{"id":37510,"date":"2023-11-07T04:38:17","date_gmt":"2023-11-07T04:38:17","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=37510"},"modified":"2025-07-07T13:21:01","modified_gmt":"2025-07-07T13:21:01","slug":"aventyr-i-dalarna-vi-besoker-mora-orsa-alvdalen-och-salen-malung","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=37510","title":{"rendered":"\u00c4ventyr i Dalarna – Vi bes\u00f6ker Mora, Orsa, \u00c4lvdalen och Malung\/S\u00e4len"},"content":{"rendered":"

Dalarna \u00e4r kanske ett av Sveriges vackrast landskap. I Dalarnas l\u00e4n finns 15 kommuner ganska v\u00e4l utspridda och f\u00f6r oss som bor i Stockholmstrakten \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s en bit dit. En helg i slutet av september beger vi oss till Dalarna och bekantar oss mer med de fyra kommunerna; Mora, Orsa, \u00c4lvdalen och S\u00e4len-Malung.<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi startade v\u00e5rt \u00e4ventyr i Dalarna redan p\u00e5 fredagskv\u00e4llen med en \u00f6vernattning i Falun \u00e4ven det en kommun i Dalarna. Efter en intressant f\u00f6rmiddag i Falun tar vi oss vidare via R\u00e4ttvik och hamnar s\u00e5 sm\u00e5ningom i Mora. Det \u00e4r inte riktigt lunchdags \u00e4nnu men i Mora r\u00e5der det full fart en l\u00f6rdagsf\u00f6rmiddag vilket inte \u00e4r s\u00e5 konstigt n\u00e4r Mora k\u00e4nns som en slags knutpunkt f\u00f6r vidare f\u00e4rd \u00e5t olika v\u00e4derstreck i landet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mora kommun<\/h5>\n

Vi startar v\u00e5rt bes\u00f6k vid kommunhuset, vilket vi alltid g\u00f6r n\u00e4r det dags att g\u00f6ra kommunbes\u00f6k. Vi konstaterar att Mora har ett ganska stort kommunhus f\u00f6r sina 20 679 inv\u00e5nare. Jag g\u00f6r ju en j\u00e4mf\u00f6relse med de kommuner vi bes\u00f6kt tidigare och har b\u00f6rjat reflekterat \u00f6ver kommunhusens storlek i f\u00f6rh\u00e5llande till inv\u00e5narantal. Ibland finns annan medborgarservice i samma lokaler och ofta \u00e4r det \u00e4ven ett bibliotek i anslutning till kommunhuset. Vilket \u00e4r bra d\u00e5 stora kommunhus kan anv\u00e4ndas till annat \u00e4n kontor. I Mora har man dock andra lokaler till kommunens fyra bibliotek.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/h5>\n

Mora best\u00e5r egentligen av flera byar. Det gamla namnet f\u00f6r centrala Mora \u00e4r ”Morastrand”, i dagligt tal ”Stranden”. Namnet Mora n\u00e4mns i handlingar fr\u00e5n 1325, men bofast befolkning har funnits sedan f\u00f6rhistorisk tid. \u00d6sterdals\u00e4lven bidrog till bos\u00e4ttning p\u00e5 n\u00e4set mellan Siljan och Orsasj\u00f6n redan s\u00e5 tidigt som 600 e. Kr. Man har gjort gravfynd fr\u00e5n vikingatiden som vittnar om en rik kultur omkring 1000 e.Kr som byggde p\u00e5 fiske, p\u00e4lsdjursjakt och myrj\u00e4rnhantering. Vid \u00e5r 1539 vet man att Mora storsocken inneh\u00f6ll 53 byar.<\/p>\n

Platsen vid Siljans norra strand var en god f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att bedriva tings- och handelsplats och \u00e4ven kyrka.<\/p>\n

