{"id":37130,"date":"2023-10-28T09:50:52","date_gmt":"2023-10-28T09:50:52","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=37130"},"modified":"2026-04-28T09:49:16","modified_gmt":"2026-04-28T09:49:16","slug":"lessebo-emmaboda-torsas-och-nybro-fyra-intressanta-kommuner-i-smaland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=37130","title":{"rendered":"Lessebo, Emmaboda, Tors\u00e5s och Nybro – Fyra intressanta kommuner i Sm\u00e5land"},"content":{"rendered":"

I v\u00e5rt projekt att bes\u00f6ka ”Sveriges 290 kommuner” har vi kommit till platser vi nog aldrig annars skulle ha bes\u00f6kt. I och med v\u00e5ra kommunbes\u00f6k har vi uppt\u00e4ckt m\u00e5nga intressanta och sev\u00e4rda platser. N\u00e4r vi bes\u00f6kte kommunerna Lessebo, Emmaboda, Tors\u00e5s och Nybro var det platser jag endast hade h\u00f6rt talas om men inte hade en aning om var de l\u00e5g eller hur det ser ut.<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kommuner kors och tv\u00e4rs<\/strong><\/p>\n

Vi \u00e4r ute p\u00e5 en liten biltur genom Sm\u00e5land och passar p\u00e5 att bes\u00f6ka fyra nya kommuner i landskapet. H\u00e4r\u00a0 ligger v\u00e4garna ganska \u00f6dsligt. Vi ser n\u00e5gra l\u00e5ngtradare och enstaka bilar men annars \u00e4r det mest skog och \u00e4nnu mer skog vi m\u00f6ts av mellan kommunerna som ligger ganska t\u00e4tt, men utspridda p\u00e5 lite dumt s\u00e4tt f\u00e5r man v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 lov att s\u00e4ga. Kommunerna ligger relativt n\u00e4ra varandra men det \u00e4r ganska sv\u00e5rt att g\u00f6ra en bra f\u00e4rdplan f\u00f6r att f\u00e5 med alla kommuner under ett och samma tillf\u00e4lle. Det blir en hel del bil\u00e5kning kors och tv\u00e4rs. Landskapet Sm\u00e5land k\u00e4nns betydligt st\u00f6rre \u00e4n vad vi trott och det har tagit oss en hel del tid att bes\u00f6ka alla kommuner i omr\u00e5det.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lessebo kommun<\/strong><\/p>\n

Vi b\u00f6rjar i Lessebo kommun och kommer k\u00f6rande fr\u00e5n nordv\u00e4st. N\u00e4r vi ser en rastplats precis innan t\u00e4torten Lessebo m\u00e5ste vi stanna till. Det \u00e4r sagolikt vackert vid Hyllsj\u00f6n och en kaffeslurk passar utm\u00e4rkt att ta h\u00e4r innan vi k\u00f6r vidare mot Lessebo centrum.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 1660-talet anlades ett j\u00e4rnbruk vid Lessebo\u00e5ns vattenfall f\u00f6r att utnyttja sj\u00f6malmerna i de sj\u00f6ar som finns h\u00e4romkring. Under senare delen av 1600-talet utvidgades verksamheten med ett pappersbruk som vidareutvecklades under 1700-talet. Flera stora jordegendomar lades till bruket.<\/p>\n

\u00c5r 1802 k\u00f6ptes Lessebo bruk av Johan Lorentz Aschan som ledde bruket under femtio \u00e5r. Han utvecklade bruket med bland annat en pappersmaskin som 1837 var det fj\u00e4rde i sitt slag i Sverige. Trots pappersbruket var det \u00e4nd\u00e5 j\u00e4rntillverkningen som var brukets viktigaste produkt. N\u00e4r Lessebo \u00e5r 1874 fick j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse med Karlskrona kunde man \u00e4ven utnyttja sina omfattande skogstillg\u00e5ngar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

