{"id":33446,"date":"2023-01-10T05:03:38","date_gmt":"2023-01-10T05:03:38","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=33446"},"modified":"2026-04-22T16:58:28","modified_gmt":"2026-04-22T16:58:28","slug":"strangnas-flen-katrineholm-och-vingaker-fyra-kommuner-i-sormland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=33446","title":{"rendered":"Str\u00e4ngn\u00e4s, Flen, Katrineholm och Ving\u00e5ker – Fyra kommuner i S\u00f6rmland"},"content":{"rendered":"

S\u00e5 fort vi l\u00e4mnar Stockholms l\u00e4n s\u00f6derut k\u00e4nns livet lite enklare. Trafiken glesnar och solen verkar alltid lysa \u00f6ver det vackra landskapet som tar vid. Vi befinner oss i S\u00f6dermanlands l\u00e4n och h\u00e4r finns det bara nio kommuner och dessa borde inte vara s\u00e5 sv\u00e5ra att hinna med f\u00f6r oss som bor i Stockholmstrakten.<\/strong><\/p>\n

I Str\u00e4ngn\u00e4s har vi varit flera g\u00e5nger men aldrig bes\u00f6kt kommunhuset. Flen, Katrineholm och Ving\u00e5ker ligger mer sydv\u00e4st och det \u00e4r kommuner vi aldrig bes\u00f6kt, men som ska bli intressant att uppt\u00e4cka.<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 \u00e5rets (2022) sista dag hinner vi med sex kommuner, fyra i S\u00f6dermanland och tv\u00e5 i Stockholms l\u00e4n (dessa b\u00e5da kommer i ett annat reportage) innan m\u00f6rkret snabbt faller. H\u00e4ng med p\u00e5 en tur genom mysiga S\u00f6rmland.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Str\u00e4ngn\u00e4s kommun<\/strong><\/p>\n

En av S\u00f6rmlands trevligaste kommuner \u00e4r kanske Str\u00e4ngn\u00e4s. Med sitt l\u00e4ge vid M\u00e4larens s\u00f6dra strand, mellan S\u00f6dert\u00e4lje och Eskilstuna \u00e4r det inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n Stockholm, samtidigt som det \u00e4r ett betryggande avst\u00e5nd fr\u00e5n storstadens stress.<\/p>\n

Str\u00e4ngn\u00e4s har en mycket trevlig och pittoresk stadsk\u00e4rna s\u00e4rskilt den gamla delen av staden d\u00e4r sm\u00e5stadscharm och den maffiga domkyrkas dominerar stadsbilden. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att bli riktigt f\u00f6rtjust i den trevliga sm\u00e5stadsidyll som pr\u00e4glar staden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Att Str\u00e4ngn\u00e4s<\/span><\/span> v\u00e4xte fram just h\u00e4r \u00e4r ingen slump. L\u00e4get vid M\u00e4larens strand gjorde platsen till en naturlig knutpunkt, d\u00e4r v\u00e4gar mot b\u00e5de s\u00f6der och \u00f6ster m\u00f6ttes. Att staden dessutom blev biskopss\u00e4te fick stor betydelse f\u00f6r dess utveckling. Redan p\u00e5 1100-talet omn\u00e4mns Str\u00e4ngn\u00e4s, och \u00e5r 1336 fick staden sina stadsprivilegier.<\/p>\n

Ett av de viktigaste \u00e5ren i stadens historia \u00e4r 1523. Den 6 juni valdes Gustav Vasa<\/span><\/span> till kung h\u00e4r, ett datum som senare blev Sveriges nationaldag. Under senmedeltiden blomstrade Str\u00e4ngn\u00e4s, mycket tack vare kyrkans och biskopens inflytande. Men i samband med Reformationen i Sverige<\/span><\/span> f\u00f6ljde en ekonomisk nedg\u00e5ng.<\/p>\n

Staden \u00e5terh\u00e4mtade sig delvis under 1600- och 1700-talen, men f\u00f6rblev liten. Vid mitten av 1700-talet bodde omkring 900 personer h\u00e4r. \u00c5r 1871 drabbades Str\u00e4ngn\u00e4s av en stor brand som f\u00f6rst\u00f6rde stora delar av staden och l\u00e4mnade m\u00e5nga utan hem.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Str\u00e4ngn\u00e4s resecenter<\/em><\/p>\n