Men kanske var det Gustav Vasa som \u00e5r 1520 kom flyende till Mora f\u00f6r att slippa de danska knektarna som gjort Mora mest k\u00e4nt. Vid Mora kyrka ska Gustav Vasa bett morakarlarna att resa sig mot den danska kungen, men de tvekade dock att ge Gustav Vasa sitt fulla st\u00f6d och den blivande kungen fortsatte sin flykt mot Norge. I Mora \u00e5ngrade man sig och s\u00e4nde ut tv\u00e5 l\u00f6pare som hann i fatt Gustav Vasa i S\u00e4len. Han \u00e5terv\u00e4nde till Mora och kom till sist att st\u00f6rta Kristian II.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En m\u00f6rkt period i Moras historia \u00e4r de stora h\u00e4xjakterna som h\u00e4rjade i Mora under 1600 – talet. B\u00e5de kvinnor och m\u00e4n blev avr\u00e4ttade under denna tid, f\u00f6rst under den senare delen av 1700 – talet togs d\u00f6dstraffet f\u00f6r h\u00e4xeri bort fr\u00e5n svensk lag. Det blev \u00e4ven m\u00e5nga sv\u00e5ra missv\u00e4xt\u00e5r under 1700 – talet vilket gjorde att tusentals m\u00e4nniskor l\u00e4mnade sina hemtrakter f\u00f6r att s\u00f6ka arbete i bland annat Stockholm.<\/p>\n

M\u00e5nga kom tillbaka med b\u00e5de pengar och nya erfarenheter, jordbruket kunde till exempel effektiviseras och man hade \u00e4ven med sig ny kunskap om hantverk, bland annat hur man tillverkar klockor. I slutet av 1700 – talet startades produktion av de ber\u00f6mda moraklockorna. Produktionen blev lyckosam och under 1800 – talet tillverkades n\u00e4ra 50 000 moraklockor.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 1860 – talet minskade efterfr\u00e5gan p\u00e5 klockorna och man st\u00e4llde om produktionen till symaskiner. N\u00e4r andra l\u00e4nder b\u00f6rjade konkurrera ut Moras symaskiner mot billigare maskiner tog produktion av andra metallprodukter \u00f6ver, till exempel b\u00f6rjade man producera de k\u00e4nda moraknivarna i slutet av 1800 – talet. \u00c4ven j\u00e4rnv\u00e4gens tillkomst fick betydelse f\u00f6r Mora.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Trevlig stadsk\u00e4rna<\/h5>\n

Stadsk\u00e4rnan i Mora \u00e4r inte s\u00e5 stor men har en g\u00e5gata med lite butiker. Det k\u00e4nns trevligt och ganska mysigt att strosa runt bland aff\u00e4rerna h\u00e4r i byn.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vasaloppet<\/h5>\n

Ett av de st\u00f6rsta idrottsevenemang\u00a0 i Sverige \u00e4r Vasaloppet. Sedan starten 1922 har m\u00e5nga skid\u00e5kare \u00e5rligen skidat den legendariska str\u00e4ckan p\u00e5 90 kilometer, vilket \u00e4r v\u00e4rldens \u00e4ldsta och st\u00f6rsta skidlopp. Redan 1521 n\u00e4r Gustav Eriksson, allts\u00e5 Gustav Vasa flydde fr\u00e5n de danska soldaterna genomf\u00f6rdes det f\u00f6rsta Vasaloppet. Under sin flykt stannade han ju upp i S\u00e4len och f\u00f6ljde med tillbaka till Mora.<\/p>\n

\u00c4r man i Mora s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s givet att bes\u00f6ka Vasaloppsm\u00e5let. Portalen med sin text ”I f\u00e4ders sp\u00e5r f\u00f6r framtids segrar” finns p\u00e5 Vasagatan. Den komponerades av konstn\u00e4ren Gustaf Ankarcrona fr\u00e5n Leksand till 1923 \u00e5rs Vasalopp. 1986 permanentades portalen och har sedan dess st\u00e5tt kvar \u00e5ret om.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Karta \u00f6ver Vasaloppet.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Flera sev\u00e4rdheter i Mora<\/h5>\n

Det finns f\u00f6rst\u00e5s ganska m\u00e5nga sev\u00e4rdheter \u00e4n de som vi hinner bes\u00f6ka n\u00e4r vi g\u00f6r kommunbes\u00f6k men n\u00e5got som jag g\u00e4rna skulle vilja bes\u00f6ka n\u00e4sta g\u00e5ng vi kommer till Mora \u00e4r Zorng\u00e5rden. G\u00e5rden var en g\u00e5ng i tiden makarna Anders och Emma Zorns hem i Mora. F\u00f6rutom att konstn\u00e4rsparet bodde p\u00e5 g\u00e5rden bes\u00f6ktes det flitigt att konstn\u00e4rer som bland annat Carl och Karin Larsson, Albert Engstr\u00f6m och \u00e4ven prins Eugene kom till g\u00e5rden.<\/p>\n

