{"id":38651,"date":"2024-02-28T11:47:06","date_gmt":"2024-02-28T11:47:06","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=38651"},"modified":"2025-07-07T13:27:15","modified_gmt":"2025-07-07T13:27:15","slug":"hjo-tidaholm-och-falkoping-tre-kommuner-i-vastra-gotaland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=38651","title":{"rendered":"Hjo, Tidaholm och Falk\u00f6ping – Tre kommuner i V\u00e4stra G\u00f6taland"},"content":{"rendered":"

Hjo, Tidaholm och Falk\u00f6ping \u00e4r alla tre kommuner i V\u00e4stra G\u00f6taland. Hjo \u00e4r en av de tre tr\u00e4st\u00e4derna och som vi bes\u00f6kt vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen medan Tidaholm \u00e4r en ny bekantskap f\u00f6r oss. Falk\u00f6ping \u00e4r trots tv\u00e5 bes\u00f6k \u00e4nnu inte helt utforskat, men som har en mysig stadsk\u00e4rna. Vi bes\u00f6ker kommunerna under olika \u00e5rstider, b\u00e5de tidig v\u00e5r och h\u00f6st.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hjo kommun<\/h5>\n

Har du en g\u00e5ng f\u00e5tt Hjosand mellan t\u00e5rna dr\u00f6jer du dig g\u00e4rna kvar, och \u00e5terkommer g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p><\/blockquote>\n

Ja, s\u00e5 s\u00e4gs det om den trevliga tr\u00e4staden Hjo om man f\u00e5r tro det lokala ordspr\u00e5ket. Och visst \u00e4r det n\u00e5got alldeles extra med den mysiga staden som ligger vackert vid V\u00e4tterns strand och har n\u00e4rhet till b\u00e5de gr\u00f6nska och natur.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Namnet Hjo och stadsplanen<\/h5>\n

Stavningen av Hjo har \u00e4ndrats flera g\u00e5nger sedan medeltiden, man har till exempel stavat staden; Hyo, Hio, Hiyo och Hioo. D\u00e4remot har sj\u00e4lva stadsplanem\u00f6nstret sett likadant ut sedan tidigt 1300 – tal. Den \u00e4ldsta k\u00e4nda kartan \u00f6ver Hjo \u00e4r fr\u00e5n 1696 och visar att stadsplanen inte f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4mnv\u00e4rt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Br\u00e4nder<\/h5>\n

Hjo har n\u00e4stintill varit f\u00f6rskonad mot br\u00e4nder men 1794 brann den medeltida kyrkan vid torget ner. Idag ligger den ”nya” kyrkan, Hjo kyrka i vit stenputs p\u00e5 samma plats d\u00e4r den gamla medeltida kyrkan stod.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hjo kyrka<\/h5>\n

Efter branden byggdes en ny kyrka vid Stora Torgets norra sida och som stod f\u00e4rdig 1799. Det \u00e4r en stilren kyrka i utpr\u00e4glad gustaviansk stil.\u00a0 Vid en omfattande restaurering under \u00e5ren 1900 till 1902 tillkom den h\u00f6ga och spetsiga tornspiran. Vid en ny restaurering 1938 f\u00f6rs\u00f6kte man \u00e5terskapa den ursprungliga klassicismen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mysig stadsk\u00e4rna<\/h5>\n

Hjo har en mycket mysig och fin stadsk\u00e4rna med kullerstensgator och s\u00f6ta sm\u00e5 tr\u00e4hus. Kanske inte lika m\u00e5nga som i till exempel Nora och Eksj\u00f6 men \u00e4nd\u00e5 pittoreskt och som oavsett v\u00e4der drar en hel del turister. Vi har haft lite otur med v\u00e4dret b\u00e4gge g\u00e5nger vi bes\u00f6kte Hjo med en hel del regn.<\/p>\n

