{"id":40479,"date":"2024-07-25T05:19:31","date_gmt":"2024-07-25T05:19:31","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=40479"},"modified":"2026-04-30T14:13:18","modified_gmt":"2026-04-30T14:13:18","slug":"dalarna-vi-besoker-smedjebacken-ludvika-och-vansbros-kommuner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=40479","title":{"rendered":"Dalarna – Vi bes\u00f6ker kommunerna; Smedjebacken, Ludvika och Vansbro"},"content":{"rendered":"

Dalarna har ett av Sveriges vackraste landskap. Fj\u00e4llen, skogarna, de m\u00e5nga sj\u00f6arna, de r\u00f6da stugorna och inte minst finns en rik industrihistoria. Det finns allts\u00e5 m\u00e5nga sk\u00e4l till att bes\u00f6ka landskapet oavsett \u00e5rstid. Vi bes\u00f6ker tre av Dalarnas mycket sp\u00e4nnande och intressanta kommuner, Smedjebacken, Ludvika och Vansbro.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Att f\u00e4rdas i Dalarna s\u00e4rskilt under sommaren \u00e4r rogivande. Visst g\u00e5r det en hel del trafik mellan de st\u00f6rre st\u00e4derna men i stort upplever vi trots b\u00e4sta semestertider att allt g\u00e5r i maklig takt. H\u00e4r och var kan man stanna till f\u00f6r att \u00e4ta en lunch eller bara ta en fika.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gamla Brukskontoret \u00e4r ett mysigt kaf\u00e9 i Dalarna.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 vissa orter finns en rik gruvtradition d\u00e4r man kan \u00e5teruppleva hur m\u00e4ktigt Sverige var genom den gruvdrift som bedrevs h\u00e4romkring. Eller ta del av hur de olika vattendragens betydelse f\u00f6r landskapets industrialisering och m\u00e5nga andra intressanta sev\u00e4rdheter. Vi b\u00f6rjar i Smedjebackens kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Smedjebackens kommun<\/strong><\/p>\n

Smedjebacken \u00e4r kommunens centralort h\u00e4r i s\u00f6dra delen av Dalarna. Orten har en rik historia och dess geografiska l\u00e4ge vid sj\u00f6n Norra Barken har haft stor betydelse f\u00f6r utvecklingen. Omr\u00e5det blev ett viktigt centrum f\u00f6r j\u00e4rnindustrin och ett flertal hyttor och smedjor etablerades h\u00e4r.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 1600-talet v\u00e4xte Smedjebacken fram och blev en viktig handels- och kommunikationsplats, d\u00e4r land- och vattenv\u00e4gar m\u00f6ttes. De naturliga resurserna som j\u00e4rnmalm och vattenkraft gjorde omr\u00e5det idealiskt f\u00f6r j\u00e4rnproduktion. Fram p\u00e5 1800-talet expanderade j\u00e4rnindustrin, produktionen och effektiviteten \u00f6kade n\u00e4r ny teknik och nya metoder inf\u00f6rdes. Ett av de mest betydande f\u00f6retagen var Smedjebackens Valsverk, grundat 1868. Det blev en av de st\u00f6rsta arbetsgivarna h\u00e4r i trakten och spelade stor roll f\u00f6r den lokala ekonomin.<\/p>\n

P\u00e5 1900-talet fortsatte j\u00e4rnindustrin vara viktig, och \u00e4n idag \u00e4r Smedjebacken k\u00e4nt f\u00f6r sin metallindustri.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Smedjebacken<\/strong><\/p>\n

Vi har varit i Smedjebacken vid ett flertal tillf\u00e4llen. N\u00e5gon g\u00e5ng var det hundutst\u00e4llning, en annan g\u00e5ng passerade vi orten och vid n\u00e5got tillf\u00e4lle stannade vi till f\u00f6r att handla vid en genomresa.<\/p>\n