J\u00e4rntillverkningen upph\u00f6rde redan vid 1880-talet b\u00f6rjan. Under tidigt 1900-tal utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik. Den f\u00f6rsta i sitt slag h\u00e4r i Sverige. N\u00e4r Johan Lorentz Aschan dog 1856 bildades familjef\u00f6retaget Lessebo bolag. F\u00f6retaget kom \u00e4ven att \u00e4ga ett par andra bruk, kvarnar och skogsegendomar som kom att ombildas till Lessebo AB. P\u00e5 1930-talet hade f\u00f6retaget 450 personer anst\u00e4llda.<\/p>\n

I Lessebo spelar pappersindustrin fortfarande en viktig roll i orten, d\u00e4r en stor del av kommunens 8 485 inv\u00e5nare har sin arbetsplats. Bruket \u00e4r i dag privat\u00e4gt, efter att tidigare ha tillh\u00f6rt Vida AB, och \u00e4r fortsatt en central del av det lokala n\u00e4ringslivet.<\/p>\n

H\u00e4r finns ocks\u00e5 Lessebo Handpappersbruk<\/span><\/span>, d\u00e4r den gamla hantverkstraditionen lever vidare. Det \u00e4r det enda kommersiella handpappersbruket i Sverige och har dessutom utvecklats till ett skaparcentrum f\u00f6r papperskonstn\u00e4rer fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6renas industri och hantverk, d\u00e5 b\u00e5de tradition och kreativt skapande f\u00e5r plats i verksamheten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Lessebo<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi bes\u00f6ker kommuner \u00e4r det alltid kommunhuset som st\u00e5r i centrum f\u00f6r v\u00e5rt bes\u00f6k. S\u00e5 \u00e4ven i Lessebo kommun som har ett rej\u00e4lt kommunhus f\u00f6r sina inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi tar oss en tur runt om centrum och h\u00e4r r\u00e5der lugn och ro. \u00c4ven om pappersbruket brukar dra till sig b\u00e5de kungaparet och turister. Vi har inte tid att stanna l\u00e4nge, men \u00f6ver 1 miljon personer bes\u00f6ker Lessebo kommun varje \u00e5r. Kanske \u00e4r\u00a0 det landskapet Sm\u00e5land, och att vi befinner oss mitt i Glasriket och Vilhelm Mobergs f\u00f6delsebygd som g\u00f6r att bygden \u00e4r ett popul\u00e4rt bes\u00f6ksm\u00e5l. Det finns flera intressanta sev\u00e4rdheter, i kommunen bjuds det p\u00e5 hantverk, mat, design, shopping, natur och kultur.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lessebo kyrka<\/strong><\/p>\n

Innan vi l\u00e4mnar Lessebo tar vi oss en liten titt p\u00e5 Lessebo kyrka. Det \u00e4r en f\u00f6rh\u00e5llandevis ny kyrka d\u00e5 den b\u00f6rjade byggas 1958 och invigningen \u00e4gde rum 1960. Eftersom kyrkan inte var \u00f6ppen blev det endast ett bes\u00f6k utanf\u00f6r, men vi kan konstatera att det \u00e4r en modern byggnad men \u00e4nd\u00e5 i klassisk stil.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Emmaboda kommun<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter v\u00e5r f\u00e4rd ett par mil sydost om Lessebo och n\u00e5r Emmaboda. Orten fick sitt namn 1874, i samband med att den v\u00e4xte fram som j\u00e4rnv\u00e4gsknut i Glasriket.<\/p>\n

Det finns en lite rolig och \u00e5terber\u00e4ttad historia om hur Emmaboda placerades ut. N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gsknuten planerades ska man ha anv\u00e4nt en passare och satt orten exakt mitt emellan residensst\u00e4derna Karlskrona, Kalmar och V\u00e4xj\u00f6, p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det skulle vara lika l\u00e5ngt till alla tre. En god tanke: en punkt i landskapet d\u00e4r tre regionala centrum m\u00f6ts i perfekt balans.<\/p>\n