Tre Tr\u00e4st\u00e4der<\/h5>\n

Hjo ing\u00e5r i n\u00e4tverket ”Tre Tr\u00e4st\u00e4der” genom att staden \u00e5r 1990 fick en utm\u00e4rkelse av Europa Nostra.<\/p>\n

f\u00f6r det beaktansv\u00e4rda bevarandet av\u00a0 samlade tr\u00e4staden Hjo, vilket inneburit ett bibeh\u00e5llande av dess s\u00e4rpr\u00e4gel och charm.<\/p><\/blockquote>\n

De tv\u00e5 andra st\u00e4derna som ocks\u00e5 f\u00e5tt utm\u00e4rkelsen \u00e4r Nora<\/strong><\/em><\/a> och Eksj\u00f6<\/strong><\/em><\/a>. De kallas ”De tre tr\u00e4st\u00e4derna”.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Glass<\/h5>\n

Ett av bes\u00f6ken gjordes i maj m\u00e5nad, den kanske allra vackraste m\u00e5naden ute i naturen. Hjo hade \u00f6ppnat sina glassbarer men det var inget glassv\u00e4der alls. Nere vid hamnen finns Moster Elins Glass med m\u00e5nga glassar att v\u00e4lja p\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hjo hamn<\/h5>\n

1847 besl\u00f6t man att bygga en hamn. Mellan \u00e5ren 1851-1855 anlades hamnen och ans\u00e5gs p\u00e5 sin tid vara V\u00e4tterns b\u00e4sta. Idag \u00e5terst\u00e5r inte mycket av den ursprungliga Hamnbebyggelsen mer \u00e4n Hamnmagasinet och den lilla Hamnvaktarbostaden d\u00e4r en av Hjos glassbarer finns. Trots stora f\u00f6r\u00e4ndringarna s\u00e5 ser hamnen i stora drag ut p\u00e5 samma s\u00e4tt som den gjorde kring 1855.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hjo stadspark och kurort<\/h5>\n

Vi tar oss vidare ned mot hamnen och kommer snart fram till Hjo stadspark. H\u00e4r ligger pampiga tr\u00e4villor i gulliga tr\u00e4dg\u00e5rdar. Parken anlades p\u00e5 1870 – talet n\u00e4r fyra v\u00e4lb\u00e4rgade herrar k\u00f6pte en bit mark av en lantegendom som l\u00e5g h\u00e4r. Man anlade parken h\u00e4r l\u00e4ngs med V\u00e4ttern och Hjo blev en popul\u00e4r kurort. Idag st\u00e5r fortfarande de vackra tr\u00e4villorna kvar och minner om de svunna tider d\u00e5 g\u00e4sterna bes\u00f6kte badanstalten f\u00f6r att kurera olika kr\u00e4mpor.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

De pampiga villorna byggdes f\u00f6r \u201dHjo Vattenkuranstalt\u201d som invigdes 1876, en tid n\u00e4r \u00f6verklassen s\u00f6kte sig till Hjo som var en\u00a0 popul\u00e4r kurort.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vid V\u00e4tterns strand<\/h5>\n

Sj\u00e4lvklart kan man bada i Hjo, ja om v\u00e4dret till\u00e5ter f\u00f6rst\u00e5s. Vid Guldkroksbadet finns en fin sandstrand och \u00e4ven s\u00f6ta sm\u00e5 badhytter att hyra.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hjo kommunhus<\/h5>\n

Vi som \u00e4r p\u00e5 kommunbes\u00f6k i Hjo ska naturligtvis ocks\u00e5 titta till kommunhuset som representerar v\u00e5rt bes\u00f6k i kommunen. Eftersom det \u00e4r helgdag \u00e4r inte kontoret \u00f6ppet men vi kollar in kommunvapnet som best\u00e5r av ett segelfartyg med korsprydd mast och tv\u00e4rskuren flagga.<\/p>\n

Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att gilla mysiga Hjo och n\u00e5gon g\u00e5ng borde solen skina och d\u00e5 vill vi g\u00e4rna bes\u00f6ka Hjo igen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tidaholm<\/h5>\n