Nu n\u00e4r vi \u00e4r h\u00e4r p\u00e5 kommunbes\u00f6k vill vi f\u00f6rst\u00e5s se lite mer av orten. Redan vid infarten till Smedjebacken om man kommer s\u00f6derifr\u00e5n kan man se den vackra sj\u00f6n Barken. H\u00e4r finns en liten rastplats d\u00e4r vi g\u00e4rna stannar till f\u00f6r att njuta av vyn \u00f6ver sj\u00f6n.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Smedjebacken \u00e4r ett ganska litet samh\u00e4lle, men vi finner det riktigt gemytligt trots att regnet h\u00e4nger illavarslande i luften. Efter ett bes\u00f6k vid j\u00e4rnv\u00e4gsstationen tar vi oss till kommunhuset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kommunhuset i Smedjebacken<\/strong><\/p>\n

Kommunkontoret, kallar man sitt kommunhus h\u00e4r i Smedjebacken. Det ligger mitt i centrum vid ortens torg. H\u00e4r finns ett par aff\u00e4rer och en pizzeria. Kommunhuset k\u00e4nns f\u00f6rh\u00e5llandevis ganska stort f\u00f6r sina cirka 10 913 inv\u00e5nare.<\/p>\n

Kommunvapnet<\/strong><\/p>\n

Alla kommuner har sitt eget vapen. I Smedjebacken symboliserar vapnet kommunens historiska och ekonomiska bakgrund. Segelb\u00e5ten ska symbolisera sj\u00f6farten och de vattenv\u00e4gar som har varit viktiga f\u00f6r kommunens utveckling. Kugghjulen representerar industrin och den tekniska utvecklingen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Smedjebackens hamn<\/strong><\/p>\n

Ett trevligt omr\u00e5de h\u00e4r i Smedjebacken \u00e4r hamnen. H\u00e4r ligger en del av industrilandskapet kvar men numer \u00e4r det en stor sm\u00e5b\u00e5tshamn med m\u00e5nga fritidsb\u00e5tar. Intill slussen finns en liten del av det gamla kvar och vi f\u00e5r hoppa p\u00e5 en gammal skuta som tj\u00e4nat p\u00e5 sj\u00f6n mellan Barken och M\u00e4laren sedan 1800-talet. Den \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s renoverad av n\u00e5gra eldsj\u00e4lar och anv\u00e4nds som passagerarb\u00e5t sommartid.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Hamnen i Smedjebacken var tidigt en knutpunkt f\u00f6r transporter. H\u00e4r m\u00f6ttes sedan medeltiden flera v\u00e4gar fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll. Behovet att transportera j\u00e4rn fr\u00e5n V\u00e4sterbergslagen var stort och Str\u00f6msholm kanal hade \u00f6ppnats \u00f6kade b\u00e5ttrafiken mellan Smedjebacken och Stockholm markant. Gods- och passagerartrafiken blomstrade och bebyggelsen i och kring hamnen v\u00e4xte.<\/p>\n

I hamnomr\u00e5det fanns lagerplatser, j\u00e4rnbodar och magasin samt hantverkare och handlare. I mitten av 1800-talet f\u00f6rl\u00e4ngdes kanalen med en smalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g.<\/p>\n

I dag \u00e4r Smedjebackens hamn en av Mellansveriges st\u00f6rsta insj\u00f6ar f\u00f6r fritidsb\u00e5tar. Under sommars\u00e4songen h\u00e5ller hamnkontor, kaf\u00e9 och restaurang \u00f6ppet. Det ska \u00e4ven g\u00e5 en \u00e5ngb\u00e5tstur p\u00e5 sj\u00f6n Barken och utmed kanalen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Str\u00f6msholms kanal och slussar<\/strong><\/p>\n

