{"id":34556,"date":"2023-03-25T05:28:21","date_gmt":"2023-03-25T05:28:21","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=34556"},"modified":"2026-04-25T15:42:24","modified_gmt":"2026-04-25T15:42:24","slug":"lekeberg-degerfors-karlskoga-och-kristinehamn-fyra-kommuner-i-orebro-och-varmlands-lan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=34556","title":{"rendered":"Lekeberg, Degerfors, Karlskoga och Kristinehamn – Fyra kommuner i \u00d6rebro- och V\u00e4rmlands l\u00e4n"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r dags att bes\u00f6ka ett par kommuner n\u00e4ra norra V\u00e4nern. Tre av dem, Lekeberg, Degerfors och Karlskoga ligger i \u00d6rebro l\u00e4n medan Kristinehamn tillh\u00f6r V\u00e4rmlands l\u00e4n. Tittar man p\u00e5 vilka landskap de fyra kommunerna ligger i, \u00e4r det N\u00e4rke f\u00f6r Lekeberg, N\u00e4rke och V\u00e4rmland f\u00f6r Degerfors och Karlskoga, medan Kristinehamn enbart tillh\u00f6r V\u00e4rmlands landskap.<\/strong><\/p>\n

Kommunerna ligger n\u00e4ra varandra men skiljer sig en del fr\u00e5n varandra. vad de g\u00e4ller storlek och landskap. Alla fyra har trevliga sev\u00e4rdheter av lite olika slag och under dagens bes\u00f6k blir vi riktigt f\u00f6rtjusta i framf\u00f6r allt Kristinehamns kommun.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi b\u00f6rjar i Lekebergs kommun d\u00e4r Fjugesta \u00e4r centralort. Fjugesta \u00e4r inte s\u00e5 stort, vi hittar kommunhuset direkt och konstaterar att denna l\u00f6rdagsf\u00f6rmiddag har inte m\u00e5nga av de \u00a08 756 inv\u00e5narna i kommunen hunnit ut trots det underbara v\u00e5rvinterv\u00e4dret.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Centralorten Fjugesta best\u00e5r mestadels av sm\u00e5hus och n\u00e5gra mindre flerfamiljshus intill centrum.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Lekebergs kommun bildades f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1952 och bestod d\u00e5 av de tidigare kommunerna Knista, Hidinge, Edsberg, Hackvad och Kr\u00e4cklinge. Sedan tillkom Fjugesta municipalsamh\u00e4lle samt Kvistbro och T\u00e5nger\u00e5sa. Den h\u00e4r kommunbildningen varade endast i 20 \u00e5r. Regeringen var inte n\u00f6jd med denna kommunreform, man tyckte att de nya kommunerna var f\u00f6r sm\u00e5 och f\u00f6rde d\u00e5 \u00f6ver mot kommunernas vilja tillsammans med flera andra mindre kommuner till \u00d6rebro kommun d\u00e4r omr\u00e5det blev en kommundel.<\/p>\n

D\u00e4rmed skulle Lekebergs kommun kunnat bli en parentes i historien, men Lekebergsborna ville annat. 1990 blev det folkomr\u00f6stning. P\u00e5 fr\u00e5gan \u201dSkall Lekeberg bli egen kommun?\u201d svarade drygt 67 procent, ja. Fr\u00e5n och med 1 januari 1995 \u00e4r Lekeberg en egen kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Namnet Lekeberg f\u00f6rekommer redan 1458 n\u00e4r Gudmund Larsson s\u00e4ljer en hytta till v\u00e4pnaren Karl J\u00f6nsson. Vilket visar p\u00e5 att det fanns ett utvecklat omr\u00e5de med bergshantering i trakten.<\/p>\n

Namnet Lekeberg kommer fr\u00e5n sj\u00f6n Leken d\u00e4r f\u00f6rsta delen av ordet ”Lek” h\u00e4rr\u00f6r sj\u00f6n och andra delen ”berg” betyder efter medeltida spr\u00e5kbruk, ett omr\u00e5de med bergsbruk.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Lekeberg<\/strong><\/p>\n

