 250 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sandviken har en trevlig stadsk\u00e4rna.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Baksidan av stadshuset.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bessemermetoden kom till Sandviken<\/strong><\/p>\n

G\u00f6ran Fredrik G\u00f6ransson skapade svensk st\u00e5lindustri. Han f\u00f6rb\u00e4ttrade och utvecklade Henry Bessemers metod f\u00f6r st\u00e5ltillverkning. Metoden g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00e4rska flytande tackj\u00e4rn till smidbart st\u00e5l. Detta ska ha gjort att st\u00e5l slutade vara en bristvara och blev en del av v\u00e5r vardag.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sandvikens kyrka<\/strong><\/p>\n

H\u00f6gst upp p\u00e5 kyrk\u00e5sen i Sandviken ligger Sandvikens kyrka. Den nuvarande kyrkan uppf\u00f6rdes 1931 och ersatte en \u00e4ldre kyrka p\u00e5 samma plats.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

H\u00f6gbo bruk<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att uppleva mer av Sandviken tar vi oss till H\u00f6gbo bruk, en plats med rik industrihistoria. H\u00e4r bodde G\u00f6ran Fredrik G\u00f6ransson, mannen som l\u00e5g bakom den svenska st\u00e5ltillverkningen. Bruket hade funnits i \u00f6ver 200 \u00e5r, men 1858 f\u00f6r\u00e4ndrade Konsul G\u00f6ransson historien n\u00e4r han smidde ut det f\u00f6rsta bessemerst\u00e5let \u2013 ett genombrott som revolutionerade st\u00e5ltillverkningen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under \u00e5ren tog nya \u00e4gare \u00f6ver bruket, och det b\u00f6rjade anv\u00e4ndas b\u00e5de f\u00f6r lantbruk och som sommarn\u00f6je. Konsul G\u00f6ransson var verksam i H\u00f6gbo St\u00e5l- och Jernverks AB, som senare blev Sandvikens Jernverks AB och 1972 bytte namn till Sandvik AB. F\u00f6retaget tillverkade bland annat skruvar, fj\u00e4drar, r\u00f6r, st\u00e5ltr\u00e5d och hjulringar till j\u00e4rnv\u00e4gsvagnar. Idag har Sandvik vuxit till en v\u00e4rldsk\u00e4nd industrikoncern.<\/p>\n

H\u00f6gbo bruk \u00e4r idag ett \u00f6ppet friluftsparadis med ett levande kulturarv och spelar fortfarande en viktig roll i samh\u00e4llet. Omgivningarna \u00e4r vackra, och varf\u00f6r inte passa p\u00e5 att stanna \u00f6ver natten p\u00e5 H\u00f6gbo Brukshotell f\u00f6r att verkligen uppleva platsens charm?<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lars Hans-g\u00e5rden Hembygdsg\u00e5rden<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi k\u00f6r mot H\u00f6gbo bruk hittar vi den s\u00f6ta lilla Lars Hans-g\u00e5rden. Vi tycker den ser fin ut, stannar f\u00f6r att titta lite n\u00e4rmare.<\/p>\n

J\u00e4rnhanteringen vid H\u00f6gbo bruk tog sin b\u00f6rjan under 1600-talet. I omr\u00e5det fanns malm, skog och vatten som gjorde produktionen m\u00f6jlig. 1700 – talet blev en expansiv tid f\u00f6r bruket och det beh\u00f6vdes arbetskraft. M\u00e5nga arbetare bland annat smeder s\u00f6kte sig till H\u00f6gbo. Den som ville anst\u00e4lla en smed m\u00e5ste ocks\u00e5 uppl\u00e5ta en bostad \u00e5t honom.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En av smedebost\u00e4derna \u00e4r Lars Hans-g\u00e5rden och den f\u00f6rsta som flyttade in h\u00e4r \u00e5r 1751 var m\u00e4stare-smeden Lars Hansson med fru och sex barn. Smedyrket gick i arv och sonen \u00e4ven han med namnet Lars, var den som troligen gav g\u00e5rden sitt namn. P\u00e5 1820-talet \u00f6vergick smedjan till att bli bondg\u00e5rd. F\u00f6rsta bonden p\u00e5 g\u00e5rden var Olof Andersson. I mitten av 1800-talet fick huset \u00e4nnu en v\u00e5ning och flera byggnader tillkom under b\u00e5de 1800 och 1900-talen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

1968 k\u00f6ptes Lars Hans-g\u00e5rden av H\u00f6gbo Distriktkyrkor\u00e5d, man t\u00e4nkte rusta upp den slitna g\u00e5rden och anv\u00e4nda den som f\u00f6rsamlingshem. 1974 bildades H\u00f6gbo – Sandvikens hembygdsf\u00f6rening. D\u00e4r man sedan dess haft sin verksamhet. Idag \u00e4gs g\u00e5rden av en stiftelse d\u00e4r bland annat hembygdsf\u00f6reningen ing\u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ockelbo kommun<\/strong><\/p>\n