Vi l\u00e4mnar Hjo och k\u00f6r i n\u00e5got sydv\u00e4stlig riktning cirka 28 kilometer och hamnar i Tidaholm. Vi har l\u00e4mnat V\u00e4ttern och befinner oss lite mitt emellan V\u00e4nern och V\u00e4ttern.<\/p>\n

Det var p\u00e5 \u00f6n i \u00e5n Tidan vid vattenfallen allt b\u00f6rjade n\u00e4r g\u00e5rden Tidaholm fick j\u00e4rnbruksr\u00e4ttigheter \u00e5r 1799 och Tidaholms bruk skapades. Under 1800-talets senare del tillkom Vulcans t\u00e4ndsticksfabrik som med sin storlek lade grunden till staden Tidaholm.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 1800 – talet b\u00f6rjade man tillverka jordbruksredskap, bland annat plogbillar, h\u00e4stskor, yxor och spadar. Under 1880-talet \u00f6kade behovet av spik och p\u00e5 Tidaholm tillverkades en hel serie fr\u00e5n tv\u00e5 till tolv tum. Man kom \u00e4ven att tillverka olika snickerier i form av m\u00f6bler och s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e5kdon. Det fanns ett fyrtiotal olika modeller av sl\u00e4dar och vagnar till f\u00f6rs\u00e4ljning. St\u00f6rst succ\u00e9 gjorde Tidaholmsk\u00e4rran som man kunde st\u00e4lla in efter dragdjurets mankh\u00f6jd och passagerarnas vikt. Tidaholmsk\u00e4rran kom att g\u00f6ra Tidaholms bruk v\u00e4lk\u00e4nt i hela Sverige. N\u00e4r efterfr\u00e5gan minskade f\u00f6r den h\u00e4stdragna vagnen blev det ist\u00e4llet bilen som kom att dominera brukets tillverkning. 1903 startade man biltillverkning.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

T\u00e4ndsticksfabriken<\/h5>\n

Hans Henrik von Essen och aff\u00e4rsmannen Charles Bratt startade t\u00e4ndsticksfabrik i st\u00e5ngj\u00e4rnssmedjan h\u00e4r i Tidaholm p\u00e5 1860 – talet Det hela b\u00f6rjade dock inte s\u00e5 bra n\u00e4r hela fabriken start\u00e5ret 1868 brann ner och 1873 intr\u00e4ffade \u00e4nnu en mycket tragisk brand d\u00e5 46 t\u00e4ndsticksarbetare omkom i l\u00e5gorna. Katastrofen lamslog hela bygden men redan tre m\u00e5nader senare var verksamheten i g\u00e5ng igen.<\/p>\n

Det gick bra och tjugo \u00e5r senare producerades dagligen 1,2 miljoner askar t\u00e4ndstickor. Fortfarande \u00e4r tillverkningen av t\u00e4ndstickor en av stadens basn\u00e4ringar och idag \u00e4gs fabriken av Swedish Match.<\/p>\n

Tidaholmsanstalten<\/h5>\n

\u00c4ven om Tidaholm \u00e4r en industristad f\u00f6rknippas den ofta ocks\u00e5 av en helt annan verksamhet, Tidaholmsanstalten. Det \u00e4r en av Kriminalv\u00e5rdens slutna anstalter och \u00e4r den tredje st\u00f6rsta efter Kumla och Hall. Den invigdes 1959 och tar emot d\u00f6mda fr\u00e5n hela Sverige.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tidaholms stadshotell<\/h5>\n

Det \u00e4r alltid trevligt n\u00e4r det finns ett stadshotell i den stad man bes\u00f6ker. Tidaholm stadshotell ligger i centrala Tidaholm, vid \u00e5n Tidan. P\u00e5 hotellet beskriver man sig\u00a0 som ett genuint och gammaldags hotell som \u00e4gs av en privat familj.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tidaholms kyrka<\/h5>\n