Str\u00f6msholms kanal byggdes f\u00f6r transportbehovet fr\u00e5n bruken i orterna Smedjebacken, Fagersta, Virsbo, Ramn\u00e4s, Surahammar och Hallstahammar. F\u00e4rdiga produkter fraktades ned till V\u00e4ster\u00e5s och Stockholm d\u00e4r de exporterades ut i v\u00e4rlden. Kanalbygget startade 1777 och invigdes 1787 av Gustav III. Helt klart blev det inte f\u00f6rr\u00e4n 1795. Vid invigningen \u00e5kte kungen i \u00f6ppen slup fr\u00e5n sj\u00f6n Barken ner till Hallstahammar. L\u00e4ngs v\u00e4gen stannade han till f\u00f6r fest vid bruken och samtidigt gav kungen namn till alla slussarna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Smedjebackens \u00e4ldre del<\/strong><\/p>\n

Smedjebackens centrum \u00e4r en typisk ort fr\u00e5n 1950- och 60-talen med gr\u00e5a flerfamiljshus. D\u00e4remot finns en \u00e4ldre bebyggelse i tr\u00e4 med lummiga tr\u00e4dg\u00e5rdar och en och annan tjusig villa sedan f\u00f6rr.<\/p>\n

H\u00e4r hittar vi den flotta disponentbostaden, ritad 1918 i nationalromantisk stil. Det var viktigt att byggnaden symboliserade vem som var dess \u00e4gare och\u00a0 bodde i den. Huset i Smedjebacken har alltid varit putsat och \u00e4r byggt i ”timmertavlor” i f\u00f6rv\u00e4g hopspikade sektioner av st\u00e5ende timmer. Idag \u00e4gs disponentbostaden av f\u00f6retaget Ovako.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Norrb\u00e4rke kyrka<\/strong><\/p>\n

Redan p\u00e5 1300-talet fanns en kyrka p\u00e5 platsen men f\u00f6rmodligen byggdes kyrkan p\u00e5 1400-talet, men det mesta som syns av den idag \u00e4r fr\u00e5n 1661 till 1724.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ludvika kommun<\/strong><\/p>\n

Inte l\u00e5ngt fr\u00e5n Smedjebacken ligger Ludvika, som \u00e4r centralort i kommunen.<\/p>\n

Gustav Vasa l\u00e4t anl\u00e4gga ett bruk h\u00e4r 1552, men redan l\u00e5ngt tidigare fanns flera g\u00e5rdar och bergsbruk i omr\u00e5det. Mot 1700-talets slut v\u00e4xte bebyggelsen kring bruket som var ett f\u00f6rh\u00e5llandevis stor och betydande bruk i riket. S\u00e5 sm\u00e5ningom fick man i likhet med m\u00e5nga andra bruk problem och tillverkningen upph\u00f6rde i slutet av 1800-talet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Med\u00a0 j\u00e4rnv\u00e4gens tillkomst utvecklades Ludvika alltmer och n\u00e4r orten fick stadsr\u00e4ttigheter 1919 b\u00f6rjade Ludvika expandera. Fram till 1950-talet var staden en av Sveriges mest expansiva t\u00e4torter.<\/p>\n

Staden i sig utvecklades dock inte n\u00e4mnv\u00e4rt f\u00f6rr\u00e4n j\u00e4rnv\u00e4gens tillkomst med t\u00e5g till G\u00f6teborg och Stockholm. Ludvika fick stadsr\u00e4ttigheter 1919 och d\u00e4refter fram till 1950 var staden en av Sveriges mest expansiva t\u00e4torter.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ludvika stadshus<\/strong><\/p>\n

Kommunhuset ligger i Ludvika stadshus. Det \u00e4r en vacker byggnad i tegelr\u00f6d kul\u00f6r. Huset stod klart 1937, dess tak \u00e4r t\u00e4ckt med kopparpl\u00e5t och kr\u00f6nt med ett litet klocktorn. I byggnaden h\u00e5ller kommunstyrelsen sina m\u00f6ten och i de andra rummen h\u00e5ller kommunchef, kommunalr\u00e5d och tj\u00e4nstem\u00e4nnen till. N\u00e4r vi bes\u00f6kte Ludvika stadshuset var det lunchst\u00e4ngt en hel timme.<\/p>\n