Endast tre mil norrut ligger Ockelbo kommun. Hade inte prins Daniel kommit h\u00e4rifr\u00e5n hade jag nog aldrig h\u00f6rt talas om orten. Vi kommer fram till Ockelbo som \u00e4r kommunens centralort och d\u00e4r \u00e4ven kommunhuset ligger.<\/p>\n

Vi parkerar bilen och tar oss en liten promenad p\u00e5 huvudgatan. Maken g\u00e5r in p\u00e5 Ica medan jag spanar in kommunhuset. H\u00e4r i kommunen bor det cirka 5 865 inv\u00e5nare. Allts\u00e5 en av Sveriges minsta kommuner n\u00e4r det g\u00e4ller folkm\u00e4ngd. Kommunen \u00e4r placerad i b\u00e5de G\u00e4strikland och H\u00e4lsinglands landskap.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite Historia<\/strong><\/p>\n

Etableringen av Norra stambanan gjorde att flera sm\u00e5f\u00f6retag s\u00f6kte sig till Ockelbo och det som idag utg\u00f6r centralorten blev en betydande stationsort. Kommunen har en l\u00e5ng tradition av industri till exempel Atlings Maskinfabrik AB som grundades av Gunnar Atling 1947 och som \u00e4n idag har en v\u00e4l fungerande verksamhet p\u00e5 orten. F\u00f6r dryga tjugo \u00e5r sedan grundades Ysteriet Ockelbo Ost.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ockelbos huvudgata.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 huvudgatan i Ockelbo ligger ett mysigt fik, Sveas kaf\u00e9.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ockelbo station<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ockelbos flagga med dess kommunvapen.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Wij Tr\u00e4dg\u00e5rdar<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r jag letar efter n\u00e5got att uppleva i kommunen hittar jag Wij Tr\u00e4dg\u00e5rdar och namnet k\u00e4nns bekant. Vi \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 lite intresserade av tr\u00e4dg\u00e5rd och s\u00e5klart \u00e5ker vi dit. Wij tr\u00e4dg\u00e5rdar \u00e4r anlagd vid det gamla s\u00e4teriet. Tr\u00e4dg\u00e5rden har skapats och blivit m\u00f6jlig tack vare tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Lars Krantz.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det som nu \u00e4r Wij Tr\u00e4dg\u00e5rdar hette ursprungligen Wij s\u00e4teri och bildades f\u00f6r mer \u00e4n 350 \u00e5r sedan \u00e5r 1649. Herrg\u00e5rdsbyggnaden var under l\u00e5ng tid navet i 1600- och 1700-talens Ockelbo-verken som under sin storhetstid styrdes av \u201dn\u00e5diga frun\u201d Catharina Br\u00f6ms. Under senare delen av 1800-talet var egendomarna i skogsbolaget Kopparfors \u00e4go. Ett bolag som i slutet av 1970-talet k\u00f6ptes upp av Papyrus och tio \u00e5r senare av Stora.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Herrg\u00e5rden med byggnader och mark s\u00e5ldes 1996 till ett bolag d\u00e4r Ockelbo kommun var majoritets\u00e4gare. Kring \u00e5r 2000 tog Wij S\u00e4teri i Ockelbo AB kontakt med Lars Krantz, en nyskapande och v\u00e4lk\u00e4nd tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare och bad honom skissa p\u00e5 en tr\u00e4dg\u00e5rdsanl\u00e4ggning.<\/p>\n

Wij Tr\u00e4dg\u00e5rdar \u00e4r b\u00e5de intressant och sev\u00e4rt f\u00f6r den som vill uppleva och l\u00e4ra mer om tr\u00e4dg\u00e5rd,<\/strong> natur, konst, hantverk och mat. Men det g\u00e4ller att passa p\u00e5 vid r\u00e4tt tillf\u00e4lle.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k p\u00e5 Wij Tr\u00e4dg\u00e5rdar<\/strong><\/p>\n

Det mesta verkar st\u00e4ngt n\u00e4r vi bes\u00f6ker parken en sen l\u00f6rdagseftermiddag i mitten av maj. Vi tar oss runt i de olika temaparkerna och tjusas \u00e4ven av herrg\u00e5rden som anv\u00e4nds till konferens och privata fester.<\/p>\n

Vi tar oss \u00e4ven till smedjan som ligger med g\u00e5ngavst\u00e5nd fr\u00e5n parken. N\u00e4r det \u00e4r \u00f6ppet h\u00e4r kan man som bes\u00f6kare bland annat kan f\u00e5 l\u00e4ra sig att smida. Jag kan t\u00e4nka mig att det \u00e4r full fart h\u00e4r under sommarm\u00e5naderna n\u00e4r allt \u00e4r \u00f6ppet och blommorna st\u00e5r i sin fulla prakt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

L\u00e4s mer:\u00a0 \u201cBes\u00f6ka Sveriges 290 kommuner\u201d<\/a><\/em> \u00a0<\/span>Antal kommuner: (104 – 106\/290)<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n