{"id":38121,"date":"2024-01-02T05:32:53","date_gmt":"2024-01-02T05:32:53","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=38121"},"modified":"2026-04-28T14:52:25","modified_gmt":"2026-04-28T14:52:25","slug":"hagfors-filipstad-och-hallefors-kommunbesok-i-varmland-och-orebro-lan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=38121","title":{"rendered":"Hagfors, Filipstad och H\u00e4llefors – Kommunbes\u00f6k i V\u00e4rmland och \u00d6rebro l\u00e4n"},"content":{"rendered":"

Under en weekend i h\u00f6stas hann vi bes\u00f6ka flera kommuner i b\u00e5de V\u00e4rmland och \u00d6rebro l\u00e4n. Vi bes\u00f6kte bland annat Hagfors, Filipstad och H\u00e4llefors.\u00a0<\/strong><\/p>\n

De fyra kommunerna \u00e4r alla sm\u00e5stadskommuner men med ganska stora variationer. Alla fyra st\u00e4derna eller centralorter som det s\u00e5 fint heter har mycket att erbjuda bes\u00f6karen. Vi som endast g\u00f6r sm\u00e5 korta stopp n\u00e4r det g\u00e4ller kommunbes\u00f6k har fullt sj\u00e5 att v\u00e4lja ut endast ett par olika sev\u00e4rdheter f\u00f6r att inte stanna alltf\u00f6r l\u00e4nge.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hagfors kommun<\/strong><\/p>\n

Vi b\u00f6rjar i Hagfors kommun. Det \u00e4r en f\u00f6rh\u00e5llandevis ung ort, d\u00e4r utvecklingen skedde genom att Uddeholmsbolaget besl\u00f6t att sl\u00e5 ihop tio mindre j\u00e4rnbruk till en enda enhet vid vattenfallet i Ulv\u00e5n kring 1870 – talet. N\u00e5gra f\u00e5 fabriker anlades i slutet av 1800-talet och i b\u00f6rjan av 1900-talet fanns cirka 500 personer anst\u00e4llda vid bruket.<\/p>\n

M\u00e5nga av ortens byggnader har Uddeholms bolaget bekostat, till exempel den r\u00f6da tr\u00e4kyrkan som lyser glatt i Hagfors centrum. Den stod klar 1904. \u00c5r 1930 blev Hagfors ett municipalsamh\u00e4lle i Norra R\u00e5da kommun och 1950 fick man stadsprivilegier, bara S\u00e4ffle och Oxel\u00f6sund fick det senare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

F\u00f6retaget Uddeholm \u00e4r upprinnelsen till Hagfors.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hagfors kyrka – en present fr\u00e5n Uddeholmsbolaget.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Hagfors<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r en ljuvlig h\u00f6stdag n\u00e4r vi bes\u00f6ker Hagfors. Visst har vi h\u00f6rt talas om orten och vet till och med att sj\u00e4lvaste s\u00e5ngerskan Monica Zetterlund \u00e4r f\u00f6dd h\u00e4r. Och mycket riktigt finns b\u00e5de ett caf\u00e9 och museum till hennes \u00e4ra.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi tar oss till kommunens stadshus som ligger utmed ortens huvudgata. Det \u00e4r s\u00f6ndag och det r\u00e5der lugn och ro \u00f6ver orten, vi ser knappt en enda m\u00e4nniska. Det l\u00e4r dock finnas 11 589 inv\u00e5nare i kommunen men de verkar inte ha br\u00e5ttom ut den h\u00e4r s\u00f6ndagsf\u00f6rmiddagen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hagforsgrillen h\u00e5ller \u00f6ppet, men vi har egen mats\u00e4ck med oss.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r jag letar efter n\u00e5gon slags historik om Hagfors f\u00e5r jag veta att Hagfors domineras helt av fyra h\u00f6ga bostadshus som kallas ”H\u00f6ghusa<\/em>” vid \u00e5n. F\u00f6r oss k\u00e4nns de inte s\u00e4rskilt h\u00f6ga och dominanta men f\u00f6rmodligen var de v\u00e4l det n\u00e4r de byggdes h\u00e4r. V\u00e5rt bes\u00f6k skedde p\u00e5 den \u00f6stra sidan av Hagfors eftersom vi \u00e4r s\u00e4rskilt intresserade av kommunhuset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 den v\u00e4stra sidan av Hagfors ligger de fyra h\u00f6ghusen d\u00e4r det ocks\u00e5 finns ett centrum och f\u00f6r att ta sig dit beh\u00f6ver man ta sig via bron \u00f6ver Uv\u00e5n.<\/p>\n