Men hur st\u00e4mmer det egentligen?<\/p>\n

Nyfikenheten g\u00f6r att jag plockar fram Google Maps och m\u00e4ter avst\u00e5nden. D\u00e5 visar det sig att bilden inte riktigt \u00e4r s\u00e5 symmetrisk som ber\u00e4ttelsen antyder. Karlskrona och Kalmar ligger ungef\u00e4r lika l\u00e5ngt bort, men V\u00e4xj\u00f6 skiljer ut sig med en tydlig l\u00e4ngre str\u00e4cka \u2013 drygt en mil extra j\u00e4mf\u00f6rt med de andra.<\/p>\n

S\u00e5 myten h\u00e5ller inte, \u00e5tminstone inte om man m\u00e4ter efter dagens v\u00e4gn\u00e4t.<\/p>\n

Men kanske \u00e4r det inte heller hela po\u00e4ngen. Om man ist\u00e4llet t\u00e4nker sig f\u00e5gelv\u00e4gen som man faktiskt skulle ha gjort vid en ursprunglig geometrisk uppm\u00e4tning, blir bilden mer rimlig. D\u00e5 framst\u00e5r Emmaboda fortfarande som en sorts mittpunkt, om \u00e4n inte lika exakt som ber\u00e4ttelsen ibland vill g\u00f6ra g\u00e4llande.<\/p>\n

Och kanske \u00e4r det just d\u00e4r skillnaden ligger, mellan den exakta kartan och den ber\u00e4ttelse vi v\u00e4ljer att minnas.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Landskapet kring Emmaboda b\u00e4r sp\u00e5r av en dramatisk historia. H\u00e4r ligger Nils Dackes hembygd, mannen som g\u00e5tt till efterv\u00e4rlden som ledare f\u00f6r det st\u00f6rsta bondeupproret i svensk historia, Dackefejden.<\/p>\n

Som mest samlade upproret omkring 20 000 man. Mellan 1542 och 1544 stod Dacke och hans anh\u00e4ngare i konflikt med Gustav Vasa, i en kamp som handlade om skattetryck, centralmakt och frihetsfr\u00e5gor i det sm\u00e5l\u00e4ndska skogslandskapet.<\/p>\n

Upproret fick ett brutalt slut. Dacke sj\u00e4lv flydde mot den danska gr\u00e4nsen men d\u00f6dades sommaren 1543 i skogarna kring R\u00f8dby. Hans kropp f\u00f6rdes till Kalmar, d\u00e4r den steglades som avskr\u00e4ckande exempel. Huvudet sattes upp p\u00e5 en p\u00e5le och kr\u00f6ntes med en kopparkrona. Anh\u00e4ngarna m\u00f6tte h\u00e5rda straff och m\u00e5nga avr\u00e4ttades.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1874 anlades en j\u00e4rnv\u00e4gsstation p\u00e5 Kalmar\u2013Emmaboda-linjen, och kort d\u00e4refter ansl\u00f6ts \u00e4ven Karlskrona\u2013V\u00e4xj\u00f6-banan. Emmaboda blev en knutpunkt, uppkallad efter den \u00e4ldre byn i omr\u00e5det. Stationssamh\u00e4llet Lind\u00e5s, som ocks\u00e5 anlades samma \u00e5r, kom s\u00e5 sm\u00e5ningom att v\u00e4xa samman med orten och ing\u00e5r i dagens t\u00e4tort.<\/p>\n

Med j\u00e4rnv\u00e4gen kom en ny epok. Redan under f\u00f6rsta \u00e5ret etablerade sig en virkeshandlare vid stationen. Han k\u00f6pte upp virke fr\u00e5n traktens b\u00f6nder och blev den f\u00f6rsta tydliga handelsverksamheten i det nya samh\u00e4llet. Fram till 1890 var detta i praktiken Emmabodas enda handelsplats, men d\u00e4refter v\u00e4xte fler aff\u00e4rer fram kring j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Industrialiseringen tog sedan fart p\u00e5 allvar i b\u00f6rjan av 1900-talet. \u00c5r 1919 grundades AB Emmaboda F\u00f6nsterglasbruk. H\u00e4r tillverkades handbl\u00e5st f\u00f6nsterglas och kup\u00e9f\u00f6nster \u00e5t SJ. Verksamheten utvecklades snabbt och fler fabriksbyggnader och arbetarbost\u00e4der tillkom.<\/p>\n

