{"id":39150,"date":"2024-05-04T09:48:41","date_gmt":"2024-05-04T09:48:41","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=39150"},"modified":"2026-04-30T09:09:12","modified_gmt":"2026-04-30T09:09:12","slug":"arvika-eda-och-arjang-tre-kommuner-nara-norge","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=39150","title":{"rendered":"Arvika, Eda och \u00c5rj\u00e4ng – Tre kommuner n\u00e4ra Norge"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r inte ofta vi befinner oss i v\u00e4stra V\u00e4rmland och n\u00e4r Norge, men n\u00e5gon g\u00e5ng har vi \u00e4nd\u00e5 varit i trakterna men endast svischat f\u00f6rbi i all hast. Nu n\u00e4r vi bes\u00f6ker kommunerna Arvika, Eda och \u00c5rj\u00e4ng f\u00e5r vi m\u00f6jlighet att uppleva denna del av Sverige lite mer \u00e4n vad vi gjort tidigare. Det visar sig vara riktigt sev\u00e4rda och intressanta kommuner att bes\u00f6ka.\u00a0<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Arvika<\/strong><\/p>\n

Vi har l\u00e4mnat ett iskallt Karlstad och k\u00f6r vidare v\u00e4sterut mot Arvika. Det \u00e4r dags att bes\u00f6ka \u00e4nnu en ny kommun i V\u00e4rmland. Vi gillar de v\u00e4rml\u00e4ndska skogarna \u00e4ven om det fortfarande \u00e4r sn\u00f6 utmed v\u00e4garna. Det k\u00e4nns betydligt kallare h\u00e4r \u00e4n p\u00e5 andra platser i Sverige vid samma \u00e5rstid.<\/p>\n

Visst \u00e4r det lite trafik men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ganska glest mellan bilarna utmed v\u00e4gen. Mellan Karlstad och Arvika \u00e4r det dryga sju mil och tar knappa timmen att k\u00f6ra d\u00e5 det endast \u00e4r tv\u00e5filig landsv\u00e4g mellan st\u00e4derna.<\/p>\n

Cirka 20 kilometer \u00f6ster om Arvika f\u00e5r vi syn p\u00e5 en kyrka h\u00f6gt uppe p\u00e5 en kulle och beslutar oss f\u00f6r att ta oss en titt p\u00e5 denna. Det \u00e4r Brunskogs kyrka som ligger underbart vacker vid sj\u00f6n V\u00e4rmeln.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Brunskogs kyrka invigdes 1880, dessf\u00f6rinnan l\u00e5g en annan kyrka h\u00e4r som var i s\u00e5 d\u00e5ligt skick att den revs och det byggdes en ny kyrka p\u00e5 samma plats. Vyn uppifr\u00e5n kyrkan \u00e4r klart sev\u00e4rd och \u00e4ven om kyrkan inte \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r bes\u00f6k s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 vintern tycker vi \u00e4nd\u00e5 att det \u00e4r v\u00e4rt den lilla omv\u00e4gen f\u00f6r att njuta en stund av den vackra utsikten.<\/p>\n