Kanske hade vi h\u00f6rt talas om namnet Fjugesta men inget vi kunde ana att vi skulle bekanta oss mer av. Nu st\u00e5r vi h\u00e4r i Fjugesta centrum och undrar vilka sev\u00e4rdheter kommunen har att erbjuda.<\/p>\n

Jag letar r\u00e4tt p\u00e5 en klosterruin som ligger en bit utanf\u00f6r centralorten. Det passar alldeles utm\u00e4rkt med en benstr\u00e4ckare efter drygt\u00a0 tv\u00e5 timmars i bilresa hemifr\u00e5n Stockholm.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Riseberga klosterruin<\/strong><\/p>\n

Strax utanf\u00f6r Fjugesta kommer vi fram till en parkeringsplats och ser att \u00e4ven Pilgrimsleden g\u00e5r genom landskapet. Vi tar oss uppf\u00f6r en liten backe och ser resterna av Riseberga kloster.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Riseberga kloster var ett nunnekloster som grundades \u00e5r 1170 och brann ner \u00e5r 1527. Under medeltiden anv\u00e4ndes klostren som maktfaktor d\u00e4r kyrkan och kungen h\u00f6ll ihop landet. De f\u00f6rsta klostren grundades av kungen och biskopen, tillsammans inbj\u00f6d de cistercienserna som var en katolsk klosterorden som grundades 1098 av benediktinmunkar. Dessa munkar v\u00e4nde sig mot v\u00e4llevnaden i d\u00e5tidens kloster och ville \u00e5terg\u00e5 till mer str\u00e4nga regler. Cistercienserna r\u00e4knas som den f\u00f6rsta klosterorden i Sverige. Under den h\u00e4r tiden blev Sverige ocks\u00e5 ett mer organiserat rike.<\/p>\n

De flesta nunnor tillh\u00f6rde adeln, de m\u00e5ste kunna f\u00f6ra med sig egendomar f\u00f6r att t\u00e4cka nunnans uppeh\u00e4lle livet ut. F\u00f6r att bli abbedissa (f\u00f6rest\u00e5ndarinna f\u00f6r ett kloster) kr\u00e4vdes h\u00f6g b\u00f6rd och stora g\u00e5vor.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det som st\u00e5r kvar av klosterkyrkan \u00e4r v\u00e4stgaveln som uppf\u00f6rdes under 1200-talets senare del. Den hade tre skepp och femkantigt kor. Inv\u00e4ndigt var den 18 meter bred och 27 meter l\u00e5ng. Takh\u00f6jden i mittskeppet n\u00e5dde n\u00e4stan 15 meter. Kyrkan var byggd av kalksten.<\/p>\n

Nunnorna n\u00e5dde kyrkan via en port i s\u00f6dra muren. I norra muren fanns sp\u00e5r av en dubbelportal som kan ha anv\u00e4nds vid processioner. Under klostret f\u00f6rsta tid fanns en mindre kyrka p\u00e5 samma plats.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Svarta \u00d6rns Orden reste 1951 detta kors p\u00e5 Riseberga f\u00f6r att bef\u00e4sta Ordens verksamhet och starka f\u00f6rankring i Sverige<\/p><\/blockquote>\n

\"\"<\/p>\n

Efter att ha beundrat det m\u00e4ktiga ruinen av Riseberga kloster l\u00e4mnar vi den vackra platsen och k\u00e4nner oss st\u00e4rkta b\u00e5de andligt och sj\u00e4lsligt. P\u00e5 platsen vilar historien \u00e4nnu starkt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kvistbo kyrka<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Degerfors kommun<\/strong><\/p>\n