F\u00f6rhoppningsvis har alla 26 402 inv\u00e5nare i kommunen m\u00f6jlighet att ta en paus mitt p\u00e5 dagen liksom kommunens tj\u00e4nstem\u00e4n.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det moderna Ludvika har v\u00e4xt upp i anslutning till elektroindustrin, ASEA-Ludvikaverken, numera ABB. Ludvika \u00e4r ett viktigt industri- och handelscentrum i v\u00e4stra Dalarna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ludvika Ulrika kyrka<\/strong><\/p>\n

Alldeles intill Ludvikas stadshus ligger Ludvika Ulrika kyrka. Kyrkan \u00e4r fr\u00e5n 1752 och dess\u00a0namn kommer fr\u00e5n drottning Lovisa Ulrika, som \u00e4ven kallades\u00a0Ludvika Ulrika.\u00a0<\/i><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Ludvika<\/strong><\/p>\n

Ludvika har en liten stadsk\u00e4rnan d\u00e4r det g\u00e5r snabbt att ta sig runt. P\u00e5 g\u00e5gatan finns flera butiker och en galleria. Vi hade t\u00e4nkt \u00f6vernatta i Ludvika men det \u00e4r lite f\u00f6r tidigt f\u00f6r att det ska passa dagens bilresa. Vi ser att stadshotellet ligger med perfekt l\u00e4ge mitt i stan och h\u00e4r finns \u00e4ven ett stort konditori vilket passar utm\u00e4rkt f\u00f6r att ink\u00f6pa eftermiddagens fikabr\u00f6d.<\/p>\n

Efter lite sightseeing och bes\u00f6k vid kommunhuset l\u00e4mnar vi Ludvika och far vidare till Gr\u00e4ngesberg som \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nns viktigt att bes\u00f6ka d\u00e5 orten har en intressant historia och \u00e4ven tillh\u00f6r Ludvika kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gr\u00e4ngesberg<\/strong><\/p>\n

Omr\u00e5det runt Ludvika har ju pr\u00e4glats av bergsbruket. Att m\u00e4nniskor bosatte sig h\u00e4r i trakten berodde fr\u00e4mst p\u00e5 koppar, silver och framf\u00f6r allt j\u00e4rnmalmen. F\u00f6r att ta del av detta unika omr\u00e5det finns Ekomuseum i Bergslagen d\u00e4r samtidskonst och industrihistoria kan upplevas i genuin milj\u00f6.<\/p>\n

\u00c4ven om Gr\u00e4ngesberg \u00e4r en liten ort finns det en hel del l\u00e4mningar efter gruvdriften sedan 1300-talet. Gruvdriften lades ned 1989 men har en rik och mycket sp\u00e4nnande historia att ta del av.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Skutborraren \u00e4r en symbol f\u00f6r en flerhundra\u00e5rig gruvepok i Gr\u00e4ngesberg. Skulpturen invigdes 24\/11 1996 och \u00e4r gjord av tr\u00e4snidaren Wilhelm Asplund.\u00a0<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Spendrups<\/strong><\/p>\n

Kanske \u00e4r det inte gruvdriften som tilldrar sig den st\u00f6rsta uppm\u00e4rksamheten n\u00e4r vi k\u00f6r in i den lilla orten. Enorma skyltar visar att h\u00e4r ligger Spendrups bryggeri. Det grundades 1897 som Gr\u00e4ngesbergs Bryggeri AB. H\u00e4r i Gr\u00e4ngesberg ligger en stor del av produktionen vilket man kan se utmed huvudv\u00e4gen som tar oss in i orten Gr\u00e4ngesberg.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vansbro kommun<\/strong><\/p>\n

En av Sveriges 290 kommuner har g\u00e4ckat oss l\u00e4nge. F\u00f6r oss \u00e4r det en sv\u00e5rtillg\u00e4nglig kommun. Vi har snuddat vid den tidigare men var d\u00e5 tvungna att prioritera en annan kommun f\u00f6r att hinna. Lite sn\u00f6pligt eftersom det inte \u00e4r det l\u00e4ttaste att \u00e5terkomma, s\u00e5d\u00e4r lite aprop\u00e5.<\/p>\n