Kyrkan drabbades dock av ett blixtnedslag sommaren 1972 och d\u00e5 blev omfattande delar av kyrkan f\u00f6rst\u00f6rd. Man \u00e5teruppbyggde kyrkan och den fick en helt ny stil till ett mer modernt kyrkorum \u00e4n det tidigare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Stadshuset i Arvika<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter f\u00e4rden mot Arvika och startar v\u00e5rt bes\u00f6k vid kommunhuset. Kommunhuset ligger i en nyare byggnad och kallas stadshus, det \u00e4r sammanbyggt med det vackra r\u00e5dhuset som ocks\u00e5 tillh\u00f6r stadshuset. R\u00e5dhuset uppf\u00f6rdes 1904 och \u00e4r i en blandad stil av olika arkitektur. R\u00e5dhusbyggnaden inrymde tidigare \u00e4ven brand- och polisstation. Det \u00e4r en mycket vacker byggnad och d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns det obegripligt hur man kan bygga det ”nya” kommunhuset i s\u00e5 tr\u00e5kig stil och kalla det f\u00f6r stadshus.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Namnet ”Aruika socken” f\u00f6rekom i ett medeltida brev \u00e5r 1362 men redovisades p\u00e5 kartan f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 1500 – talet, men d\u00e5 som en liten by. P\u00e5 1700-talet beh\u00f6vdes ett st\u00f6rre samh\u00e4lle anl\u00e4ggas i v\u00e4stra V\u00e4rmland, det skulle vara en handelsplats f\u00f6r att hindra problem vid f\u00f6rtullning och gr\u00e4nshandel. Kyrkbyn i Arvika socken passade bra och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att anl\u00e4gga en stad h\u00e4r var goda vid Kyrkvikens strand vilken var en utskjutande del till Glasfjorden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vid tidigt 1800-tal hette Arvika ”Oscarsstad” som en hyllning till den nye kronprinsens son Oscar, som senare blev kung Oscar. 1821 \u00e5tertogs dock namnet Arvika och orten fick stadsr\u00e4ttigheter 1911. Under stor del av 1800-talet var sj\u00f6farten och hamnen viktig f\u00f6r transporter och n\u00e4ringsliv, s\u00e4rskilt n\u00e4r S\u00e4ffle kanal stod f\u00e4rdig 1837. Arvika \u00e4r Sveriges innersta hamn med f\u00f6rbindelse med\u00a0 alla de sju haven. \u00c4ven tillkomsten av den nordv\u00e4stra stambanan och j\u00e4rnv\u00e4gen som stod klar 1871 var viktigt f\u00f6r Arvika och det strategiska l\u00e4get mellan Stockholm och Oslo har stor betydelse \u00e4n i dag. 1971 bildades Arvika kommun.<\/p>\n

I Arvika kommun finns det cirka 25 682 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kommunhusets entr\u00e9 v\u00e4lkomnar med bord och stolar. Bara att sitta ner och v\u00e4nta!<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Stadsparken<\/strong><\/p>\n

Mitt emot stadshuset ligger stadsparken. Den ligger n\u00e4ra stranden och planlades redan tidigt p\u00e5 1800-talet. F\u00f6rst 1913 fick parken sin definitiva utformning och man anlade tr\u00e4d, buskar och blomsterrabatter samt en unik pergola.<\/p>\n

Vid v\u00e5rt bes\u00f6k \u00e4r det fortfarande vinter med sn\u00f6 och is men vi kan ana att det \u00e4r en mycket fin stadspark f\u00f6r rekreation. Stadsparken i Arvika ska idag vara en av j\u00e4mf\u00f6relsevis f\u00e5 kvarvarande stadsparker.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Arvika stationshus.<\/em><\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Arvika<\/strong><\/p>\n

Vi bes\u00f6ker Arvika en tidig f\u00f6rmiddag i b\u00f6rjan av mars m\u00e5nad. Det k\u00e4nns fortfarande ganska kallt med sn\u00f6 och is lite h\u00e4r och d\u00e4r. Vi vill ju \u00e4nd\u00e5 se lite av staden som genast k\u00e4nns trivsam, mycket mer \u00e4n vad vi f\u00f6rv\u00e4ntat oss.<\/p>\n

Arvika J\u00e4rnv\u00e4gsstation<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n Stor torget blickar vi ner mot den vackra j\u00e4rnv\u00e4gsstationen. Det \u00e4r ritat av SJ:s d\u00e5varande chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsv\u00e4rd. Stationen stod f\u00e4rdig 1867, och invigdes n\u00e4r stambanan mellan Stockholm och Oslo f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1871. Edelsv\u00e4rds ambitioner f\u00f6r stationssamh\u00e4llen var att stationshuset och kyrkan skulle st\u00e5 mitt emot varandra som stadens viktigaste monument. Detta lyckades han mycket v\u00e4l med h\u00e4r i Arvika.<\/p>\n