Mellan Fjugesta och Degerfors \u00e4r det 39 kilometer. Vi k\u00f6r p\u00e5 landsv\u00e4g genom skogar och mindre byar. Det \u00e4r ganska \u00f6dsligt i dessa trakter, men s\u00e5 dyker en stor och fin skylt pl\u00f6tsligt upp ”V\u00e4lkommen till Degerfors”. Vi \u00e4r framme!<\/p>\n

Degerfors \u00e4r ett brukssamh\u00e4lle och utvecklade en stor j\u00e4rn- och st\u00e5lindustri under senare delen av 1800-talet. H\u00e4r v\u00e4xte ett samh\u00e4lle upp med bost\u00e4der f\u00f6r de anst\u00e4llda.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

F\u00f6r mig \u00e4r nog Degerfors mest k\u00e4nt f\u00f6r sin fotboll, h\u00e4r finns ett fotbollslag av rang med m\u00e5nga s\u00e4songer i b\u00e5de Allsvenskan och Superettan. Men det lilla v\u00e4rml\u00e4ndska samh\u00e4llet i Bergslagen har ocks\u00e5 pr\u00e4glats av gruvdrift och metallindustri i flera hundra \u00e5r. Idag \u00e4r f\u00f6retaget Outokumpu en av de st\u00f6rsta privata arbetsgivarna p\u00e5 orten och har drygt 500 anst\u00e4llda f\u00f6r sin tillverkning av rostfria st\u00e5lprodukter.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Degerfors<\/strong><\/p>\n

Vi anl\u00e4nder Degerfors n\u00e5got s\u00f6derifr\u00e5n och f\u00e5r syn p\u00e5 en sev\u00e4rdhet direkt. Det \u00e4r Degerfors kulturcentrum d\u00e4r olika aktiviteter erbjuds. Platsen heter Lilla Svingelskogen – Berget och vi g\u00f6r en liten paus h\u00e4r. Det ser riktigt trevligt ut och en sommardag \u00e4r det s\u00e4kert fler aktiviteter \u00f6ppna \u00e4n det \u00e4r nu.<\/p>\n

Vid dagens bes\u00f6k i slutet av februari h\u00e5lls Caf\u00e9 Berget \u00f6ppet men h\u00e4r finns ocks\u00e5 smedja, hantverkshus, och sm\u00e5djur. En bit bort ligger omr\u00e5det Sveafallen, ett naturreservat d\u00e4r det finns j\u00e4ttegrytor efter isavsm\u00e4ltning. De minsta grytorna \u00e4r bara n\u00e5gra decimeter breda sk\u00e5lar medan de st\u00f6rsta \u00e4r 1 – 4 meter breda och upp till 10 meter djupa. F\u00f6rr trodde ortsborna att de stora h\u00e5len var j\u00e4ttar som lagat sin mat i dess urgr\u00f6pningar men det var ju allts\u00e5 isen som legat kilometer tjock och gjort dessa grytor.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Degerfors kommunhus<\/strong><\/p>\n

Mitt i centrala Degerfors ligger kommunhuset som borde vara stort nog \u00e5t de 9 530 inv\u00e5nare. Framf\u00f6r kommunhuset ligger ett stort torg med ett par butiker. Degerfors \u00e4r inte s\u00e5 stort men verkar \u00e4nd\u00e5 ha m\u00e5nga fina tillg\u00e5ngar till naturen som ligger inp\u00e5 knuten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Degerfors kommunvapen<\/strong><\/p>\n

I f\u00e4lt av silver en av v\u00e5gskuror bildad bl\u00e5 balk, belagd med ett j\u00e4rnm\u00e4rke mellan tv\u00e5 kugghjul, alla av silver. <\/i><\/p><\/blockquote>\n

