{"id":44076,"date":"2025-07-22T04:37:01","date_gmt":"2025-07-22T04:37:01","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=44076"},"modified":"2025-07-22T08:16:40","modified_gmt":"2025-07-22T08:16:40","slug":"tre-kommuner-i-norrbotten-pitea-alvsbyn-och-boden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=44076","title":{"rendered":"Tre kommuner i Norrbotten – Pite\u00e5, \u00c4lvsbyn och Boden"},"content":{"rendered":"

Fr\u00e5n kust till inland erbjuder Pite\u00e5, \u00c4lvsbyn och Boden en bredd av upplevelser som \u00f6verraskar oss bes\u00f6kare. H\u00e4r samsas kustn\u00e4ra sandstr\u00e4nder, trolska skogar, forsande \u00e4lvar och historiska landm\u00e4rken p\u00e5 relativt kort geografiskt avst\u00e5nd.<\/strong><\/p>\n

Oavsett om man s\u00f6ker naturupplevelser, kulturhistoria eller bes\u00f6ker kommuner inneh\u00e5ller dagens kommunbes\u00f6k gott om m\u00e5ngsidighet. Pite\u00e5 har vi bes\u00f6kt tidigare och blev f\u00f6rtjusta, men \u00c4lvsbyn och Boden \u00e4r nya kommuner f\u00f6r v\u00e5r del.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pite\u00e5 kommun<\/strong><\/h5>\n

F\u00f6r ett par \u00e5r sedan i samband med v\u00e5r bilresa genom Norrland bes\u00f6kte vi Pite\u00e5 i str\u00e5lande solsken, vilket g\u00f6r lite skillnad j\u00e4mf\u00f6rt med dagens bes\u00f6k i regn och rusk.<\/p>\n

Vi minns dock v\u00e5rt mycket trevliga bes\u00f6k med \u00f6vernattning p\u00e5 Pite\u00e5s h\u00e4ftiga hotell Kust med utsikt \u00f6ver vatten och staden. Vi gillade v\u00e5rt mysiga rum p\u00e5 nionde v\u00e5ningen och s\u00e4rskilt middagen p\u00e5 restaurang Tages gjorde att bes\u00f6ket gav mersmak.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

H\u00e4rliga sommarvibbar i Pite\u00e5.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fin utsikt fr\u00e5n rummet p\u00e5 Kust hotell och SPA.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ett bes\u00f6k p\u00e5 restaurang Tages gjorde bes\u00f6ket i Pite\u00e5 komplett.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

F\u00f6r fem \u00e5r sedan tog Pite\u00e5 oss med storm Inte nog med att vi bodde bra och \u00e5t gott, vi hade dessutom str\u00e5lande solsken, perfekt f\u00f6r ett bes\u00f6k p\u00e5 kanske Pite\u00e5s mest k\u00e4nda plats, Pite havsbad.<\/p>\n

Pite Havsbad kallas ofta f\u00f6r ”Nordens Riviera”. H\u00e4r finns en kilometerl\u00e5ng, vit sandstrand d\u00e4r vattnet ska vara f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt varmt f\u00f6r att ligga s\u00e5 l\u00e5ngt norrut. Det s\u00e4gs att Pite\u00e5 har fler soltimmar i juli \u00e4n Mallorca, vilket vi fick uppleva sommaren 2020. I \u00e5r, 2025 \u00e4r v\u00e4dret dock ett annat, men faktiskt beh\u00f6vde vi bara l\u00e4mna Pite\u00e5 innan solen kom och det med besked.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pite\u00e5 grundades redan 1621 men flyttades till sin nuvarande plats efter en brand 1666. Det gamla rutn\u00e4tsm\u00f6nstret i stadsk\u00e4rnan \u00e4r bevarat \u00e4n i dag<\/em>.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Konsthall och staty<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pite\u00e5 stadskyrka<\/strong><\/h5>\n