1931 slog dock konkurrensen fr\u00e5n maskintillverkat glas ut den f\u00f6rsta glasindustrin. Men verksamheten \u00e5teruppstod i ny form som Emmaboda Glasverk, d\u00e4r maskinell tillverkning tog \u00f6ver. Under 1950-talet utvecklades produktionen vidare med h\u00e4rdat glas, och glasverket kom under en period att r\u00e4knas som ett av Europas mest moderna.<\/p>\n

I dag domineras n\u00e4ringslivet av ett f\u00e5tal st\u00f6rre f\u00f6retag, d\u00e4r Xylem och Emmaboda Glasverk \u00e4r de mest framtr\u00e4dande, tillsammans med en rad sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Emmaboda kommunhus<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi anl\u00e4nder till Emmaboda tar vi sikte p\u00e5 kommunhuset. Det st\u00e5r under renovering men sj\u00e4lvklart tittar jag in och blir genast mycket v\u00e4l mottagen en receptionist som lassar p\u00e5 mig m\u00e4ngder av broschyrer om kommunen.<\/p>\n

I Emmaboda kommun bor det cirka 9 360 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Duvem\u00e5la<\/strong><\/p>\n

En viktig person f\u00f6r bygden \u00e4r f\u00f6rfattaren Wilhelm Moberg som alltid kommer att leva kvar i folks minne genom alla sina ber\u00e4ttelser om de sm\u00e5l\u00e4ndska torparna. Vilhelm Moberg f\u00f6ddes p\u00e5 ett soldattorp i byn Moshultam\u00e5la. Det var hans uppv\u00e4xt i trakten och den n\u00e4ra kontakten till milj\u00f6erna och m\u00e4nniskorna som gav honom inspiration till hans f\u00f6rfattarskap<\/p>\n

Strax innan vi k\u00f6r in i Emmaboda ser vi en v\u00e4gskylt till Duvem\u00e5la. Orten har ju blivit k\u00e4nd fr\u00e5n filmen ”Utvandrarna”<\/em> som bygger p\u00e5 Wilhelm Mobergs roman med samma namn. Fr\u00e5n Duvem\u00e5la kom Kristina och var platsen hon aldrig slutade att l\u00e4ngta tillbaka till fr\u00e5n andra sidan Atlanten. Wilhelm Mobergs mormor f\u00f6ddes i Duvem\u00e5la 1833 och Moberg bes\u00f6kte ofta orten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Upplevelser i Emmaboda<\/strong><\/p>\n

Sj\u00e4lva centralorten Emmaboda \u00e4r inte s\u00e4rskilt stor och p\u00e5minner om m\u00e5nga andra sm\u00e5 t\u00e4torter som vi bes\u00f6kt genom v\u00e5rt kommunprojekt. N\u00e4r jag letar efter upplevelser och sev\u00e4rdheter i Emmaboda ser jag att man sl\u00e5r ett slag f\u00f6r Duvem\u00e5la. H\u00e4r kan man bes\u00f6ka Rundqvistag\u00e5rden som tar bes\u00f6karen tillbaka till en tid d\u00e5 sj\u00e4lvhush\u00e5ll var en naturlig del av vardagen. H\u00e4r finns ocks\u00e5 ett caf\u00e9.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ett av Nordens st\u00f6rsta glasmuseum The Glass Factory, ligger Boda Glasbruk i Emmaboda kommun. Museet \u00e4gs av kommunen och har en stor konstsamling i glas p\u00e5 cirka 40 000 f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n olika glasbruk av ett femtiotal konstn\u00e4rer.<\/p>\n