Hagfors \u00e4r en kommun med m\u00e5nga fina naturupplevelser om man f\u00e5r tro kommunens informationssida. Man kan vandra med guide, eller f\u00f6lja med p\u00e5 sp\u00e4nnande vildmarkssafari. Gillar man att cykla finns en led l\u00e4ngs Klar\u00e4lven, men hur man \u00e4n v\u00e4ljer att ta sig fram lovar kommunen att Hagfors har mycket att uppleva l\u00e4ngs v\u00e4gen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Filipstad<\/strong><\/p>\n

Vi f\u00f6rflyttar oss n\u00e4ra sex mil bilv\u00e4gen till n\u00e4sta kommun, Filipstad. Det \u00e4r en kommun vi faktiskt k\u00f6rt igenom en g\u00e5ng tidigare och till och med varit n\u00e4ra att \u00f6vernatta i. Men vi valde d\u00e5 att forts\u00e4tta till Karlstad, men det var synd eftersom Filipstad visar sig vara en riktigt trevlig stad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/h5>\n

Som stad har Filipstad funnits sedan den 6 april 1611. D\u00e5 fick Filipstad sina stadsprivilegier av Karl IX, som d\u00f6pte staden efter sin son Karl Filip. Detta g\u00f6r Filipstad till V\u00e4rmlands n\u00e4st \u00e4ldsta stad. Efter en brand i maj 1694, miste dock staden Filipstad sina stadsprivilegier.<\/p>\n

P\u00e5 1800-talet p\u00e5b\u00f6rjas en livlig byggnadsverksamhet och staden v\u00e4xer i snabb takt. Kommunikationerna f\u00f6rb\u00e4ttras avsev\u00e4rt genom Filipstads Bergslags kanal och j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/p>\n

Under \u00e5ren 1810 till 1861 g\u00e5r inv\u00e5narantalet upp fr\u00e5n 560 till 1798 personer. Idag bor det 10 315 inv\u00e5nare i Filipstads kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Men l\u00e5ngt tidigare blomstrade trakterna runt Filipstad tack vare j\u00e4rn- och gruvhanteringen. Traditionen inom j\u00e4rn- och gruvhantering g\u00e5r tillbaka till 1300-talet. Det var denna hantering som gjorde att \u00f6stra V\u00e4rmland befolkades<\/p>\n

Runt ortens stora naturrikedomar v\u00e4xte hyttor och bruksanl\u00e4ggningar upp. Under 1700-talet fick gruvbrytningen ett uppsving n\u00e4r effektiv spr\u00e4ngteknik blev tillg\u00e4nglig och vattenkraften fick sitt genombrott.\u00a0 Vid 1800-talets mitt var orten en av V\u00e4rmlands fr\u00e4msta tackj\u00e4rnsproducenter. 1932 s\u00e4ljs 1500 ton tackj\u00e4rn till japanska flottan. Hyttan renoverades 1983 och \u00e4r idag V\u00e4rmlands enda bevarade hytta i n\u00e4rheten av ett st\u00f6rre gruvf\u00e4lt. H\u00e4r finns hela 350 olika mineralarter och anses vara v\u00e4rldens mest mineralrikaste plats.<\/p>\n

Vill man veta mer om gruvornas tid i Filipstad finns Nordmarks museum d\u00e4r man ber\u00e4ttar om 700 \u00e5rs utveckling med smedjor, backstugor och gruvdrift.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Filipstad<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi bes\u00f6ker Filipstad startar vi vid kommunhuset. Ett ganska vanligt kommunhus inhyst i ett bostadshus. H\u00e4r parkerar vi bilen och g\u00f6r ett litet men trevligt bes\u00f6k i stadens centrum.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi tar en liten promenad runt Stora torget och Skiller\u00e4lven. H\u00e4r hittar vi bland annat Monitorholmen. \u00c5r 1873 sammanbyggdes tre sm\u00e5 \u00f6ar h\u00e4r i Skiller\u00e4lven och bildade Monitorholmen. Det hela handlar om\u00a0 John Ericsson som f\u00f6ddes 1803 i L\u00e5ngbanshyttan utanf\u00f6r Filipstad. Ericsson var verksam i Sverige till 1826, i England mellan \u00e5ren 1826 till 1839 och i USA mellan \u00e5ren 1839 till 1889, d\u00e5 han avled.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

John Ericsson var officer, lantm\u00e4tare och inte minst en v\u00e4rldsber\u00f6md uppfinnare. De mest k\u00e4nda uppfinningarna \u00e4r varmluftsmaskinen, propellern och pansarfartyget Monitor. Han blev utn\u00e4mnd till kapten 1827 av kung Karl XIV Johan . Han blev amerikansk medborgare 1848 och hedersdoktor vid Lunds universitet 1868.<\/p>\n