Att Arvika fick ett s\u00e5 pass pampigt stationshus kan enligt en skr\u00f6na vara att ritningarna f\u00f6rv\u00e4xlades med de till Karlstads stationshus<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Trefaldighetskyrkan<\/strong><\/p>\n

Vid 1800-talets slut v\u00e4xte staden snabbt, man beh\u00f6vde en ny kyrka med central placering i Arvika. Den nya kyrkan Trefaldighetskyrkan byggdes i jugendstil och stod f\u00e4rdig 1911, samma \u00e5r som Arvika blev stad. Inuti kyrkan kan bes\u00f6karen se konst och hantverk fr\u00e5n lokala konstn\u00e4rer och hantverkare. Tyv\u00e4rr \u00e4r kyrkan st\u00e4ngd tillsvidare p\u00e5 grund av skadeg\u00f6relse vid v\u00e5rt bes\u00f6k.<\/p>\n

Kyrkans placering h\u00f6gt uppe p\u00e5 toppen av Arvika ger kyrkobes\u00f6karen en fin vy ned\u00f6ver Arvika och det syns ju tydligt att arkitekten lyckades v\u00e4l med sin plan att f\u00f6rl\u00e4gga stationshus och kyrka mitt emot varandra.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mycket speciell kyrkobyggnad m\u00f6ter oss h\u00e4r i Arvika.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vy fr\u00e5n kyrkan ned\u00e5t stan och dess stationshus.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga fina byggnader runt om i stadsk\u00e4rnan h\u00e4r i Arvika.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tjusigt hus i kvarteren runt de centrala stadsdelen i Arvika.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi blir f\u00f6rtjusta i Arvika och kommer g\u00e4rna tillbaka.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Palladium<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi promenerar runt i Arvika ser vi den fina biografbyggnaden Palladium. Den uppf\u00f6rdes i nyklassicistisk stil mellan \u00e5ren 1924 till 1925. Det \u00e4r dessutom en av Sveriges \u00e4ldsta biografer som fortfarande \u00e4r i drift. Intill biografen ligger Restaurang Regi, i liknande stil.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Arvika visar sig vara en trevlig stad och f\u00f6rmodligen finns det mer intressanta upplevelser i kommunen \u00e4n det lilla vi ser. Kommunens hemsida ber\u00e4ttar att man i\u00a0 Arvika hittar Sveriges innersta hamn, ett blomstrande kulturliv, intressanta museer, stolta hantverkstraditioner och storslagen natur. Allts\u00e5 n\u00e5got f\u00f6r alla smaker.<\/p>\n

Vi m\u00e5ste dock forts\u00e4tta v\u00e5r resa. Vi har \u00e4nnu en kommun att bes\u00f6ka ett par mil nordv\u00e4st om Arvika.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Eda kommun<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi tittar p\u00e5 kartan och ser att Eda kommun ligger precis p\u00e5 gr\u00e4nsen till Norge k\u00e4nns namnet inte riktigt helt igen. Det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt d\u00e5 centralort i kommunen \u00e4r Charlottenberg vilket vi d\u00e5 och d\u00e5 h\u00f6rt talas om, \u00e5tminstone till namnet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

Eda \u00e4r gammal bygd, och ”Eda skog” \u00e4r till och med omtalad i de isl\u00e4ndska sagorna. I den h\u00e4r delen av V\u00e4rmland r\u00e5dde ofta gr\u00e4nsfejder om den politiska makten mellan Sverige, Danmark – Norge. Detta pr\u00e4glade f\u00f6rst\u00e5s m\u00e4nniskornas livsvillkor h\u00e4r i trakten. P\u00e5 1600-talet anlades flera fasta skansar h\u00e4r i Ed socken d\u00e4r \u00e4ven en tidigt samf\u00e4rdsled f\u00f6rband de b\u00e5da rikena och kom d\u00e5 till anv\u00e4ndning vid fientliga anfall. Den viktigaste var Eda skans.<\/p>\n