\u00c4r man sugen p\u00e5 lite bil\u00e5kning kan kanske den natursk\u00f6na 14 mil slingrande, KulTuren genom b\u00e5de Lessebo och Emmaboda kommuner passa. L\u00e4ngs v\u00e4gen finns mysiga orter och kanske hittar bes\u00f6karen sitt eget smultronst\u00e4lle.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tors\u00e5s kommun<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter ett par mil \u00f6sterut och n\u00e5r Tors\u00e5s kommun och Kalmar l\u00e4n. Geografiskt s\u00e4tt \u00e4r kommunen bel\u00e4gen med b\u00e5de skog och hav. Centralorten \u00e4r Tors\u00e5s och inom kommunen finns b\u00e5de skogs- och jordbruk, men under senare tid har \u00e4ven tillverkningsindustri blivit mer p\u00e5taglig.<\/p>\n

Tors\u00e5s har en l\u00e5ng och intressant historia som str\u00e4cker sig tillbaka till medeltiden. Ortens namn kommer sannolikt av gudanamnet Tor, \u00e5r 1390 n\u00e4mns orten som Thorsas. Vid sekelskiftet 1900 fanns tre vattendrivna kvarnar i Tors\u00e5s kyrkby. Stolfabriken och \u00e5ngkvarnen var d\u00e5 Tors\u00e5s st\u00f6rsta arbetsplatser.<\/p>\n

Tors\u00e5s blev ett municipalsamh\u00e4lle 1916, och Tors\u00e5s kommun bildades vid kommunreformen 1971. Idag bor det cirka 7 042 inv\u00e5nare i kommunen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vad kan man uppleva i Tors\u00e5s?<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller sev\u00e4rdheter i Tors\u00e5s, finns det flera platser att bes\u00f6ka. Eftersom vi befinner oss i centralorten Torsby i syd\u00f6stra Sm\u00e5land tittar vi p\u00e5 n\u00e4rmast b\u00e4sta och hamnar i Hembygdsparken Ekbacken. Det \u00e4r en park med gamla byggnader och som \u00e4ven visar hur m\u00e4nniskor levde och arbetade f\u00f6rr i tiden.<\/p>\n

Det finns givetvis fler sev\u00e4rdheter i kommunen och f\u00f6r att g\u00f6ra den r\u00e4ttvis tar vi oss en titt p\u00e5 kommunens hemsida som f\u00f6resl\u00e5r vandringsleder b\u00e5de genom l\u00f6vskogar, sj\u00f6ar och utmed havet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Tors\u00e5s<\/strong><\/p>\n

Vi startar v\u00e5rt bes\u00f6k vid Tors\u00e5s kommunhus. Det ligger mitt i Tors\u00e5s centrum och jag tar mig \u00e4ven en liten titt inne i kommunhuset innan vi k\u00f6r vidare till hembyggdsparken. Det \u00e4r bara mars m\u00e5nad men naturen h\u00e4r i parken k\u00e4nns mysig och byggnaderna p\u00e5minner om en svunnen tid.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bes\u00f6k i kommunhuset Tors\u00e5s.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hembygdsparken.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Nybro kommun<\/strong><\/p>\n

Vi kastar oss tillbaka n\u00e5gra m\u00e5nader i tiden och hamnar i september m\u00e5nad 2022. Vi k\u00f6r genom Sm\u00e5land en tidig s\u00f6ndagsmorgon. V\u00e4dret \u00e4r mulet och trist men kanske kan Nybro kommun lysa upp v\u00e5r tillvaro.<\/p>\n

Orten Nybro v\u00e4xte fram lite som en rastplats f\u00f6r resande p\u00e5 v\u00e4gen mellan V\u00e4xj\u00f6 och Kalmar. D\u00e4r v\u00e4gen gick fram byggdes en bro i mitten av 1700-talet, den kallades f\u00f6r Lortbron. Snart byggdes \u00e4ven en krog som kallades Lortkrogen, som f\u00f6rmodligen passade bra f\u00f6r dem som stannade vid rastplatsen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1824 anlades ett garveri i omr\u00e5det av Henrik Nyberg och han l\u00e4t \u00e4ven bygga om den gamla bron och d\u00f6pte platsen till Nybro. Under mitten av 1800 – talet v\u00e4xte samh\u00e4llet och Nybro fick k\u00f6pingsr\u00e4ttigheter 1865. Nya fabriker anlades och en av de fabriker som f\u00e5tt stor betydelse f\u00f6r Nybro \u00e4r Pukebergs glasbruk. Glasbruket \u00e4r ett av Sveriges \u00e4ldsta och mest v\u00e4lbevarade och p\u00e5 1890-talet var det ett av landets st\u00f6rsta. N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen kom till Nybro fick orten ett rej\u00e4lt uppsving som industriort och s\u00e5 har det fortsatt fram till dagens datum.<\/p>\n