Mot slutet av 1800-talet tog utvecklingen fart igen. En j\u00e4rnv\u00e4g mellan S\u00f6dert\u00e4lje och Str\u00e4ngn\u00e4s b\u00f6rjade byggas och invigdes 1895 av Oscar II<\/span><\/span>. \u00c5r 1921 flyttade S\u00f6dermanlands regemente<\/span><\/span> till Str\u00e4ngn\u00e4s fr\u00e5n Malmk\u00f6ping. Regementet var en viktig del av staden fram till nedl\u00e4ggningen 2005.<\/p>\n

Under 1900-talet och fram\u00e5t fortsatte infrastrukturen att utvecklas. \u00c5r 1981 invigdes den nya Str\u00e4ngn\u00e4sbron \u00f6ver Str\u00e4ngn\u00e4sfj\u00e4rden. P\u00e5 1990-talet f\u00f6rb\u00e4ttrades kommunikationerna ytterligare med motorv\u00e4g mot Stockholm och Eskilstuna. \u00c5r 1997 fick staden ocks\u00e5 nya j\u00e4rnv\u00e4gsstationer i Str\u00e4ngn\u00e4s och L\u00e4ggesta i samband med Svealandsbanan<\/span><\/span>. Ett modernt resecentrum stod klart 2017.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mysig sm\u00e5stadsidyll i kvarteren n\u00e4rmast domkyrkan.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Str\u00e4ngn\u00e4s domkyrka<\/strong><\/p>\n

Ett bes\u00f6k i domkyrkan h\u00f6r till. Det \u00e4r en historisk och mycket intressant kyrka, helt klart v\u00e4rd ett bes\u00f6k.<\/p>\n

Kyrkans \u00e4ldsta del den s\u00e5 kallade k\u00e4rnkyrkan b\u00f6rjade byggas omkring 1250. Kyrkan fick under \u00e5ren flera sidobyggnader i form av sidokapell och kor samt det h\u00f6ga tornet. I h\u00f6gkoret st\u00e5r Karl IX: s gravmonument.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Str\u00e4ngn\u00e4s kommunhus<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1971 bildas nuvarande Str\u00e4ngn\u00e4s kommun genom en sammanslagning av st\u00e4derna Str\u00e4ngn\u00e4s och Mariefred samt kommunerna \u00c5ker, Stallarholmen, Toster\u00f6 och V\u00e5rfruberga. I kommunen bor det idag cirka 38 129 inv\u00e5nare.<\/p>\n

Dagens bes\u00f6k sker givetvis vid kommunhuset i Str\u00e4ngn\u00e4s. H\u00e4r tas den obligatoriska bilden p\u00e5 kommunhuset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Uppleva i Str\u00e4ngn\u00e4s<\/strong><\/p>\n

Det finns en hel del sev\u00e4rdheter i Str\u00e4ngn\u00e4s. F\u00f6rutom den pittoreska stadsk\u00e4rnan vid domkyrkan finns en liten hamn, V\u00e4sterviken som ligger centralt i Str\u00e4ngn\u00e4s. Sommartid brukar hamnen var full av sm\u00e5b\u00e5tar och h\u00e4r ligger \u00e4ven restaurang och caf\u00e9er.<\/p>\n