Vapnet fastst\u00e4lldes 1948 f\u00f6r Degerfors k\u00f6ping, och togs \u00f6ver av den nybildade kommunen 1971 n\u00e4r k\u00f6pingen avskaffades. Balken representerar Let\u00e4lven, och j\u00e4rnm\u00e4rket och kugghjulen representerar Degerfors j\u00e4rnverk.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r vi l\u00e4mnar Degerfors ser vi den stora golfbanan och en camping som ska vara popul\u00e4r under sommarm\u00e5naderna. Runt Degerfors finns \u00e4ven bra badplatser och givetvis finns \u00e4ven folketspark.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Karlskoga kommunhus<\/em><\/p>\n

Karlskoga kommun<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter resan t\u00e4tt intill sj\u00f6n M\u00f6ckeln knappa 15 kilometer norrut och hamnar i Karlskoga kommun d\u00e4r centralorten passande nog \u00e4r staden Karlskoga. Det \u00e4r lite mer liv och r\u00f6relse h\u00e4r \u00e4n i de f\u00f6reg\u00e5ende kommunerna, men nu har det hunnit bli mitt p\u00e5 dagen i den centrala delen av staden d\u00e4r kommunhuset finns.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vid 1580-talet n\u00e4mndes Karlskoga som plats, d\u00e5 trakten var en del av den blivande kungen Karl IX:s hertigd\u00f6me. Namnet Karlskoga kom till \u00e5r 1589 d\u00e5 hertig Karl, sedermera kung Karl IX, gjorde ett bes\u00f6k h\u00e4r. Namnet Karlskoga, stavades d\u00e5 ”Carlskoga”.<\/p>\n

Kanske var det \u00e4nd\u00e5 sj\u00f6n M\u00f6ckeln och den rikliga tillg\u00e5ngen p\u00e5 skog som gjorde Karlskoga till ett viktigt omr\u00e5de f\u00f6r 1600-talets expansion av framf\u00f6r allt bergsbruk. Under 1600-talets mitt och fram\u00e5t anlades m\u00e5nga hyttor och flera st\u00e5ngj\u00e4rnshamrar, bruken blomstrade en bra bit in p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Staden Karlskoga har v\u00e4xt upp kring tv\u00e5 t\u00e4torter, Karlskoga kyrkby och Bofors bruk. B\u00e5da utvecklades snabbt fr\u00e5n 1850-talet. Kyrkbyn blev municipalsamh\u00e4lle 1897 d\u00e4r samh\u00e4llet fungerade som servicecentrum f\u00f6r bland annat industriorten Bofors.<\/p>\n

En viktig person i Karlskogas historia \u00e4r Alfred Nobel. Han var huvud\u00e4gare till Bofors. Idag finns ett Nobelmuseum p\u00e5 Bj\u00f6rkborns herrg\u00e5rd, d\u00e4r Alfred Nobel bodde sina sista tre \u00e5r i livet.<\/p>\n

\u00c5r 1940 fick hela Karlskoga landskommun stadsr\u00e4ttigheter och blev rikets till ytan st\u00f6rsta stad. N\u00e4ringslivet har dominerats av tung industri av AB Bofors.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 1980- och 1990-talen drabbades Karlskoga h\u00e5rt av neddragningarna inom f\u00f6rsvarsindustrin. \u00c5r 1970 bodde 40 000 inv\u00e5nare i Karlskoga kommun och d\u00e5 hade Bofors drygt 10 000 anst\u00e4llda. Idag har man endast 2 000 anst\u00e4llda och inv\u00e5narantalet har sjunkit med 10 000 personer sedan storhetsdagarna. Dessutom har det rivits hela 1 400 l\u00e4genheter i staden. Idag bor det cirka 30 278 personer i kommunen,<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Karlskoga kyrka<\/strong><\/p>\n

Omkring \u00e5r 1600 f\u00e4rdigst\u00e4lldes Karlskoga kyrka som d\u00e5 var en timrad byggnad p\u00e5 6×12 meter. Under \u00e5ren byggdes kyrkan ut alltmer och fick timrade v\u00e4ggar med r\u00f6dm\u00e5lade sp\u00e5n. Mellan \u00e5ren 1705 och 1706 byggdes kyrkan om och d\u00e5 fick den sitt nuvarande utseende. Kyrkan har renoverats vid flera tillf\u00e4llen, bland annat m\u00e5lades den vit i slutet av 1700-talet, vilket var en vanlig sed d\u00e5. Nu \u00e4r den r\u00f6dm\u00e5lad igen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Karlskoga med sj\u00f6n M\u00f6ckeln i bakgrunden.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kristinehamns kommun<\/strong><\/p>\n