John Ericsson sensationella skapelse var pansarb\u00e5ten Monitor som var med i det amerikanska inb\u00f6rdeskriget och besegrade sydstaternas ”Merrimac” i sj\u00f6slaget p\u00e5 Hamptons Roads 1862. Pansarb\u00e5ten f\u00f6rliste dock i en h\u00e4ftig storm p\u00e5 ny\u00e5rsafton samma \u00e5r. \u00d6ver hundra \u00e5r senare, 1973 \u00e5terfanns den utanf\u00f6r Cape Hatteras p\u00e5 nordamerikanska atlantkusten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En annan ber\u00f6mdhet \u00e4r poeten Nils Ferlin. <\/strong>\u00c4ven han bodde under sin uppv\u00e4xt i Filipstad. Sedan 1975 st\u00e5r han staty intill Skiller\u00e4lven vid Stora torget och sj\u00e4lvklart vill vi b\u00e4gge vara med p\u00e5 bild.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om Nils Ferlin<\/strong><\/p>\n

Nils Ferlin blev tidigt en av v\u00e5ra mest folkk\u00e4ra poeter och hans melodiska verser lockar \u00e4n idag tons\u00e4ttare att skapa musikaliska tons\u00e4ttningar.<\/p>\n

Nils Ferlin f\u00f6ddes i Karlstad 1898 men tillbringade fr\u00e5n 1908 sina ungdoms\u00e5r i Filipstad. Efter realexamen hade han m\u00e5nga yrken men arbetade fr\u00e4mst som sk\u00e5despelare. Han satte upp lokala revyer under 1920-talet och dessutom utgav han tillf\u00e4llighetstidningar d\u00e4r han bland annat skrev om sina uppv\u00e4xt\u00e5r i staden. Hans f\u00f6rsta bok ”D\u00f6ddansarens visor” kom ut 1930.<\/p>\n

Han flyttade till Stockholm och h\u00f6ll till i Klarakvarterens bohemkretsar d\u00e4r han var den sj\u00e4lvklara centralgestalten. 1945 gifte han sig och flyttade till Roslagen. Det som k\u00e4nnetecknar hans poesi \u00e4r grubbel, pessimism, samt trots mot borglighet och polismakt. Han skrev p\u00e5 ett l\u00e4ttillg\u00e4ngligt s\u00e4tt och anv\u00e4nde ett personligt spr\u00e5k.<\/p>\n

Nils Ferlin ligger begravd p\u00e5 Bromma kyrkog\u00e5rd i Stockholm.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Filipstads kyrka<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Filipstad har en liten men mysig stadsk\u00e4rna.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Storbrohyttan<\/strong><\/p>\n

Vi brukar \u00e4ven vilja se n\u00e5gon liten sev\u00e4rdhet n\u00e4r vi bes\u00f6ker en kommun och vi best\u00e4mmer oss f\u00f6r att ta oss till Storbrohyttan som ligger alldeles intill de centrala delarna av Filipstad.<\/p>\n

Det \u00e4r en mycket vacker plats med gamla anor. Storbrohyttan ligger vid Lersj\u00f6ns utlopp i Skiller\u00e4lven. Hyttan var i drift fr\u00e5n 1589 till 1920 och var under denna tid Filipstads st\u00f6rsta arbetsplats. I b\u00f6rjan av 1900-talet gick hyttan i dubbla skift om 12 timmar och sysselsatte ett tiotal arbetare p\u00e5 varje skift. Det producerade tackj\u00e4rnet s\u00e4ndes sj\u00f6v\u00e4gen via Kristinehamn till olika st\u00e5ngj\u00e4rnshammare i V\u00e4rmland och Dalsland d\u00e4r det smiddes ut.<\/p>\n

Idag \u00e4r Storbrohyttan ett byggnadsminne och \u00e4gs av Filipstads Bergslags Hembygdsf\u00f6rening.<\/p>\n

Dagen till \u00e4ra skiner solen och vi tar en h\u00e4rlig promenad runt bruket innan vi far vidare till n\u00e4sta kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Natursk\u00f6n bruksmilj\u00f6.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

H\u00e4llefors kommun<\/strong><\/p>\n

Vi f\u00f6rflyttar oss knappa halvtimmen och cirka tre mil \u00f6sterut och hamnar i H\u00e4llefors kommun.\u00a0 Vi tar oss till centralorten som \u00e4r H\u00e4llefors och hittar till centrum d\u00e4r \u00e4ven kommunhuset finns.<\/p>\n

Ingen vet med s\u00e4kerhet n\u00e4r den del av Sverige som idag \u00e4r H\u00e4llefors kommun startade. Man har hittat fynd av sten\u00e5ldersf\u00f6rem\u00e5l men det \u00e4r inte fastst\u00e4llt om dessa h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n m\u00e4nniskor med boplats i omr\u00e5det. Det kan mycket v\u00e4l ha varit fr\u00e5n kringvandrande j\u00e4gare och fiskare.<\/p>\n