Kanske \u00e4r den st\u00f6rsta sev\u00e4rdheten \u00e4nd\u00e5 Grippsholms slott i Mariefred som ocks\u00e5 tillh\u00f6r Str\u00e4ngn\u00e4s kommun. Detta magnifika och imponerande slott som \u00e4r sv\u00e5rt att undvika n\u00e4r \u00e5tminstone vi bes\u00f6ker Str\u00e4ngn\u00e4s. \u00c4ven Mariefred har en pittoresk liten stadsk\u00e4rna med s\u00f6t kyrka h\u00f6gt \u00f6ver sin ort.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sommartid kan man \u00e5ka \u00e5ngt\u00e5g mellan Mariefred och Taxinge (Nykvarns kommun). I stationshuset i Mariefred finns caf\u00e9 och butik, \u00e4ven det \u00f6ppet under sommarm\u00e5naderna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mariefred med pittoresk gammal bebyggelse.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Flens kommun<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 bara 58 minuter med t\u00e5g fr\u00e5n Stockholm n\u00e5r resen\u00e4ren Flen. Och vid v\u00e5rt f\u00f6rsta bes\u00f6k h\u00e4r i kommunen bes\u00f6ker vi f\u00f6rst\u00e5s Flen centralort d\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gsstationen ligger.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Om man ska tro den reklam som kommunen profilerar sig med \u00e4r Flens kommun – S\u00f6rmlands hj\u00e4rta. N\u00e4r jag tittar lite n\u00e4rmare p\u00e5 kommunens lilla film om sin kommun verkar det som att Flen med sina goda kommunikationer med bland annat Stockholm g\u00f6r att fler f\u00f6retagare som har m\u00f6jlighet v\u00e4ljer Flen f\u00f6r sin verksamhet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ofta \u00e4r det naturen som drar och den sm\u00e5skalighet som mindre kommuner har utan att ge avkall p\u00e5 till exempel bra skolor och v\u00e5rd. Naturupplevelserna \u00e4r m\u00e5nga med allt fr\u00e5n vinteraktiviteter till h\u00e4rliga vandringar i vackra landskap<\/p>\n

I Flens kommun ing\u00e5r f\u00f6rutom centralorten Flen bland annat Malmk\u00f6ping, Sparreholm, Bettna med flera.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Flens kommunvapen<\/strong><\/p>\n

Nuf\u00f6rtiden har alla kommuner ett kommunvapen, s\u00e5 \u00e4ven Flen. Vapnet symboliserar j\u00e4rnv\u00e4gsknuten och s\u00f6rml\u00e4ndska ekbackar och fastst\u00e4lldes f\u00f6r Flens stad 1948.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Flens kommunhus \/ Stadshus<\/strong><\/p>\n

Ett snabbt stopp blir det f\u00f6rst\u00e5s vid Flens stadshus som \u00e4r en mycket stor byggnad mittemot j\u00e4rnv\u00e4gsstationen. I stadshuset finns kommunens administration.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Centrala Flen<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Flen Kyrka<\/strong><\/p>\n

N\u00e5gon sev\u00e4rdhet vill vi g\u00e4rna ha med oss fr\u00e5n Flen, vi stannar till vid Flens kyrka strax utanf\u00f6r t\u00e4torten. Maken som observerar att en person just gick in i kyrkan g\u00f6r att jag naturligtvis springer efter. Kyrkan h\u00e5ller st\u00e4ngt fram till en gudstj\u00e4nst l\u00e5ngt senare i eftermiddag men jag v\u00e4lkomnas \u00e4nd\u00e5 in f\u00f6r en liten pratstund med personalen som \u00e4r i tj\u00e4nst. Jag hinner \u00e4ven med att beundra de fantastiska kyrkm\u00e5lningar som pryder v\u00e4ggarna i Flens vackra kyrka.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Uppt\u00e4cka i Flen<\/strong><\/p>\n

Som m\u00e5nga andra kommuner vill \u00e4ven Flen framh\u00e4va sin fina natur. N\u00e4r vi k\u00f6r genom landskapet \u00e4r det framf\u00f6r allt alla ekbackar som jag tycker pr\u00e4glar den lantliga milj\u00f6n. F\u00f6r fina naturupplevelse finns till exempel Sparreholm som ocks\u00e5 har ett vackert slott.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller sm\u00e5st\u00e4der i kommunen finns \u00e4ven Malmk\u00f6ping, en s\u00f6t liten stad som ligger mellan Nyk\u00f6ping och Flen. H\u00e4r har vi d\u00e5 och d\u00e5 stannat till utan att bekymra oss ett dugg om vilken kommuntillh\u00f6righet staden har. Nu n\u00e4r vi g\u00f6r kommunbes\u00f6k blir allt s\u00e5dant f\u00f6rst\u00e5s b\u00e5de intressant och viktigt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mysiga Malmk\u00f6ping i Flens kommun<\/strong><\/p>\n