\u00c5r 1939 togs beslut om att \u00e5terskapa skansen som ett kulturhistoriskt minnesm\u00e4rke och vallarna b\u00f6rjade restaureras till 1808 \u00e5rs utseende, men beredskaps\u00e5ren avbr\u00f6t arbetet. Efter andra v\u00e4rldskriget och sommaren 1949 invigdes den \u00e5terskapade skansen. Senaste restaureringen av vallarna gjordes under 1990-talet. Skansen har idag \u00e5terf\u00e5tt tre av sina ursprungliga kanoner. Eda skans ing\u00e5r i Eda kommuns vapensk\u00f6ld.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4rheten till Norge betydde ocks\u00e5 att handeln var viktig. Den utvecklades tidigt n\u00e4r svensk myrmalm byttes mot norrm\u00e4nnens salt och \u00e4ven de norska fjordh\u00e4starna var eftertraktade av svenskarna. Under unionstiden, 1814 till 1905 hade man \u00e4ven f\u00f6rdelaktiga tullregler och handelsutbytet mellan Sverige och Norge var stort.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1880 fram till 1920-talet erbj\u00f6d Tiedemanns tobaksfabrik i Charlottenberg arbete \u00e5t m\u00e5nga som beh\u00f6vde dryga ut sina inkomster n\u00e4r jordbruken lades ner. M\u00e5nga av bruken lades ocks\u00e5 ner och socknarna runt om hade en mycket h\u00f6g utvandring till Amerika under den h\u00e4r tiden. Den tidiga industriella utvecklingen ledde till att arbetarr\u00f6relsen blev stor, liksom nykterhetslogerna. \u00c4ven musiklivet blev livligt d\u00e4r de gamla bruken kom att st\u00e5 i centrum f\u00f6r ett intensivt musikliv med bl\u00e5sorkestrar och str\u00e5kensembler.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Eda kommun<\/strong><\/p>\n

Det f\u00f6rsta vi m\u00f6ts av n\u00e4r vi anl\u00e4nder Charlottenberg \u00e4r det stora handelsomr\u00e5det som ligger endast 6 kilometer fr\u00e5n den norska gr\u00e4nsen. Gr\u00e4nshandeln i Charlottenberg \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r hela Eda. H\u00e4r finns ett v\u00e4lutvecklat handelsomr\u00e5de som dagligen lockar m\u00e4ngder med norrm\u00e4n \u00f6ver till den svenska sidan f\u00f6r att handla billiga varor f\u00f6r dem.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sev\u00e4rdheter i Eda kommun<\/strong><\/p>\n

Vi har lite otur n\u00e4r vi kommer till Charlottenberg som \u00e4r den st\u00f6rsta av t\u00e4tortenrna h\u00e4r i kommunen. Vi vill g\u00e4rna se fredsmonumentet i Morokulien, men samtidigt som vi anl\u00e4nder orten f\u00e5r vi en trafikvarning, p\u00e5 radion att det skett en trafikolycka strax intill gr\u00e4nsen mellan Sverige och Norge och att det r\u00e5der l\u00e5nga k\u00f6er i s\u00f6derg\u00e5ende fil, vilket vi skulle drabbas av om vi skulle ta oss tillbaka vid ett eventuellt bes\u00f6k vid gr\u00e4nsstationen.<\/p>\n

Om vi skulle ha stannat lite l\u00e4ngre h\u00e4r i Eda kommun skulle vi kunna ta oss till Eda Glasmuseum. Eda Glasbruk lades ner 1953 men h\u00e4r ska finnas mycket glas och andra f\u00f6rem\u00e5l bevarat. Det finns \u00e4ven en ugn f\u00f6r produktion i mindre skala och sommartid visas en temautst\u00e4llning ut\u00f6ver den vanliga utst\u00e4llningen. I omr\u00e5det finns flera museum, bland annat Eda Skans Museum och Mus\u00e9et Beredskaps\u00e5ren. Det hade givetvis varit intressant att bes\u00f6ka Eda Skans, som numera \u00e4r ett kulturhistoriskt minnesm\u00e4rke.<\/p>\n