Givetvis finns en kyrka h\u00e4r i Tidaholm. Kyrkan uppf\u00f6rdes 1838-1841 efter ritningar av \u00d6verintendents\u00e4mbetets arkitekt Fredrik Blom. <\/sup>Den ersatte d\u00e5 Agnetorps\u00a0medeltida kyrka som l\u00e5g strax sydost om dagens kyrka.\u00a0<\/sup> Agnetorps kyrka l\u00e5g allts\u00e5 n\u00e4rmare Tidans norra strand \u00e4n vad dagens kyrka g\u00f6r. Den nya kyrkan blev samtidigt gemensam kyrka f\u00f6r Agnetorps och Baltaks socknar. Den nya gemensamma kyrkan byggdes p\u00e5 initiativ av baronerna Rudbeck och von Essen.<\/sup><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Falk\u00f6pings kommun<\/h5>\n

Vi f\u00f6rflyttar oss cirka tre mil v\u00e4ster ut och hamnar i Falk\u00f6pings kommun. En kommun som vi faktiskt har varit tvungna att g\u00f6ra en rej\u00e4l omv\u00e4g f\u00f6r att ta del av. Inte f\u00f6r s\u00e5 l\u00e4nge sedan var vi faktiskt i Falk\u00f6ping men d\u00e5 hade vi \u00e4nnu inte hunnit b\u00f6rjat att r\u00e4kna kommuner. S\u00e5 f\u00f6r att det ska bli r\u00e4tt \u00e4r det bara att ta om det hela. Att bes\u00f6ka Falk\u00f6ping tv\u00e5 g\u00e5nger \u00e4r trots allt ganska trevligt, m\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 till\u00e4ggas, det finns flera intressanta platser i kommunen och jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att vi f\u00f6rmodligen tar oss hit igen, s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Falk\u00f6ping \u00e4r en stad med djupa historiska r\u00f6tter. Staden n\u00e4mndes redan i V\u00e4stg\u00f6talagen och har en historia som str\u00e4cker sig tillbaka till sten\u00e5ldern.<\/p>\n

Det finns en hel del forntida l\u00e4mningar utspridda \u00f6ver kommunens omr\u00e5de. Falk\u00f6ping \u00e4r unikt i Europa med sitt stora antal megalitgravar. Dessa fornl\u00e4mningar fr\u00e5n sten\u00e5ldern, brons\u00e5ldern och j\u00e4rn\u00e5ldern g\u00f6r staden till en mycket intressant plats f\u00f6r historieintresserade. Om man \u00e4r intresserad av Falk\u00f6pings \u00e4ldre tid finns det flera museer i staden som ger en inblick i regionens historia och kultur.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/h5>\n

Falk\u00f6ping ligger vid en plats d\u00e4r flera landsv\u00e4gar m\u00f6ts. Fr\u00e5n medeltiden fram till modern tid var det en handelsplats f\u00f6r fr\u00e4mst kreatur. N\u00e4r industrialiseringen kom ig\u00e5ng var det tillverkningsindustrin av textilier som kom att dominera. Stadens utsatta l\u00e4ge gjorde att den ofta plundrades och br\u00e4ndes av danska trupper, s\u00e4rskilt under 1500 – talet. Falk\u00f6ping fick till och med \u00e5teruppbyggas efter att ha br\u00e4nts ner av danskarna under det nordiska sju\u00e5rskriget.<\/p>\n

Falk\u00f6ping var l\u00e4nge en av V\u00e4sterg\u00f6tlands minsta st\u00e4der men ett kraftigt uppsving i mitten av 1800 – talet n\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gar drog f\u00f6rbi orten gjorde att den blev en viktig j\u00e4rnv\u00e4gsknut. Jordbruket har dock alltid varit viktigt f\u00f6r Falk\u00f6ping och i t\u00e4torten finns Falk\u00f6pings Mejeri.<\/p>\n