Malmk\u00f6ping \u00e4r kommunens n\u00e4st st\u00f6rsta t\u00e4tort och en pittoresk handels- och turistort med en mycket intressant historia. H\u00e4r p\u00e5 \u00e5sen bodde m\u00e4nniskor redan p\u00e5 sten\u00e5ldern och h\u00e4r l\u00e5g Vill\u00e5ttinge H\u00e4rads Tingsplats p\u00e5 1580-talet. K\u00f6pingsr\u00e4ttigheter fick man redan 1785 och marknadsr\u00e4ttigheter 1791. P\u00e5 Malma Hed l\u00e5g S\u00f6dermanlands Regemente mellan \u00e5ren 1774 och 1921.<\/p>\n

Hembygdsreservatet best\u00e5r av de tv\u00e5 g\u00e5rdarna Malma Rusth\u00e5ll och Kronol\u00e4nsmansbost\u00e4llet. H\u00e4r finns bland annat ett textilmuseum, och S\u00f6rmlands soldatregister med fakta om de drygt 18 000 indelta knektarna som varit knutna till regementet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Katrineholms kommun<\/strong><\/p>\n

Vi f\u00f6rflyttar oss cirka 25 kilometer n\u00e5got sydv\u00e4st och hamnar i Katrineholm. \u00c4nnu en kommun i S\u00f6dermanlands l\u00e4n.<\/p>\n

Det \u00e4r en ganska solig sista decembereftermiddag men dagen h\u00e5ller snabbt p\u00e5 att falla i m\u00f6rker. Det g\u00e4ller att passa p\u00e5 f\u00f6r att hinna se lite n\u00e4rmare p\u00e5 Katrineholm innan det \u00e4r helt m\u00f6rkt. N\u00e4r vi anl\u00e4nder Katrineholms lilla centrum ser vi genast kommunhuset som ligger p\u00e5 vad man kallar, Gr\u00f6na kullen. H\u00e4r tronar kommunens administration p\u00e5 en kulle med fin utsikt \u00f6ver sin stad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r alltid sp\u00e4nnande att fundera \u00f6ver hur en stad har f\u00e5tt sitt namn. Ofta \u00e4r ursprunget os\u00e4kert, men n\u00e4r det g\u00e4ller Katrineholm<\/span><\/span> \u00e4r f\u00f6rklaringen relativt v\u00e4lk\u00e4nd. Namnet kommer fr\u00e5n g\u00e5rden Cathrineholm vid sj\u00f6n N\u00e4snaren<\/span><\/span>. G\u00e5rden hette ursprungligen Fulbon\u00e4s, men p\u00e5 1600-talet d\u00f6pte \u00e4garen Jacob von der Linde<\/span><\/span> om den f\u00f6r att hedra sin dotter Catharina.<\/p>\n

Som stad \u00e4r Katrineholm f\u00f6rh\u00e5llandevis ung. Stadsr\u00e4ttigheter fick den s\u00e5 sent som 1917. Redan innan dess hade orten dock b\u00f6rjat v\u00e4xa, mycket tack vare j\u00e4rnv\u00e4gen. N\u00e4r V\u00e4stra stambanan mellan Stockholm och G\u00f6teborg invigdes 1862 blev Katrineholm en viktig station. Betydelsen \u00f6kade ytterligare n\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen mot Norrk\u00f6ping \u00f6ppnade 1866, vilket gjorde orten till en viktig knutpunkt.<\/p>\n

\u00c5r 1971 genomf\u00f6rdes en kommunreform d\u00e4r flera mindre kommuner \u2013 Bj\u00f6rkvik, Floda, Julita, Sk\u00f6ldinge och Stora Malm \u2013 slogs samman med staden och bildade dagens Katrineholms kommun. Under denna tid utvecklades sm\u00e5industrin, samtidigt som jord- och skogsbruket p\u00e5 de st\u00f6rre g\u00e5rdarna moderniserades.<\/p>\n

I dag bor det omkring 34 700 inv\u00e5nare i Katrineholms kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Man med betydelse f\u00f6r Katrineholm<\/strong><\/p>\n