Att stiga in i Zorng\u00e5rden \u00e4r som att f\u00e4rdas 100 \u00e5r tillbaka i tiden. H\u00e4r blandas konst och konsthantverk fr\u00e5n n\u00e4r och fj\u00e4rran.<\/p><\/blockquote>\n

Tyv\u00e4rr m\u00e5ste man f\u00f6rboka sitt bes\u00f6k och huset kan enbart bes\u00f6kas tillsammans med en guide.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mora kyrka<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Orsa kommun<\/h5>\n

Vi f\u00f6rflyttar oss n\u00e5got nordost och kommer fram till Orsa kommun. F\u00f6rsta g\u00e5ngen som Orsa omn\u00e4mns i skrift var i ett brev till p\u00e5ven i Rom redan p\u00e5 1200 – talet. Brevet handlade om en f\u00f6rs\u00e4ljning av jaktfalkar som skulle till p\u00e5ved\u00f6met.<\/p>\n

Centralort i Orsa kommun \u00e4r Orsa, vilket g\u00f6r kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamh\u00e4lle som centralort. Idag bor det cirka 6 934 inv\u00e5nare i kommunen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/h5>\n

Till en b\u00f6rjan var Orsa en fattig socken vilket kan ha berott p\u00e5 att m\u00e5nga av socknens unga m\u00e4n befalldes ut i krig av de kungar som regerade. De lades ocks\u00e5 en hel del skatter p\u00e5 b\u00f6nderna f\u00f6r att h\u00e5lla Orsa skans, som var en bef\u00e4stning vid Ore \u00e4lv. Skansen byggdes 1657, f\u00f6r att hindra norska anfall fr\u00e5n H\u00e4rjedalen. D\u00e4refter stod skansen \u00f6vergiven men fick \u00e5ter tas i bruk i krig men 1686 lades skansen ned f\u00f6r alltid, men fortfarande kan man se den fullt synliga skansens vallar och skyttegravar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

I bygden br\u00f6ts sten i slipstensgruvorna och f\u00f6r att dryga ut inkomsterna fraktade gruvlagen hem och formade till brynen och slipstenar som sedan s\u00e5ldes \u00f6ver hela landet. Slipstensbrytningen gav dock upphov till att arbetarna drog i sig stendamm och fick stendammslunga. N\u00e4r Carl von Linn\u00e9 bes\u00f6kte Orsa 1734 konstaterade han att de som f\u00e5tt i sig dammet inte levde mer \u00e4n till mellan 20 – 40 \u00e5r.<\/p>\n

Under 1800 – talet blev Orsa en rik ort n\u00e4r Orsa besparingsskog bildades 1879. Pl\u00f6tsligt blev de skogar som anv\u00e4nts till husbehov f\u00f6r ved och byggmaterial, oerh\u00f6rt v\u00e4rdefulla. Jord\u00e4garna i Orsa fick andelar i den gemensamma skogen efter hur mycket mark man brukade nere i Orsa. I slutet av 1800 – talet n\u00e4r skogen avverkades gick Orsa fr\u00e5n att vara en Dalarnas fattigaste orter till att bli en av nordliga Europas rikaste.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Orsa brann ner<\/h5>\n

Trots att Orsa som hade skaffat tidens mest moderna brandspruta, men l\u00e5nat ut den till en utst\u00e4llning i G\u00e4vle n\u00e4r den stora branden sommaren 1901 slog till. Branden f\u00f6rst\u00f6rde n\u00e4stan hela den gamla dalabyn. Kyrkan var en av de f\u00e5 byggnader som klarade sig.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Orsa byggdes f\u00f6rst\u00e5s upp igen och det nya Orsa flyttades till j\u00e4rnv\u00e4gen som kommit till orten 1894. Den nya Centralgatan, J\u00e4rnv\u00e4gsgatan, blev ortens nya huvudgata och byggdes efter j\u00e4rnv\u00e4gen, d\u00e4r hamnade ocks\u00e5 de flesta butikerna. Orsa kyrkby \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00e5gon klassisk dalaby till strukturen utan har mer gemensamt med andra j\u00e4rnv\u00e4gsknutar i landet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Orsa<\/h5>\n