H\u00e4r finns ett par stora sj\u00f6ar samt hela 12 naturreservat.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Charlottenberg \u00e4r ett litet samh\u00e4lle, men har ett f\u00f6rh\u00e5llandevis stort kommunhus till sina 8 499 inv\u00e5nare. Om kommunhuset \u00e4r \u00f6ppet brukar vi g\u00f6ra ett litet bes\u00f6k \u00e4ven p\u00e5 insidan. Ibland f\u00e5r vi en liten pratstund med receptionisten men ofta \u00e4r de upptagna med annat och \u00e4gnar oss inte en blick.\u00a0 S\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r i Eda, ingen \u00e4r intresserad av oss.<\/p>\n

Vi tar oss ist\u00e4llet en sv\u00e4ng runt orten och konstaterar att det \u00e4r lugnt och sk\u00f6nt h\u00e4r i den centrala delen av Charlottenberg.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Namnet Charlottenberg kommer fr\u00e5n Charlotta Larsson, som var hustru till Lars Daniel Larsson och grundaren av j\u00e4rnbruket Morastforsen 1827 senare kallat Charlottenbergs bruk.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5rj\u00e4ng kommun<\/strong><\/p>\n

Vi forts\u00e4tter v\u00e5r f\u00e4rd genom V\u00e4rmland och n\u00e4sta kommun som st\u00e5r p\u00e5 tur f\u00f6r ett bes\u00f6k \u00e4r \u00c5rj\u00e4ng. Mellan Charlottenberg och \u00c5rj\u00e4ng \u00e4r det 63 kilometer och tar knappa timmen att k\u00f6ra.<\/p>\n

Redan innan vi anl\u00e4nder \u00c5rj\u00e4ng k\u00f6r vi f\u00f6rbi en sev\u00e4rdhet och v\u00e4nder om. Det \u00e4r L\u00e5ngelanda tingshus. Vi befinner oss p\u00e5 landsbygden men bara knappa 6 kilometer utanf\u00f6r \u00c5rj\u00e4ng. N\u00e4r vi \u00e4nd\u00e5 k\u00f6r f\u00f6rbi k\u00e4nns det som en intressant plats som m\u00e5ste ses.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Uppm\u00e4rksammad r\u00e4tteg\u00e5ng<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 platsen har det funnits tingshus sedan 1690-talet men det nya tingshuset som st\u00e5r h\u00e4r idag \u00e4r fr\u00e5n 1802. Vid sidan av tingshuset ligger h\u00e4ktet och s\u00f6der om det h\u00e4nger tingshusklockan. Klockan \u00e4r fr\u00e5n 1734, vilket \u00e4r det \u00e5r som Sveriges rikes lag stiftades. Klockan anv\u00e4ndes n\u00e4r det r\u00e5dde ting och tingspredikan.<\/p>\n