Under 1930-talet och fram\u00e5t b\u00f6rjade staden utvecklas alltmer och blev en villastad och i mitten av 1940 – talet b\u00f6rjade det byggas flerbostadshus. I kvarteren kring Stora torget byggdes varuhus som EPA och Domus. Allteftersom bilarna tog plats omvandlades stadens torg till parkeringsplatser, men 1984 ans\u00e5g man att f\u00f6rfulningen hade g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt och i kommunfullm\u00e4ktige antogs en ”Bevarandeplan” vilket inneb\u00e4r att byggnader och milj\u00f6er skulle bevaras f\u00f6r framtiden. Bilparkering togs bort fr\u00e5n Stora torget och den moderna belysningen ersattes med mysigare lampor av \u00e4ldre typ och en g\u00e5gata skapades.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Falk\u00f6ping och Vikingatiden<\/h5>\n

N\u00e4r nya ledningar f\u00f6r vatten och avlopp skulle dras fram f\u00f6r ett par \u00e5r sedan h\u00e4r i Falk\u00f6ping, st\u00f6tte gr\u00e4vskopan p\u00e5 n\u00e5got som inte bara var lera och grus. Skelett av tv\u00e5 halshuggna m\u00e4n med huvuden mellan sina kn\u00e4n, gr\u00e4vdes fram. Det skulle visa sig att m\u00e4nnen hade levt under slutet av 900 – talet eller i b\u00f6rjan av 1000 – talet, det vill s\u00e4ga under vikingatiden.<\/p>\n

Kvarlevorna hade tillh\u00f6rt tv\u00e5 storvuxna m\u00e4n som blivit avr\u00e4ttade troligtvis med yxa. Fr\u00e5gan \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s vad som h\u00e4nt? Var de d\u00f6mda till d\u00f6den och begravda utanf\u00f6r kyrkan f\u00f6r att straffas extra h\u00e5rt f\u00f6r brott de beg\u00e5tt eller var de tillf\u00e5ngatagna fiender? Eller kanske hade de blivit d\u00f6dade av ett r\u00f6varband? Ja, fr\u00e5gorna var m\u00e5nga d\u00e5 de gr\u00e4vdes fram \u00e5r 2016 i samband med att de nya ledningar skulle dras mitt p\u00e5 torget. Vad hade h\u00e4nt h\u00e4r p\u00e5 torget f\u00f6r \u00f6ver 1000 \u00e5r sedan?<\/p>\n

Det kan inte ges n\u00e5gra r\u00e4tta svar p\u00e5 alla fr\u00e5gor som finns kring uppt\u00e4ckten, men i Falk\u00f6ping har man slagit upp stort kring h\u00e4ndelsen med stora informationstavlor om hur det skulle kunna att vara att ha levt h\u00e4r f\u00f6r 1000 \u00e5r sedan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sankt Olof kyrkan fr\u00e5n 1100 – talet<\/em><\/p>\n

Centralorten Falk\u00f6ping<\/h5>\n

Centralort i kommunen \u00e4r Falk\u00f6ping vars centrum best\u00e5r av b\u00e5de lite \u00e4ldre bebyggelse men \u00e4ven nyare och d\u00e5 lite tristare. Jag tycker det \u00e4r synd att man har rivit gamla hus och byggt in fastigheter som inte alls passar in i stadsk\u00e4rnan. Ofta byggdes den nyare delen i slutet av 1960 – och 1970 – talen. Det gamla revs f\u00f6r att ge plats \u00e5t nya tider, inte alltid helt genomt\u00e4nkta projekt.<\/p>\n

M\u00e5nga av de mindre centralorterna vi bes\u00f6kt har n\u00e4stan alltid ett ganska trist utseende med en ogenomt\u00e4nkt bebyggelse fr\u00e5n den tid d\u00e5 den gamla bebyggelsen beh\u00f6vde f\u00f6rnyas. Ofta skedde det kring 1960 – talet och en bit in p\u00e5 1980 – talet och till en b\u00f6rjan kanske var den nya stadsbebyggelsen funktionell, men helt fel i f\u00f6rh\u00e5llande till den gamla stadsbilden. En del st\u00e4der har g\u00e5tt in f\u00f6r att bevara b\u00e5de de \u00e4ldre tr\u00e4husen och pampiga 1800 – tals villor och n\u00e4r det byggts nytt har man gjort det i samma stil f\u00f6r att beh\u00e5lla stadens eller ortens charm.<\/p>\n