Vi kommer till Orsa f\u00f6r att g\u00f6ra kommunbes\u00f6k och tar oss till centrum f\u00f6r att leta upp kommunhuset. Vi ser att det finns ett par intressanta byggnader i de centrala delarna av stan. H\u00e4r ligger bland annat August Larsson-huset, kanske Orsas mest ikoniska byggnad.<\/p>\n

Det byggdes 1902 av Carl Strandell, som hade gjort sig en ansenlig f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 skogs- och egendomsaff\u00e4rer, men huset kom att kallas f\u00f6r August Larsson – huset i folkmun. Anledningen till det var Sj\u00f6\u00f6ns August Larsson som 1910 startade en manufakturaff\u00e4r i huset. Aff\u00e4ren blev en av de mest l\u00e5nglivade i Orsa, och drevs av familjen \u00e4nda in p\u00e5 1990 – talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Orsa kaffestuga<\/h5>\n

V\u00e5r vana trogen har vi n\u00e4stan alltid medhavt kaffe, men lite gott fika br\u00f6d brukar vi g\u00e4rna unna oss p\u00e5 v\u00e5ra utflykter runt om i Sverige. Strax utanf\u00f6r sj\u00e4lva centrum hittar vi Orsa Kaffestuga som f\u00f6rutom kaffebr\u00f6d \u00e4ven s\u00e4ljer sm\u00f6rg\u00e5sar och andra godsaker. Det g\u00e5r fint att sitta b\u00e5de inne och utomhus.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart finns en pizzeria \u00e4ven i Orsa. Vill man k\u00f6pa andra godsaker hittar vi Saluhallen mitt emot\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Orsa tings- och kommunhus<\/h5>\n

Efter lite fika passar det bra att ta oss till Orsas kommunhus. Det pampiga Orsa tings- och kommunhus \u00e4r byggt i tegel och sandsten. Huset ritades av Rudolf Arborelius, han var son till Orsas kyrkoherde Olof Ulrik Arborelius och hade som barn sprungit bland de g\u00e5rdar som liksom det gamla tingshuset f\u00f6rsvann i branden 1901.<\/p>\n

Rudolf Arborelius hade gjort sig ett namn genom att formge flera stora parkvillor i Djursholm utanf\u00f6r Stockholm. Han hade \u00e4ven jobbat med ombyggnaden av Djursholms slott och \u00c4lvdalens kyrka. 1904 stod Orsa tings- och kommunhus klart, husets fasad har flera symboler f\u00f6r Orsas n\u00e4ringar som skogen och slipstenstillverkningen. Det sista ordinarie tinget h\u00f6lls i huset 1973, idag har den kommunala verksamheten tagit \u00f6ver huset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sev\u00e4rdheter i Orsa<\/h5>\n

Orsa kommun \u00e4r en v\u00e4lk\u00e4nd och omtyckt turistkommun med ett brett utbud av natur- och kulturupplevelser, sp\u00e4nnande aktiviteter, storslagen natur och ett rikt friluftsliv.<\/p>\n

Sj\u00e4lva fastnade vi f\u00f6r Orsas fina och varierande natur. Det finns hela 16 naturreservat i kommunen och vi begav oss till Orsas hembygdsg\u00e5rd h\u00f6gt \u00f6ver Orsa och Siljan. H\u00e4rifr\u00e5n utg\u00e5r bland annat En\u00e5ns vandringsled, den g\u00e5r l\u00e4ngs b\u00e5da sidorna av En\u00e5ns dalg\u00e5ng. En rundtur p\u00e5 cirka 4 kilometer.<\/p>\n

Siljansleden<\/h5>\n

En av STF:s signaturleder Siljansleden g\u00e5r runt Siljan och Orsasj\u00f6n. En del av den 34 mil l\u00e5nga leden g\u00e5r genom Orsa kommun, leden passerar bland annat Storstupet och Helvetesfallet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4lvdalens kommun<\/h5>\n