H\u00e4r i tingshuset skedde \u00e4ven en uppm\u00e4rksammad r\u00e4tteg\u00e5ng. R\u00e4tteg\u00e5ngen g\u00e4llde en kyrkoherde, Anders Lindb\u00e4ck som hade\u00a0 flyttat till Sillbodal \u00e5r 1861. Som nyinflyttad uppr\u00f6rdes han av det moraliska f\u00f6rfall som r\u00e5dde i den fattiga socknen. P\u00e5 h\u00f6sten 1864 hade kyrkoherden Anders Lindb\u00e4ck gjort hembes\u00f6k hos dem som var s\u00e5 sjuka att de inte kunde komma till kyrkan f\u00f6r att ta nattvarden. I nattvardsvinet blandade pr\u00e4sten i en dos arsenik. Sju personer utsattes f\u00f6r mordf\u00f6rs\u00f6k och tre personer dog. De \u00f6verlevande kunde vittna vid tingsr\u00e4ttsf\u00f6rhandlingarna i L\u00e5ngelanda tingshus. Pr\u00e4sten erk\u00e4nde sitt brott men tyckte att han gjort de sjuka en god g\u00e4rning d\u00e5 de inte beh\u00f6vde pl\u00e5gas av sina sjukdomar l\u00e4ngre. Men han hade \u00e4ven f\u00e5tt n\u00e5gra av offren att l\u00e5na ut pengar till honom, vilka han inte t\u00e4nkte betala tillbaka.<\/p>\n

Lindb\u00e4ck som i folkmun kallades ”Giftmordspr\u00e4sten” d\u00f6mdes i juni 1865 till d\u00f6den genom halshuggning men tog sitt liv i v\u00e4ntan p\u00e5 att domen skulle fastst\u00e4llas i l\u00e4nsf\u00e4ngelset i Karlstad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Centralorten \u00c5rj\u00e4ng<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r alltid lika sp\u00e4nnande att komma till en ny kommun och s\u00e4rskilt att bes\u00f6ka kommunhuset. I \u00c5rj\u00e4ng som \u00e4r centralort i kommunen m\u00f6ts jag av den absolut trevligaste receptionist jag m\u00f6tt inne p\u00e5 de kommunhus vi har haft m\u00f6jlighet att bes\u00f6ka en vardag d\u00e5 kommunhusen h\u00e5ller \u00f6pptet. Hon ville verkligen hj\u00e4lpa till n\u00e4r hon h\u00f6rde om v\u00e5rt projekt att bes\u00f6ka Sveriges alla 290 kommuner.<\/strong><\/a> En av f\u00e5 som tyckte det verkade s\u00e5 fantastiskt roligt. \u00c4ven om det \u00e4r den mest entusiastiska kommunanst\u00e4llda jag m\u00f6tt fanns det inte s\u00e5 mycket information som hon kunde delge oss, men d\u00e4remot skickade hon mig till turistbyr\u00e5n som ligger i en byggnad tv\u00e4rs\u00f6ver kommunens parkeringsplats.<\/p>\n

Nu beh\u00f6vde jag inte ta del av n\u00e5gra st\u00f6rre sev\u00e4rdheter i kommunen mer \u00e4n att vi g\u00e4rna vill se n\u00e5got intressant som kommunen har att erbjuda.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1540 skrevs namnet \u00c5rj\u00e4ng, ” Argenge”<\/em>. \u00c5:et betyder \u00e5 och syftar p\u00e5 Silbodals\u00e4lven som vid \u00c5rj\u00e4ngs t\u00e4tort mynnar ut i sj\u00f6n V\u00e4stra Silen. ”Genge”, betyder g\u00e5ngv\u00e4g, sp\u00e5ng eller bro. \u00c5rj\u00e4ng var allts\u00e5 platsen d\u00e4r man l\u00e4tt kunde ta sig \u00f6ver \u00e4lven.<\/p>\n

Bygden h\u00e4r i trakten var mycket fattig.\u00a0 Det var inte ovanligt med krig och fejder mellan Sverige och Norge d\u00e5 och under 1500- och 1600-talen br\u00e4ndes gr\u00e4nsbyarna p\u00e5 svensk sida flera g\u00e5nger ned.<\/p>\n