1886 kom smeden Gustaf Robert Gr\u00f6nkvist till Katrineholm f\u00f6r att \u00f6ppna en smidesverkstad. Det visade sig snart att han var en driftig och kreativ man. Gr\u00f6nkvist ut\u00f6kade snabbt sin verksamhet med tillverkning av nya uppfinningar och 1891 grundade han GMV, Gr\u00f6nkvists Mekaniska Verkstad. Gr\u00f6nkvist hade d\u00e4rmed avancerat fr\u00e5n smed till fabrik\u00f6r.<\/p>\n

1899 k\u00f6pte Gr\u00f6nkvist n\u00e5gra tomter bel\u00e4gna i det som d\u00e5 var stadens utkant. D\u00e4r l\u00e4t han under \u00e5ren 1900 till 1901 uppf\u00f6ra en stor och vacker villa till sig och sin familj. Huset, som hade tretton rum och rymliga k\u00e4llar- och vindsutrymmen, kallade han Gr\u00f6na Kulle.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Huset byggdes som en typisk patriciervilla med det sena 1800-talets stil med m\u00e5nga detaljer. Till huset h\u00f6rde ocks\u00e5 en parkliknande tr\u00e4dg\u00e5rd. 1923 s\u00e5lde Gr\u00f6nkvist Gr\u00f6na Kulle till Stora Djul\u00f6 AB. Familjen bodde dock kvar i huset fram till Gr\u00f6nkvists bortg\u00e5ng 1925.<\/p>\n

\u00c5r 1927 k\u00f6pte staden Gr\u00f6na Kulle\u00a0 f\u00f6r 65 200 kronor. Gr\u00f6na Kulle blev d\u00e4rmed Katrineholms stadshus. 1952 f\u00e4rdigst\u00e4lldes ett skyddsrum under Gr\u00f6na Kulle. D\u00e4rmed blev Katrineholm den f\u00f6rsta svenska staden med atombombs\u00e4kert skyddsrum, vilket fick stor uppm\u00e4rksamhet, \u00e4ven internationellt. Bland annat gjorde tidningen Life ett stort reportage under rubriken ”Sverige g\u00e5r under jorden<\/em>”.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kyrka centralt i Katrineholm.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Katrineholms centrum<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Katrineholm<\/strong><\/p>\n

Tyv\u00e4rr b\u00f6rjar dagen lida mot sitt slut. Vi hinner \u00e4nd\u00e5 ta en kort promenad genom de centrala delarna av Katrineholm centrum och f\u00f6r oss \u00e4r det kommunhuset som \u00e4r det viktigaste.<\/p>\n

Eftersom jag \u00e4lskar slott och herrg\u00e5rdar vill jag \u00e4nd\u00e5 n\u00e4mna Julita G\u00e5rd som ocks\u00e5 ligger i kommunen men drygt 25 kilometer utanf\u00f6r centrum. Ett bes\u00f6k h\u00e4r hann vi inte med p\u00e5 dagens kommunresa men p\u00e5 tillbakav\u00e4gen k\u00f6r vi dock f\u00f6rbi g\u00e5rden och som f\u00f6rst\u00e5s inte \u00e4r \u00f6ppet men jag \u00e4r n\u00e4stan s\u00e4ker p\u00e5 att Julita G\u00e5rd passar b\u00e4st att bes\u00f6ka under v\u00e5r och sommar. Det finns all anledning att \u00e5terkomma till Katrineholms kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vattentornet i Katrineholm<\/strong><\/p>\n

Innan vi l\u00e4mnar Katrineholm ser vi en intressant byggnad som ocks\u00e5 har en historia. Det \u00e4r det ”Gamla vattentornet” strax norr om j\u00e4rnv\u00e4gsstationen.<\/p>\n

Efter en l\u00e5ngvarig debatt besl\u00f6t Katrineholms municipalsamh\u00e4lle 1906 att bygga ett vattentorn p\u00e5 en h\u00f6jd vid Storgatans v\u00e4stra \u00e4nde, norr om j\u00e4rnv\u00e4gen. Tornet invigdes \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 med stor fest p\u00e5 torget och tal av lokala k\u00e4ndisar. F\u00f6r tornets utsmyckning hade fabrik\u00f6ren Gustaf Robert Gr\u00f6nkvist sk\u00e4nkt 1 000 kronor till granitsockeln.<\/p>\n