Vi forts\u00e4tter nordv\u00e4st i Dalarna och kommer fram till \u00c4lvdalens kommun. H\u00e4r \u00e4r det \u00c4lvdalen som \u00e4r centralort. N\u00e4r vi anl\u00e4nder en l\u00f6rdag mitt p\u00e5 dagen ser vi knappt en enda person. Huvudgatan som leder oss fram till kommunhuset ligger \u00f6de och tom.<\/p>\n

\u00c4lvdalen bildades p\u00e5 medeltiden genom en utbrytning ur Mora socken som kapellf\u00f6rsamling f\u00f6r att 1586 bli ett eget pastorat och frist\u00e5ende socken. Mellan \u00e5ren 1645 och 1651 var S\u00e4rna och Idre socknar en del av denna socken. Namnet \u00c4lvdalen kommer av namnet Elffuedalen vilket syftar p\u00e5 bygden vid \u00d6sterdal\u00e4lven.<\/sup>\u00a0Namnet skrevs f\u00f6re 1902\u00a0Elfdalens socken.<\/p>\n

Vid\u00a0kommunreformen 1862\u00a0\u00f6vergick socknens ansvar f\u00f6r de kyrkliga fr\u00e5gorna till\u00a0\u00c4lvdalens f\u00f6rsamling\u00a0och f\u00f6r de borgerliga fr\u00e5gorna till\u00a0\u00c4lvdalens landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till \u00c4lvdalens kommun.<\/sup><\/p>\n

Idag bor det cirka 7000 inv\u00e5nare i kommunen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Glesbygd<\/h5>\n

\u00c4lvdalen \u00e4r en glesbygdskommun och omfattar stora delar av norra Dalarnas vildmark och fj\u00e4llv\u00e4rld men ocks\u00e5 tv\u00e5 mindre delar i H\u00e4rjedalen. Cirka tv\u00e5 tredjedelar av kommunens inv\u00e5nare bor i t\u00e4torter, fr\u00e4mst \u00c4lvdalen, S\u00e4rna och Idre.<\/p>\n

Kommunens n\u00e4ringsliv har traditionellt dominerats av jord- och skogsbruk. Under senare \u00e5r har turismen blivit alltmer betydelsefull, s\u00e4rskilt d\u00e5 i kommunens norra del, d\u00e4r Idre fj\u00e4ll med goda m\u00f6jligheter till skid\u00e5kning.<\/p>\n

Industrin dominerar syssels\u00e4ttningen i kommunens s\u00f6dra del med verktyg och tr\u00e4varor.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Spr\u00e5k<\/h5>\n

\u00c4lvdalens kommun uppvisar en stor spr\u00e5klig variation. I kommunen talas\u00a0rikssvenska,\u00a0\u00e4lvdalska,\u00a0sydsamiska\u00a0samt\u00a0idre- och s\u00e4rnam\u00e5l.\u00a0\u00c4lvdalskan h\u00f6r till de\u00a0egentliga dalm\u00e5len\u00a0och talas i s\u00f6dra delen av kommunen i\u00a0\u00c4lvdalens socken.<\/sup>\u00a0Ibland r\u00e4knas den som ett eget spr\u00e5k p\u00e5 grund av sin mycket s\u00e4rpr\u00e4glade karakt\u00e4r och att \u00e4lvdalskan generellt \u00e4r of\u00f6rst\u00e5eligt f\u00f6r en talare av rikssvenska. Den har inte status som minoritetsspr\u00e5k i Sverige, men talas av ungef\u00e4r tre tusen personer.<\/sup><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i \u00c4lvdalen<\/h5>\n

Lite f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver att det \u00e4r s\u00e5 \u00f6dsligt i centralorten mitt p\u00e5 dagen tar vi oss fram till kommunhuset som ligger mitt i centrala \u00c4lvdalen. Vi ser att kommuninv\u00e5narna har ett rej\u00e4lt kommunhus d\u00e4r kommunvapnet lyser upp i fina f\u00e4rger.<\/p>\n