Vansbro ligger 81 kilometer fr\u00e5n Ludvika i nordv\u00e4stlig riktning. Och det \u00e4r ganska l\u00e5nga mil n\u00e4r hastigheten \u00e4r satt p\u00e5 max 80 km\/timme men mestadels g\u00e5r det i 60 km\/timme. Men n\u00e4r vi f\u00e5tt vittring att bes\u00f6ka v\u00e5r sista kommun i Dalarna \u00e4r det bara att njuta av bilf\u00e4rden. Efter att ha passerat en hel del skogar och sj\u00f6ar i ett vackert landskap kommer vi fram till Dala J\u00e4rna en liten ort strax utanf\u00f6r Vansbro.<\/p>\n

N\u00e4r jag letar efter sev\u00e4rda platser dyker ”Eiffeltornet” upp. Klart vi ska hitta det.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r vi kommer k\u00f6rande l\u00e4ngs E16 tar vi av vid Dala J\u00e4rna s\u00f6derifr\u00e5n men om vi hade fortsatt E16 fram\u00e5t skulle vi snart se Eiffeltornet som st\u00e5r precis vid den norra infarten till Dala J\u00e4rna. Tornet \u00e4r cirka 15 meter h\u00f6gt och \u00e4r en skalenlig modell och byggdes av snickaren K\u00e4llb\u00e4cks Gunnar Johansson.<\/p>\n

Tornet sk\u00e4nktes till Dala-J\u00e4rna K\u00f6pmannaf\u00f6rening h\u00f6sten 1999 och flyttades d\u00e5 till sin nuvarande plats intill E16. Tornet \u00e5terinvigdes f\u00f6rra \u00e5rets p\u00e5 sj\u00e4lva Frankrikes nationaldagen den 14 juli efter en omfattande restaurering.<\/p>\n

Eiffeltornet \u00e4r inte vad man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig att se n\u00e4r man k\u00f6r h\u00e4r uppe i Dalarna precis. Kanske \u00e4r Dala J\u00e4rna mer k\u00e4nt f\u00f6r att vara Gunde Svans f\u00f6delseort.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vansbro kommun<\/strong><\/p>\n

Vi kommer \u00e4ntligen fram till Vansbro som \u00e4r centralort i kommunen. Vi beh\u00f6ver str\u00e4cka p\u00e5 benen och parkerar bilen f\u00f6r en fin promenad i ortens centrum.<\/p>\n

Vi startar f\u00f6rst\u00e5s vid kommunhuset men redan innan kan vi ana att Vansbro \u00e4r om\u00e5ttligt stolt \u00f6ver en av sina gamla inv\u00e5nare, n\u00e4mligen Bj\u00f6rn Skifs. N\u00e4r vi k\u00f6r huvudgatan fram ser vi hur vimpeln svajar \u00f6ver gatan med Bj\u00f6rn Skifs kanske mest k\u00e4nda l\u00e5t ”Hooked on a Feeling”. Och att Bj\u00f6rn Skifs \u00e4r uppvuxen i Vansbro \u00e4r nog det enda jag k\u00e4nner till om orten, f\u00f6rutom Vansbrosimningen d\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Namnet Vansbro h\u00e4rstammar fr\u00e5n en flottbro som ska ha funnits intill Van\u00e5n, d\u00e4r samh\u00e4llet b\u00f6rjade byggas. F\u00f6rst n\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen kom till orten skedde en viss tillv\u00e4xt. Platsen var \u00e4ven innan en viktig korsning d\u00e5 \u00e4lvarna som fl\u00f6t samman gjorde att mycket flottning passerade.<\/p>\n