Huvudv\u00e4gen som g\u00e5tt l\u00e4nge genom landskapet \u00f6ver riksgr\u00e4nsen fick stor betydelse under Karl XII:s tid, s\u00e4rskilt vid anfallet mot Norge 1716 till 1718 d\u00e5 huvudv\u00e4gen gick \u00f6ver Holmedals socken T\u00f6ckmark. Vid unionsuppl\u00f6sningen 1905 var det ocks\u00e5 oroligt h\u00e4r i omr\u00e5det l\u00e4ngs gr\u00e4nsen. Under andra v\u00e4rldskriget flydde m\u00e5nga norrm\u00e4n \u00f6ver gr\u00e4nsen och flera olika flyktingrutter gick i omr\u00e5det genom skogar och sj\u00f6ar. M\u00e5nga gr\u00e4nsbor st\u00e4llde upp som gr\u00e4nslotsar f\u00f6r att r\u00e4dda m\u00e4nniskor som tog sig till Sverige.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5rj\u00e4ngstrollet<\/strong><\/p>\n

Precis intill kommunhuset st\u00e5r det fina \u00c5rj\u00e4ngs trollet. En skapelse av som \u00e4r inspirerad av Tore Skogmans saga och skiva ”\u00c5rj\u00e4ngstroll”, fr\u00e5n 1971. Tore Skogman var en v\u00e4lk\u00e4nd profil h\u00e4r i \u00c5rj\u00e4ng och sj\u00e4lvklart ville \u00c5rj\u00e4ngsborna ha sitt eget troll som offentlig utsmyckning och sommaren 1972 stor \u00c5rj\u00e4ngstrollet f\u00e4rdigt.<\/p>\n

Det s\u00e4gs vara Sveriges st\u00f6rsta troll. Kanske blir jag lite tveksam till den informationen n\u00e4r jag kommer att t\u00e4nkta p\u00e5 skulpturen ”J\u00e4tten” vid E4:an i Huskvarna. Men det \u00e4r ju en j\u00e4tte och inte ett troll. \u00c5rj\u00e4ngs troll \u00e4r hela 8 meter h\u00f6gt och har 3,5 meter i skonummer. Sin nuvarande plats mellan kommunhuset och hotellet fick trollet i samband med \u00c5rj\u00e4ngs centrums ombyggnation 2008.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Silbodals kyrka ligger i Kyrkan ligger vid norra \u00e4nden av sj\u00f6n\u00a0V\u00e4stra Silen och \u00e4r fr\u00e5n 1859.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Skulpturpromenaden<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi g\u00f6r kommunbes\u00f6k \u00e4r vi s\u00e4rskilt intresserade av sev\u00e4rdheter som kan g\u00f6ras snabbt eftersom tiden \u00e4r begr\u00e4nsad f\u00f6r oss. D\u00e5 passar den trevliga skulpturrutten alldeles utm\u00e4rkt att g\u00f6ra. Dels kan den g\u00f6ras med bil och dels kan vi ta oss vidare till n\u00e4sta kommun p\u00e5 samma v\u00e4g.<\/p>\n

H\u00e4r kan vi stanna till och besk\u00e5da fantastiska skulpturer gjorda i Bohusgranit. Str\u00e4ckan \u00e4r tre kilometer l\u00e5ng och str\u00e4cker sig mellan \u00c5rj\u00e4ngs t\u00e4tort och Kyrkeruds folkh\u00f6gskola.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Uppleva i \u00c5rj\u00e4ng<\/strong><\/p>\n

Det finns naturligtvis m\u00e5nga fler sev\u00e4rdheter h\u00e4r i kommunen. N\u00e4r man tittar i kommuninformationen framtr\u00e4der naturen som en stor tillg\u00e5ng med flera vandringsleder och m\u00f6jlighet till vattenaktiviteter i kommunens alla sj\u00f6ar.<\/p>\n

Att vi har en hel del kvar att uppleva h\u00e4r i V\u00e4rmland r\u00e5der ingen tvivel om. Och vi kommer g\u00e4rna tillbaka till den variationsrika milj\u00f6n f\u00f6r att se mer.<\/p>\n

L\u00e4s mer p\u00e5:<\/strong> Vi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner<\/strong><\/em><\/a><\/span><\/p>\n

Antal kommuner: 217 – 219 \/ 290<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n