\u00c4lvdalens kommunvapen, ”Lien” skapades 1946.\u00a0 Symbolen \u00e4r h\u00e4mtad ur ett sockensigill fr\u00e5n 1600 – talet och syftar p\u00e5 j\u00e4rnhantering och smide. Armborstet syftar p\u00e5 f\u00f6rsvarsberedskap och jakt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Armborst<\/h5>\n

Aprop\u00e5 armborst, ser vi den ber\u00f6mda armborsten vid ortens infart. Det \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta armborst med sina 12 meter och en vikt p\u00e5 5 ton.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4lvdalens kyrka<\/h5>\n

En av \u00c4lvdalens fr\u00e4msta byggnader och kanske den vackraste tycker vi att \u00c4lvdalens vackra kyrka \u00e4r. P\u00e5 platsen d\u00e4r dagens kyrka st\u00e5r l\u00e4r det \u00e4ven ha funnits en medeltida kyrka. \u00c5r 1585 f\u00e4rdigst\u00e4lldes \u00c4lvdalens f\u00f6rsta stenkyrka som delvis ing\u00e5r i dagens kyrkobyggnad. Under \u00e5ren har kyrkan byggts till och nuvarande kyrktorn uppf\u00f6rdes 1816-17. \u00d6vriga delar byggdes om mellan \u00e5ren 1824-26 och vid en stor ombyggnad 1905 fick tornet sin nuvarande spira med lanternin.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4lvdalens tingshus<\/h5>\n

Strax bredvid \u00c4lvdalens kommunhus ligger en annan mycket tjusig byggnad som f\u00e5ngar v\u00e5rt intresse. Det \u00e4r \u00c4lvdalens tingshus. Det b\u00f6rjade byggas 1912 b\u00f6rjade och invigdes 1913, arkitekten till det vackra huset var Edward Dahlb\u00e4ck fr\u00e5n Falun och entrepren\u00f6r byggm\u00e4stare J. Eriksson fr\u00e5n Stora Tuna. Kostnaden gick p\u00e5 75.000 kr inklusive m\u00f6blering. \u00d6ver huvudentr\u00e9n st\u00e5r texten ”Land skall med lag byggas.”<\/i>\u00a0ingraverad.<\/p>\n

\u00c5r 1974 flyttade\u00a0tinget\u00a0till\u00a0Mora och i mars 1977 h\u00f6lls invigningen av biblioteket i det gamla tingshuset.\u00a0<\/sup>\u00c5r 2018 flyttades biblioteket fr\u00e5n tingshuset till den nybyggda\u00a0\u00c4lvdalsskolan\u00a0och ist\u00e4llet flyttades \u00c4lvdalens musikskola in i tingshuset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4lvdalens stationshus<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Se och g\u00f6ra i \u00c4lvdalen<\/h5>\n

\u00c4lvdalen ligger lite ensligt mitt i de djupa skogarna och ganska l\u00e5ngt bort fr\u00e5n andra st\u00e4der. Kanske \u00e4r det inte inomhusaktiviteter man t\u00e4nker p\u00e5 vid ett bes\u00f6k h\u00e4r i \u00c4lvdalen. Men f\u00f6r den som \u00e4r intresserad av museer, gallerier och konst finns till exempel ett f\u00f6rsvarsmuseum med sommarservering. Museet har ett flertal historiska byggnader med redskap som har anknytning till skogsbruket i S\u00e4rnabygden.<\/p>\n

Ett annat museum \u00e4r Porfyr- och Hagstr\u00f6mmuseet, det ligger centralt bel\u00e4get i \u00c4lvdalen. H\u00e4r finns bland annat en omfattande samling bruks- och prydnadsf\u00f6rem\u00e5l i porfyr, en utst\u00e4llning om framst\u00e4llningen av j\u00e4rnmalm samt en stor utst\u00e4llning av instrument tillverkade av AB Albin Hagstr\u00f6m i \u00c4lvdalen \u00e5ren 1925\u20131983.<\/p>\n