Det \u00e4r inte enbart som industriort som Nybro gjort sig k\u00e4nt. Med de goda kommunikationerna och det j\u00e4rnhaltiga vattnet kunde Nybro kallvattenkuranstalt AB \u00f6ppna \u00e5r 1883. Detta gjorde att Nybro blev en k\u00e4nd brunns- och kurort med b\u00e5de varm- och kallbadhus. Av den verksamheten finns idag endast vattenpaviljongen i Badhusparken kvar.<\/p>\n

Grunden f\u00f6r Nybros starka 1900-talsutveckling har framf\u00f6r allt utgjorts av tr\u00e4- och pappersindustri samt glastillverkning.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

L\u00e4ngs Storgatan som leder fram till torget och Bolanders b\u00e4ck och som f\u00f6ljer den gamla landsv\u00e4gens str\u00e4ckning kan man besk\u00e5da flera\u00a0jugendhus uppf\u00f6rda under Nybros tid som k\u00f6ping.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1932 blev Nybro en stad och Nybro kyrka invigdes tv\u00e5 \u00e5r senare och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 Nybro stadshus. \u00c5r 1936 grundades Nybro glasbruk och efter att ha drivits som familjef\u00f6retag i flera generationer gick f\u00f6retaget i konkurs 2007, men f\u00f6retaget togs \u00f6ver av ett antal anst\u00e4llda och idag bedrivs inte n\u00e5gon egen produktion utan man k\u00f6per ist\u00e4llet glas fr\u00e5n andra bruk och st\u00e5r d\u00e5 f\u00f6r efterbearbetning och f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Nybro kommunhus<\/strong><\/p>\n

Som vanligt n\u00e4r vi bes\u00f6ker en kommun \u00e4r ett bes\u00f6k vid\u00a0 kommunhuset obligatoriskt, s\u00e5 \u00e4ven i Nybro som har ett relativt stort kommunhus till sina cirka 20 303 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Nybro centrum\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Glas i centrum<\/strong><\/p>\n

N\u00e5got som lyser upp den h\u00e4r lite kulna s\u00f6ndagsmorgonen \u00e4r skulpturen \u201dGlas i centrum\u201d<\/em>. Den invigdes 1968 och \u00e4r ritad av konstn\u00e4ren Vicke Lindstrand. Skulpturen f\u00f6rest\u00e4ller en evighetsslinga och glasbl\u00e5sarpipor. Konstverket s\u00e4gs ha blivit en symbol f\u00f6r staden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Stadshus och hotell<\/strong><\/p>\n

En av de mest intressanta byggnaderna som vi l\u00e4gger m\u00e4rke till \u00e4r Nybros hotell. Fastigheten uppf\u00f6rdes 1935 och inhyste vid den tidpunkten ett hotell, ett stadshus och \u00e4ven en bank. Idag \u00e4r Nybro gamla stadshus renoverat och \u00e4r numera ett hotell med namnet Nybro Stora hotell.<\/p>\n

Vi tycker att Nybro k\u00e4nns som en trevlig kommun, s\u00e4rskilt de centrala delarna. Kanske \u00e4r det ingen kommun vi kommer att passera lite d\u00e5 och d\u00e5 eftersom den ligger aningens l\u00e5ngt fr\u00e5n de stora europav\u00e4garna genom Sverige, men det \u00e4r definitivt en kommun som s\u00e4tter sig i mitt minne.<\/p>\n

L\u00e4s mer p\u00e5:<\/strong> \u201cVi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner\u201d<\/strong><\/em><\/a><\/span><\/p>\n

Antal kommuner: 180-183 \/290<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n