\u00c4nnu p\u00e5 1500-talet var trakten kring Helleforsen \u00f6demark och sv\u00e5rtillg\u00e4nglig urskog, men i slutet av samma \u00e5rhundrade b\u00f6rjade det komma nybyggare fr\u00e5n bland annat Finland som d\u00e5 ingick i Sverige.<\/p>\n

Den f\u00f6rste k\u00e4nde nybyggaren var Simon vid sj\u00f6n S\u00e5ngen d\u00e4r han hade ett torp och fyra s\u00f6ner. En av dem hittade silver i det som idag \u00e4r Silvergruvan i norra delen av kommunen. 1639 kunde Hellefors silververk starta i statens regi. Silverbrytningen lades ned i mitten av 1700-talet och ersattes av j\u00e4rnhantering som fr\u00e5n 1860-talet varit helt dominerande i bergsbruket.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

H\u00e4llefors var och \u00e4r kyrkby i H\u00e4llefors socken d\u00e4r H\u00e4llefors landskommun inr\u00e4ttades vid kommunreformen 1862. Landskommunen ombildades 1950 till H\u00e4llefors k\u00f6ping. 1971 uppgick k\u00f6pingen i H\u00e4llefors kommun med H\u00e4llefors som centralort.<\/p>\n

Inv\u00e5narantalet var som h\u00f6gst p\u00e5 1960-talet med n\u00e4rmare 13 000 personer. Idag bor det bara 6 656 inv\u00e5nare i kommunen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i H\u00e4llefors<\/strong><\/p>\n

Det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s ganska snabbt att ”g\u00f6ra” H\u00e4llefors centrum och bocka av kommunhuset. \u00c4ven H\u00e4llefors centrum \u00e4r litet och vi tar till och med tv\u00e5 bilturer runt f\u00f6r att inte missa n\u00e5got.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Millespark i H\u00e4llefors<\/strong><\/p>\n

Vi beslutar oss f\u00f6r att ta oss till en sev\u00e4rdhet och jag hittar Millesparken. Den ligger i ett bostadsomr\u00e5de och \u00e4r kanske inte den typ av park man som turist strosar runt i. \u00c4ven om det \u00e4r en barockpark i fransk och engelsk stil och flera av Carl Milles skulpturer finns samlade h\u00e4r \u00e4r det inkl\u00e4mt mellan radhus och tomter. Vi tittar snabbt och best\u00e4mmer oss f\u00f6r att forts\u00e4tta till M\u00e5ltidens hus i Grythyttan som ocks\u00e5 \u00e4r en del av kommunen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

M\u00e5ltidens hus<\/strong><\/p>\n

\u00c4ven om den h\u00e4ftiga byggnaden M\u00e5ltiden hus har hela 50 000 bes\u00f6kare per \u00e5r och \u00e4r ett av Bergslagens fr\u00e4msta bes\u00f6ksm\u00e5l ser vi inte en enda m\u00e4nniska h\u00e4r nu i slutet av september m\u00e5nad. Kanske h\u00e5ller man inte \u00f6ppet s\u00f6ndagar men vi \u00e4ter dock v\u00e5r egen mats\u00e4ck h\u00e4r. N\u00e5got jag l\u00e4rt mig under v\u00e5ra kommunbes\u00f6k \u00e4r att alltid ha med ett litet m\u00e5l mat eftersom v\u00e5ra bes\u00f6k aldrig riktigt intr\u00e4ffar under den tid man vill ha lunch eller att vi hittar n\u00e5got som \u00e4r \u00f6ppet, s\u00e4rskilt vid l\u00e5gs\u00e4song.<\/p>\n

M\u00e5ltidens hus \u00e4r ett universitet och drivs av \u00d6rebro universitet som har grundutbildning och forskning i \u00e4mnet m\u00e5ltidskunskap och v\u00e4rdskap. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en lunchrestaurang och butik samt museum. Det finns \u00e4ven olika f\u00f6retagsaktiviteter i huset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Sevilla 1992 stod M\u00e5ltidens hus som representant f\u00f6r Sverige i Spanien. Paviljongen som har ett alldeles unikt innertak \u00e4r smyckat med norrsken av konstn\u00e4ren G\u00f6sta Wessel. Formationen av taket \u00e4r t\u00e4nkt som formen av ett medelhavspalats, som m\u00f6ter den svenska ladan. Inf\u00f6r invigningen av huset 1994 hade det flyttats fr\u00e5n Spanien till Bergslagen d\u00e4r det sen \u00e5teruppf\u00f6rdes p\u00e5 Campus Grythyttan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fantastiskt vackert tak.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4ven Grythyttan \u00e4r mysigt att strosa runt i.<\/em><\/p>\n

L\u00e4s mer p\u00e5:<\/strong>\u00a0 Vi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner<\/strong><\/em><\/a><\/span><\/p>\n

Antal kommuner: 191 – 193 \/290<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n