Annars handlar mycket om \u00e4ventyr och utomhus\u00adaktiviteter i \u00c4lvdalens kommun. Vandring, cykling, fiske, skid\u00ad\u00e5kning och skoter\u00e5kning g\u00f6r \u00c4lvdalen till den perfekta destina\u00adtionen f\u00f6r den som s\u00f6ker ett friluftsliv – \u00e5ret runt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Skog, dalar, vatten\u00addrag och maffiga vyer st\u00e5r alltid redo i \u00c4lvdalens kommun.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4garna i dalaskogarna<\/h5>\n

Vi l\u00e4mnar \u00c4lvdalen och k\u00f6r vidare n\u00e5got sydv\u00e4st med en liten ostlig krok mot n\u00e4sta kommun, S\u00e4len \/ Malung, d\u00e4r centralorten och kommunhuset ligger i Malung. V\u00e4garna h\u00e4r i de norra delarna av Dalarna k\u00e4nns ensliga och vi blir varnade f\u00f6r \u00e4lg n\u00e4r jaktlaget h\u00e5ller till utmed Vasaloppsv\u00e4gen. Och vips st\u00e5r en \u00e4lg p\u00e5 v\u00e4gen, men den hinner f\u00f6rsvinna innan kameran kommer upp.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi passerar Evertsberg och associerar f\u00f6rst\u00e5s till Vasaloppet, h\u00e4rifr\u00e5n brukar en del av tv – s\u00e4ndningen p\u00e5g\u00e5 men \u00e4r \u00e4ven en officiell kontroll av Vasaloppet. Evertsberg var tillsammans med M\u00e5ngsbodarna och Oxberg en officiell kontroll redan vid den f\u00f6rsta upplagan av Vasaloppet 1922. F\u00f6rr var det vanligt att man vallade om \u00f6ver \u00f6ppet eld, vilket man ordnade vid kontrollerna.<\/p>\n

Vi passerar \u00e4ven M\u00e5ngsbodarna och flera andra k\u00e4nda orter fr\u00e5n Vasaloppssp\u00e5ret. Ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6ra mot S\u00e4len, startplatsen f\u00f6r Vasaloppet tar vi s\u00f6derut och hamnar i v\u00e5r sista kommun Malung \/S\u00e4len.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Malung – S\u00e4lens kommun<\/h5>\n

Att vi befinner oss lite i vildmarken f\u00e5r vi nog \u00e4nd\u00e5 p\u00e5st\u00e5. Det \u00e4r glest mellan bilarna och vi ser v\u00e4ldigt mycket skog fr\u00e5n bilf\u00f6nstret. Annat \u00e4r det s\u00e4kert vintertid n\u00e4r skids\u00e4songen \u00e4r i full g\u00e5ng. Omr\u00e5det \u00e4r popul\u00e4rt f\u00f6r fj\u00e4llturister.<\/p>\n

Vid v\u00e5r f\u00e4rd mot Malung ser vi bland annat Kl\u00e4ppen och dess liftsystem och f\u00f6rmodligen kommer det inte dr\u00f6ja l\u00e4nge f\u00f6rr\u00e4n sn\u00f6n \u00e4r h\u00e4r och orten \u00f6ppnar upp.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vid Limedsforsen stannar vi till p\u00e5 en vacker rastplats. H\u00f6sten \u00e4r betydligt tidigare h\u00e4r \u00e4n nere i Stockholm och \u00e4ven om det \u00e4r sk\u00f6nt att slippa en alltf\u00f6r tidig h\u00f6st \u00e4r h\u00f6stf\u00e4rgen n\u00e5got av det vackraste som finns.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sixten Jernberg (1929 – 2012), k\u00e4nd l\u00e4ngdskid\u00e5kare. Han f\u00f6ddes i Lima i Kopparbergs l\u00e4n. Han tog sammanlagt 9 medaljer, varav 4 guld, vid olympiska vinterspel.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/h5>\n