Vi l\u00e4mnar Karlskoga och k\u00f6r 25 kilometer rakt v\u00e4sterut och hamnar i Kristinehamn. Det \u00e4r ingen stad vi bes\u00f6kt tidigare och n\u00e4r vi kommer fram till Kristinehamn, centralorten i kommunen blir vi riktigt f\u00f6rtjusta i den lilla staden.<\/p>\n

Kommunhuset ligger i centrum och g\u00f6r inte s\u00e5 mycket v\u00e4sen av sig. Det ligger lite undang\u00f6mt i en h\u00f6rna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det \u00e4r inte alla kommunhus som beh\u00f6ver en pampig ing\u00e5ng.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det k\u00e4nns direkt att Kristinehamn \u00e4r en mysig sm\u00e5stad med en rik och sp\u00e4nnande historia. Min erfarenhet av alla de centralorter vi bes\u00f6kt genom v\u00e5rt projekt ”Bes\u00f6ka Sveriges 290\u00a0 kommuner” \u00e4r att en speciell k\u00e4nsla tr\u00e4ffar en direkt n\u00e4r vi kommer till en stad som har ”det”. Kristinehamn \u00e4r en s\u00e5dan plats som g\u00f6r oss nyfikna. Det finns flera pampiga byggnader men \u00e4ven en del med \u00e4ldre v\u00e4lbevarade tr\u00e4hus kvar som g\u00f6r Kristinehamn riktigt charmig.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

L\u00e5ngt innan Kristinehamn \u00e5r 1642 erh\u00f6ll s<\/a>tadsprivilegier var hamnen i Bro, det som Kristinehamn kallades f\u00f6r fr\u00e5n b\u00f6rjan, en viktig utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r bergslagens utf\u00f6rsel av j\u00e4rn \u00f6ver V\u00e4nern. Tidigt h\u00f6ll man marknad h\u00e4r och hertig Karl (Karl IX) hade under 1570- och 1580-talen l\u00e5tit bygga ett bruk och \u00e4ven haft planer p\u00e5 att grunda en stad.<\/p>\n

P\u00e5 1600-talet \u00f6kade betydelsen f\u00f6r orten d\u00e5 j\u00e4rnets skulle fraktas via V\u00e4nern, V\u00e4nersborg\u00a0 och G\u00f6teborg. Expansionen fortsatte in p\u00e5 1700- talet. Fr\u00e5n 1600- och fram till 1800-talet var Kristinehamn den viktigaste utskeppningsplatsen f\u00f6r Bergslagens st\u00e5ngj\u00e4rn. Det var ocks\u00e5 h\u00e4r v\u00e4rldsmarknadspriset p\u00e5 j\u00e4rn beslutades.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gen<\/strong><\/p>\n