Tornet \u00e4r 49 meter h\u00f6gt och ritades av den k\u00e4nde arkitekten Ivar Tengboms som ocks\u00e5 \u00e4r arkitekten bakom Stockholms konserthus. N\u00e4r det nya vattentornet i Laggarhult stod f\u00e4rdigt 1969 togs det gamla vattentornet ur bruk. Idag \u00e4r det gamla vattentornet ett v\u00e4lk\u00e4nt landm\u00e4rke i Katrineholm och en kulturhistoriskt v\u00e4rdefull byggnad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ving\u00e5kers kommun<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r n\u00e4stan m\u00f6rkt n\u00e4r vi fram\u00e5t tretiden p\u00e5 eftermiddagen kommer fram till dagens sista kommun, Ving\u00e5ker. En kommun som vi inte haft n\u00f6jet att bes\u00f6ka f\u00f6rr\u00e4n idag.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta vi ser \u00e4r ett slott och som vi genast stannar till vid. Det \u00e4r S\u00e4ftstaholms slott och d\u00e4r startar vi v\u00e5rt bes\u00f6k i Ving\u00e5ker.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Slottet S\u00e4fstaholm i Ving\u00e5ker<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 platsen d\u00e4r S\u00e4fstaholms slott<\/span><\/span> ligger idag uppf\u00f6rdes redan omkring 1620 en enklare huvudbyggnad i tr\u00e4. Med tiden byggdes den ut till ett slott, och under 1800-talet fick det sitt nuvarande utseende. D\u00e5 l\u00e4t \u00e4garen Gustaf Trolle-Bonde<\/span><\/span> bygga om det tidigare barockslottet till en mer nyklassicistisk stil.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under hans tid blev slottet ett levande centrum f\u00f6r konst och kultur. Flera av d\u00e5tidens framst\u00e5ende svenska konstn\u00e4rer vistades h\u00e4r under l\u00e4ngre perioder, vilket satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 milj\u00f6n.<\/p>\n

Senare tog Gustav Fredrik Bonde af Bj\u00f6rn\u00f6<\/span><\/span> \u00f6ver godset och \u00f6verl\u00e4mnade det s\u00e5 sm\u00e5ningom till sin son Carl Gustaf Bonde af Bj\u00f6rn\u00f6<\/span><\/span>. \u00c5r 1913 s\u00e5ldes godset, fideikommisset uppl\u00f6stes och den omfattande konst- och boksamlingen skingrades. \u00c4ven sj\u00e4lva godset styckades upp, och under en period stod slottet \u00f6vergivet och f\u00f6rf\u00f6ll.<\/p>\n

\u00c5r 1968 k\u00f6ptes slottet av Ving\u00e5kers kommun. I slutet av 1980-talet genomf\u00f6rdes en st\u00f6rre renovering i samarbete med S\u00f6rmlands museum<\/span><\/span>. S\u00e4rskilt mellanv\u00e5ningen \u00e5terskapades f\u00f6r att spegla den milj\u00f6 som r\u00e5dde under Gustaf Trolle-Bondes tid.<\/p>\n

I dag anv\u00e4nds slottet bland annat f\u00f6r konstutst\u00e4llningar och kulturevenemang, och har \u00e5ter blivit en levande m\u00f6tesplats.<\/p>\n

F\u00f6r den som vill bes\u00f6ka slottet \u00e4r det vanligtvis \u00f6ppet tisdag till s\u00f6ndag<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

Parken vid S\u00e4fstaholms slott utformades till en engelsk park. En slags vild park, d\u00e4r man anlade olika vattendrag, kullar och dalar. Den gamla barocktr\u00e4dg\u00e5rden som funnits h\u00e4r l\u00e4nge togs bort. Hela omr\u00e5det som idag \u00e4r Ving\u00e5kers centrum blev slottets park. \u00d6ver 20 000 l\u00e4rktr\u00e4d fraktades fr\u00e5n Skottland och exklusiva arter av gran, tall, l\u00f6nn och lind planterades ut i den 54 tunnland stora parken som \u00e4ven innefattade en \u00e4ppellund. Det var ocks\u00e5 nu som dammarna framf\u00f6r slottet anlades.<\/p>\n