Bebyggelsen l\u00e5g i \u00e4ldre tid intill \u00e4lvstranden i den l\u00e5gl\u00e4nta \u00e4lvdalen. Under 1700- och 1800-talen kom bebyggelsen genom \u00e5terkommande \u00f6versv\u00e4mningar, utvidgning av den odlade arealen, skiften och v\u00e4gdragningar att flyttas upp mot dalg\u00e5ngens skogskanter. Man fick s\u00e5 sm\u00e5ningom en mer spridd bebyggelse i landskapet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4ven turismen som n\u00e4ring har en l\u00e5ng historia i Dalarnas fj\u00e4llomr\u00e5den. Turismen\u00a0 i fj\u00e4llbygden hade en betydande roll f\u00f6r och tog sin b\u00f6rjan i slutet av 1800-talet d\u00e5 turister s\u00f6kte naturen, den rena luften och fj\u00e4llvidderna b\u00e5de sommar och vinter. 1922 arrangerades det f\u00f6rsta Vasaloppet med start i S\u00e4len. S\u00e4len blev d\u00e5 en k\u00e4nd skidort b\u00e5de i Sverige och ute i v\u00e4rlden.<\/p>\n

N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen kom till S\u00e4lens by 1928 s\u00e5 \u00f6ppnades m\u00f6jligheterna f\u00f6r en expansiv turistn\u00e4ring i S\u00e4lenomr\u00e5det. H\u00e4st och sl\u00e4de transporterade fj\u00e4llg\u00e4sterna fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och vidare till pensionat och fj\u00e4llb\u00f6nder som tog emot f\u00f6r mat och logi.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1935-36 byggdes de f\u00f6rsta delarna av S\u00e4lenstugan ut och 1937 var H\u00f6gfj\u00e4llshotellet uppf\u00f6rt och kunde ta emot sina f\u00f6rsta g\u00e4ster. Vid S\u00e4lenstugan byggdes den f\u00f6rsta slalombacken i S\u00e4len och 1946 h\u00f6lls den f\u00f6rsta slalomt\u00e4vlingen. Den f\u00f6rsta liften invigdes 1949 vid S\u00e4lenstugan, och i slutet av 50-talet byggdes v\u00e4gen \u00f6ver fj\u00e4llet.<\/p>\n

Det \u00f6ppnade m\u00f6jligheter f\u00f6r Tand\u00e5dalen och Hundfj\u00e4llets liftanl\u00e4ggningar. Lindvallen invigdes 1967, St\u00f6ten 1976 och Kl\u00e4ppen 1982. Under 1970- och 80-talet skedde en explosiv utveckling som \u00e4ven fortsatt i h\u00f6g takt under efterf\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Malung – S\u00e4len<\/h5>\n

Kanske hade det varit roligt att bes\u00f6ka \u00e4ven S\u00e4len men eftersom vi alltid lider av tidsbrist tar vi den snabbaste v\u00e4gen, allts\u00e5 ett bes\u00f6k vid kommunhuset. Det ligger i Malung som \u00e4r en trevlig liten ort med den n\u00f6dv\u00e4ndigaste servicen. Man har n\u00e5gra mataff\u00e4rer, caf\u00e9, pizzeria, systembolaget och till och med ett hotell.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kommunhuset ligger inhyst i ett flerbostadshus och \u00e4r inte s\u00e4rskilt pampigt kan tyckas. Kanske kommunen spar in lite p\u00e5 lokaler f\u00f6r att satsa p\u00e5 viktigare saker.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sev\u00e4rdheter i kommunen<\/h5>\n

T\u00e4torten Malung k\u00e4nns som en viktig knutpunkt med v\u00e4gar som b\u00e4r till olika destinationer runt om i b\u00e5de Dalarna och V\u00e4rmland. F\u00f6rutom en fantastisk fj\u00e4llv\u00e4rld med m\u00f6jlighet till alpina aktiviteter finns flera naturreservat och en hel del kultur med hembygdsg\u00e5rd och kyrka.<\/p>\n

Sj\u00e4lv blir jag intresserad av att ta mig till Lybergsgnupen med ett brant stup p\u00e5 200 meter. Det ligger n\u00e5gra mil norr om Malung och h\u00e4r ska man ha en storslagen utsikt mot vildmarken i b\u00e5de Malung och Mora.<\/p>\n

Mycket n\u00f6jda med v\u00e5rt bes\u00f6k i Dalarna k\u00f6r vi vidare mot V\u00e4rmland f\u00f6r nya \u00e4ventyr.<\/p>\n

F\u00f6lj oss p\u00e5:\u00a0 \u201cVi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner\u201d<\/strong><\/em><\/a><\/span><\/p>\n

Antal kommuner: 184 – 187 \/ 290<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n