1842 p\u00e5b\u00f6rjades byggandet av en\u00a0j\u00e4rnv\u00e4gslinje.\u00a0Denna invigdes 6 september 1850 och hade h\u00e4star som framdrivningsmetod fram till 1858 d\u00e5 det f\u00f6rsta \u00e5ngloket sattes in p\u00e5 str\u00e4ckan. J\u00e4rnv\u00e4gslinjen kom senare att bli den initiala delen av\u00a0inlandsbanan\u00a0d\u00e4r kilometer 0 \u00e4r placerad vid Kristinehamns j\u00e4rnv\u00e4gsstation.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller Inlandsbanan \u00e4r det kanske str\u00e4ckan Mora-\u00d6stersund-G\u00e4llivare som \u00e4r den str\u00e4cka man associerar till namnet, men ursprungligen gick Inlandsbanan \u00e4nda fr\u00e5n Kristinehamn. Delen Kristinehamn-Mora \u00e4r till st\u00f6rsta delen nedlagd och \u00f6vergiven sedan m\u00e5nga \u00e5r men den allra sydligaste delen anv\u00e4nds fortfarande och har efter elektrifiering g\u00e5tt en ny v\u00e5r till m\u00f6tes.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Picassoskulpturen<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r jag letar efter en sev\u00e4rdhet i Kristinehamn fastnar jag f\u00f6r Picassostatyn. Det s\u00e4gs vara ett av Pablo Picassos st\u00f6rsta konstverk i v\u00e4rlden. Skulpturen \u00e4r 15 meter h\u00f6g, och pelaren har en diameter p\u00e5 1,65 meter. En av vingarna v\u00e4ger omkring \u00e5tta ton. Den \u00e4r gjord i naturbetong, och den konstn\u00e4rliga dekoren har sandbl\u00e4strats fram, n\u00e5got som g\u00f6r att den aldrig f\u00f6rsvinner. Ytan \u00e4r s\u00e5 h\u00e5rd att den s\u00e4gs kunna h\u00e5lla i upp till 2000 \u00e5r.<\/p>\n

Statyn ligger med ett perfekt l\u00e4ge vid V\u00e4nerns norra strand, ett par kilometer utanf\u00f6r centrum. Platsen verkar vara mycket popul\u00e4r, kanske inte enbart p\u00e5 grund av statyn. H\u00e4r finns en fin strandpromenad som l\u00f6per genom en stor sm\u00e5b\u00e5tshamn, och det finns \u00e4ven badplatser. Sommartid \u00e4r det s\u00e4kert ett riktigt paradis, om v\u00e4dret till\u00e5ter.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det k\u00e4nnas lite ov\u00e4ntat att en Picassostaty finns just i Kristinehamn. I slutet av 1950-talet tr\u00e4ffade dock konstn\u00e4ren Bengt Olsson fr\u00e5n Kristinehamn den norske m\u00e5laren, skulpt\u00f6ren och fotografen Carl Nesjar, som hade b\u00f6rjat arbeta med betong. Han samarbetade d\u00e5 med Pablo Picasso, som arbetade med en serie verk kallade \u201dLes dames de Mougins\u201d, med hustrun Jacqueline som tema.<\/p>\n

Bengt Olsson ins\u00e5g att detta var en unik m\u00f6jlighet. Han reste hem och lyckades \u00f6vertyga kommunpolitikerna i Kristinehamn att satsa p\u00e5 projektet. D\u00e4refter g\u00e4llde det att \u00f6vertyga Picasso om att placera skulpturen just h\u00e4r. Med hj\u00e4lp av bilder och folkmusik, som f\u00f6rmedlade r\u00e4tt st\u00e4mning, lyckades han till slut. P\u00e5 midsommarafton 1965 invigdes skulpturen av f\u00f6rfattaren Bo Setterlind.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hitta hit<\/strong><\/p>\n

Vi programmerade in v\u00e5r GPS till ”Valosundsvagen 160” i Kristinehamn. Inne i Kristinehamn ser vi skyltning till Picassostatyn och hade lika g\u00e4rna kunna f\u00f6lja dessa.<\/p>\n

H\u00e4r ligger \u00e4ven Picassos veranda som ser s\u00e5 mysigt ut. I solskenet sitter folk och njuter av en kopp kaffe eller n\u00e5got annat gott, medan vi skyndar vidare mot n\u00e4sta kommun.<\/p>\n

L\u00e4s mer<\/strong>\u00a0:\u00a0 ”Vi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner”\u00a0<\/span><\/strong><\/em><\/a><\/p>\n

Antal kommuner:<\/strong> 138 – 141 \/ 290<\/p>\n

\"\"<\/p>\n