1830-1889 drevs en tr\u00e4dg\u00e5rdsskola p\u00e5 S\u00e4fstaholms slott. Tr\u00e4dg\u00e5rdsskolor f\u00f6rekom ibland p\u00e5 d\u00e5tidens gods och den h\u00e4r var en av landets fr\u00e4msta. Mer \u00e4n 200 tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare fick sin utbildning h\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Ving\u00e5ker<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r jag l\u00e4ser om slottets S\u00e4fstaholms historia f\u00e5r det mig att k\u00e4nna att det kanske kunde ha stannat vid ett slott och en underbar park h\u00e4r i Ving\u00e5ker. Men s\u00e5klart har inte tiden stannat varken h\u00e4r eller n\u00e5gon annanstans. F\u00f6rmodligen \u00e4r Ving\u00e5ker ett perfekt st\u00e4lle att bo i med sin naturn\u00e4ra charm. Trots allt ligger Ving\u00e5ker i S\u00f6rmland, en slags metropol f\u00f6r ett lugnt och behagligt liv. Det finns m\u00e5nga natursk\u00f6na platser och det som en g\u00e5ng i tiden var grevar och baroners egendomar finns nu till f\u00f6r oss alla.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rutom att det\u00a0 finns ett slott h\u00e4r sedan 1600-talet r\u00e4ddades \u00e5r 1851 ett litet \u00e4ppeltr\u00e4d i sista stund fr\u00e5n att huggas ner. Senare blev detta modertr\u00e4de,t det ber\u00f6mda S\u00e4fstaholmstr\u00e4det. Sedan 1921 \u00e4r det kulturminnesm\u00e4rkt.<\/p>\n

\u00c5r 1941 fastst\u00e4lls V\u00e4stra Ving\u00e5kers sockenvapen en sk\u00f6ld kluven av guld och gr\u00f6nt med en gr\u00f6n ek och en humleranka av guld. Mycket fint kommunvapen tycker jag som bes\u00f6kare.<\/p>\n

\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

Efter V\u00e4stra stambanans tillkomst \u00e5r 1862 flyttades bebyggelsen fr\u00e5n kyrkans omgivningar till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen. Stationssamh\u00e4llet v\u00e4xte fram och blev ett municipalsamh\u00e4lle \u00e5r 1903. Vid \u00e5rsskiftet 1962\/63 uppl\u00f6stes municipet och Ving\u00e5ker kommun bildades. P\u00e5 slutet av 1950- talet anl\u00e4ggs den popul\u00e4ra campingen ”Lappe Camping” vid L\u00e4ppebadet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\u00c5r 2003 sker invigning av nya regionalt\u00e5gstationen, vilket inneb\u00e4r att Ving\u00e5ker \u00e5ter f\u00e5r regulj\u00e4r t\u00e5gtrafik.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi bes\u00f6ker kommunhuset i Ving\u00e5ker<\/em>.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

M\u00f6rkret faller p\u00e5 och de sista bilderna tas.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e4stra Ving\u00e5kers kyrka\u00a0\u00e4r en\u00a0kyrkobyggnad\u00a0i bostadsomr\u00e5det\u00a0Vid\u00e5ker\u00a0i\u00a0Ving\u00e5ker<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hej d\u00e5 Ving\u00e5ker!<\/strong><\/p>\n

Det m\u00f6rknar snabbt och vi har m\u00e5nga mil att k\u00f6ra f\u00f6r att komma hem. Det \u00e4r ju sj\u00e4lvaste ny\u00e5rsafton och lite orolig \u00e4r jag huruvida vi ska komma hem till ny\u00e5rsmiddagen inom rimlig tid. Dessutom ligger maten som ska tillagas i en kasse i bagageluckan.<\/p>\n

Vi s\u00e4ger hej d\u00e5 till Ving\u00e5ker och k\u00f6r hem\u00e5t. Det \u00e4r drygt tjugo mil tillbaka och tyv\u00e4rr \u00e4r v\u00e5r roliga hobby b\u00e5de tids\u00f6dande och dyr men vansinnigt rolig.<\/p>\n

L\u00e4s mer:\u00a0 \u201cBes\u00f6ka Sveriges 290 kommuner\u201d<\/a><\/em>\u00a0<\/span>Antal kommuner:(118 – 121\/290)<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n