I Falk\u00f6ping finns ett par fina och \u00e4ldre tr\u00e4hus inkl\u00e4mda mellan en nyare del med kanske mer funktionella \u00e4n vackra hus. N\u00e4r vi bes\u00f6ker Falk\u00f6ping \u00e4r det Stora torget under restaurering och kanske f\u00e5r det tillbaka en del av sin gamla charm.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Stora torget<\/h5>\n

Stadens centrum l\u00e5g\u00a0ursprungligen kring Stora torget och K\u00f6ttorget, d\u00e4r byns enda brunn l\u00e5g. H\u00e4r p\u00e5 Stora torgets finns en del hus kvar fr\u00e5n slutet av 1800-talet, men \u00e4ven nya och mer moderna byggnader fr\u00e5n 1960- och 1970-talet.<\/p>\n

Mitt p\u00e5 torget st\u00e5r sedan 1931 en font\u00e4n med smeknamnet Malta-Johanna. S\u00f6der om Stora torget ligger Gamla stan, ett kvarter med mindre hus fr\u00e5n 1800-talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 Stora torget h\u00e5lls olika marknader. F\u00f6rhoppningsvis \u00e4r man klar med sina restaureringsarbeten igen.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Falk\u00f6ping stadshus<\/h5>\n

I Falk\u00f6ping har man ett rej\u00e4lt stadshus f\u00f6r kommunens cirka 33 252 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Falk\u00f6ping<\/h5>\n

N\u00e4r vi bes\u00f6ker en kommun \u00e4r det alltid kommunhuset vi tar oss till. Det \u00e4r en bra symbol f\u00f6r v\u00e5rt bes\u00f6k i en kommun. Ofta hittar vi fler intressanta sev\u00e4rdheter b\u00e5de i centralorten men \u00e4ven utanf\u00f6r den. Efter att ha b\u00e5de k\u00f6rt runt och strosat runt i Falk\u00f6ping \u00e4r det ocks\u00e5 kul att bes\u00f6ka n\u00e5gon sev\u00e4rdhet i kommunen och det har vi gjort tidigare. D\u00e5 utan vetskap om att det \u00e4ven blev en del i v\u00e5rt kommande projekt att bes\u00f6ka Sveriges alla kommuner.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Falk\u00f6pings kommunhus \u00e4r \u00f6ppet och d\u00e5 blir det alltid ett bes\u00f6k \u00e4ven d\u00e4r.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hornborgasj\u00f6n<\/h5>\n

N\u00e4r vi bes\u00f6kte Falk\u00f6pings kommun f\u00f6r ett par \u00e5r sedan var vi egentligen bara p\u00e5 genomresa men n\u00e4r vi s\u00e5g en skylt till Hornborgasj\u00f6n blev vi v\u00e4ldigt intresserade och eftersom det var kring mitten av april t\u00e4nkte vi att tranorna kanske skulle befinna sig i trakten. Men nej, det blev tyv\u00e4rr inga tranor den g\u00e5ngen, men i efterhand fick vi veta att trandansen brukar vara koncentrerad vid den s\u00f6dra delen av sj\u00f6n. Vid v\u00e5rt bes\u00f6k tog vi oss an naturum som ligger i Falk\u00f6pings kommun.<\/p>\n

Pilgrimsled<\/h5>\n

N\u00e5got som vi spar inf\u00f6r framtiden \u00e4r att vandra i dessa vackra trakter. Att vandra p\u00e5 pilgrimsleden mellan Falk\u00f6ping, Hornborgasj\u00f6n och Varnhem \u00e4r n\u00e5got som verkar vara en fantastisk upplevelse, s\u00e4rskilt en fin v\u00e5rdag.<\/p>\n

F\u00f6lj oss p\u00e5:\u00a0\u00a0\u201cVi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner\u201d<\/strong><\/em><\/a><\/span><\/p>\n

Antal kommuner: 205 \u2013 207 \/ 290<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n