1890 \u00f6ppnades j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken mellan Mora – Kristinehamn och 1907 blev Vansbro en j\u00e4rnv\u00e4gsknut n\u00e4r Stockholm-V\u00e4ster\u00e5s-Bergslagens J\u00e4rnv\u00e4gar \u00f6ppnade str\u00e4ckan Bj\u00f6rbo-Vansbro. \u00c5r 1969 b\u00f6rjade dock nedl\u00e4ggningarna av j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken och 2011 lades det sista persont\u00e5gen ocks\u00e5 ned, men det finns fortfarande viss godstrafik p\u00e5 V\u00e4sterdalsbanan mellan Borl\u00e4nge och Malung.<\/p>\n

F\u00f6rutom att j\u00e4rnv\u00e4gen har haft betydelse f\u00f6r orten blev Vansbro p\u00e5 1890-talet en s\u00e5gverksbygd d\u00e5 flera s\u00e5gverk etablerade sig h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5ka dressin<\/strong><\/p>\n

Vill man \u00e5teruppleva n\u00e5got fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gens dagar kan man under sommars\u00e4song f\u00e4rdas p\u00e5 dressin utmed den nedlagda inlandsbanan. Utg\u00e5ngspunkt \u00e4r\u00a0 Station S\u00e5gen, d\u00e4r man kan hyra dressin f\u00f6r att p\u00e5 egen hand ge sig ut p\u00e5 ett f\u00f6rmodligen h\u00e4ftigt \u00e4ventyr.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vansbro station<\/strong><\/p>\n

Den allra vackraste byggnaden h\u00e4r i Vansbro m\u00e5ste vara stationshuset. Den f\u00f6rsta stationsbyggnaden var i tr\u00e4 fr\u00e5n 1890 men brann dock ner och ersattes 1898 av dagens stationshus i sten. Den tjusiga byggnaden \u00e4r sedan 1975 byggnadsminne och har flera g\u00e5nger utsetts till Dalarnas vackraste byggnad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mitt tips till kommunen \u00e4r att anv\u00e4nda det vackra stationshuset till kommunhus. Vad s\u00e4gs om det, Vansbro kommun?<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kommunhuset i Vansbro<\/strong><\/p>\n

Mitt i centrum ligger Vansbros kommunhus. H\u00e4r finns ocks\u00e5 bibliotek och bio samt en liten utst\u00e4llning av bygdens k\u00e4nde son, Bj\u00f6rn Skifs. Kanske skulle man beh\u00f6va uppdatera sig lite f\u00f6r att hedra Bj\u00f6rn Skifs lite mer seri\u00f6st, nu st\u00e5r en ganska sliten glasmonter och n\u00e5gra tavlor h\u00e4nger i foaj\u00e9n.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Walk of Fame<\/strong><\/p>\n

Utanf\u00f6r Medborgarhuset har Vansbro, precis som i Hollywood, sin egen \u201dWalk of Fame\u201d. Kanske \u00e4r dessa plattor v\u00e4l slitna och skulle beh\u00f6va en restaurering.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vansbro centrum<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vansbrosimningen<\/strong><\/p>\n

En av Sveriges st\u00f6rsta \u00f6ppet vatten-t\u00e4vlingar ”Vansbrosimningen” och som \u00e4r en del av ”En svensk klassiker” h\u00e5lls varje \u00e5r i juli m\u00e5nad h\u00e4r i Vansbro. T\u00e4vlingen best\u00e5r av en simstr\u00e4cka p\u00e5 3000 meter d\u00e4r de f\u00f6rsta 2000 meterna simmas nedstr\u00f6m i Van\u00e5n och de sista 1000 meterna uppstr\u00f6ms i V\u00e4sterdal\u00e4lven.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

H\u00e4r avslutar vi v\u00e5r resa genom Dalarnas kommuner, men bes\u00f6ken har gett mersmak av landskapet och det finns v\u00e4ldigt mycket mer att b\u00e5de uppleva och uppt\u00e4cka.<\/p>\n

L\u00e4s mer om v\u00e5ra bes\u00f6k p\u00e5 sidan:<\/strong> Vi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner<\/strong><\/em><\/a><\/span><\/p>\n

Antal kommuner: 222 \u2013 224\/290<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n