Pite\u00e5 kyrka, \u00e4r en av \u00f6vre Norrlands \u00e4ldsta bevarade tr\u00e4kyrkor och anses vara en av de fr\u00e4msta kulturhistoriska skatterna i Norrbotten. Kyrkan stod f\u00e4rdig 1686, efter det att staden flyttat fr\u00e5n \u00d6jebyn efter branden 1666. Piteborna beh\u00f6vde en egen kyrka i den nya stadsdelen. Under de stora ryssh\u00e4rjningarna 1721 br\u00e4ndes stora delar av staden ned, men kyrkan \u00f6verlevde, sannolikt f\u00f6r att ryska trupper anv\u00e4nde den som stall och natth\u00e4rb\u00e4rge.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pite\u00e5 stadskyrka, v\u00e4l v\u00e4rd ett bes\u00f6k.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pite\u00e5 har en liten men charmiga stadsk\u00e4rna. Kring det pittoreska R\u00e5dhustorget finns r\u00e5dhuset. Byggnaden \u00e4r uppf\u00f6rt mellan \u00e5ren 1837\u201338, i ljus tr\u00e4arkitektur, inspirerad av finsk-rysk empirestil. \u00c4nda till 1943 satt r\u00e5dhusr\u00e4tten h\u00e4r. Sedan 1980 huserar byggnaden, Pite\u00e5 museum, d\u00e4r man bland annat kan kika p\u00e5 marmoreringsm\u00e5lade v\u00e4ggar och anrika portr\u00e4tt i den gamla sessionssalen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fr\u00e5n torget utg\u00e5r Storgatan, stadens huvudstr\u00e5k. P\u00e5 en skrovlig stenplatta kan vi l\u00e4sa att det \u00e4r Sveriges f\u00f6rsta g\u00e5gata. Det r\u00e5der dock viss tvivel om detta, men Pite\u00e5 kommun och lokala k\u00e4llor marknadsf\u00f6r ofta Storgatan som Sveriges f\u00f6rsta \u201driktiga\u201d g\u00e5gata. Hur som helst \u00e4r den kanske en av de \u00e4ldsta i Sverige. H\u00e4r hittar vi det mesta man kan beh\u00f6va, med m\u00e5nga butiker, n\u00e5gra restauranger och ett par kaf\u00e9er. Minst sagt, en trevlig g\u00e5gata.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pite\u00e5 fick sina stadsr\u00e4ttigheter \u00e5r 1621 av kung Gustav II Adolf. Den ursprungliga staden l\u00e5g n\u00e5gra kilometer in\u00e5t land vid \u00d6jebyn, men \u00e5r 1666 brann stora delar av staden ner. Ist\u00e4llet f\u00f6r att bygga upp staden p\u00e5 samma plats flyttades den till sin nuvarande plats vid kusten. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r man ibland kallar \u00d6jebyn f\u00f6r ”gamla Pite\u00e5”.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6jebyn kyrkstad<\/em><\/p>\n

Under 1700- och 1800-talet v\u00e4xte Pite\u00e5 l\u00e5ngsamt som en handels- och hantverksstad. Det fanns ocks\u00e5 s\u00e5gverk och senare andra industrier, s\u00e4rskilt tr\u00e4- och pappersindustri, vilket blev en viktig del av den lokala ekonomin.<\/p>\n

P\u00e5 1900-talet industrialiserades staden mer, och Pite\u00e5 blev ett centrum skogsindustri men \u00e4ven inom musik och kultur. Ett k\u00e4nt turistm\u00e5l \u00e4r Pite Havsbad, som etablerades p\u00e5 1940-talet och \u00e4r idag ett av Nordens st\u00f6rsta bad- och konferensanl\u00e4ggningar. Staden har ocks\u00e5 gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r sin musiktradition, bl.a. genom Pite\u00e5 Musikh\u00f6gskola. Idag bor det cirka 42 447 inv\u00e5nare i Pite\u00e5 kommun.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i \u00d6jebyn<\/strong><\/h5>\n

Eftersom vi inte varit i \u00d6jebyn kyrkstad tidigare k\u00e4nns det som ett bra val f\u00f6r en fin sev\u00e4rdhet i Pite\u00e5. \u00d6jebyn kyrkstad ligger dessutom p\u00e5 v\u00e4g till v\u00e5r n\u00e4sta kommun, \u00c4lvsbyn s\u00e5 det passar utm\u00e4rkt f\u00f6r ett bes\u00f6k h\u00e4r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vad \u00e4r en kyrkstad?<\/strong><\/h5>\n

Begreppet kyrkstad \u00e4r ett omr\u00e5de med sm\u00e5 timrade stugor som byggdes n\u00e4ra en kyrka f\u00f6r att m\u00e4nniskor fr\u00e5n landsbygden skulle kunna \u00f6vernatta n\u00e4r de kom till kyrkan, ofta l\u00e5ngv\u00e4ga ifr\u00e5n. Eftersom kyrkoplikt g\u00e4llde i Sverige under flera hundra \u00e5r, (fram till mitten av 1800-talet), samlades folk regelbundet f\u00f6r gudstj\u00e4nst, dop, br\u00f6llop och marknader.<\/p>\n

Man kanske kan tro att kyrkst\u00e4der enbart fanns i norra Sverige, men s\u00e5 var det inte, men i de nordligaste delarna av landet var det ofta m\u00e5nga mil till n\u00e4rmaste kyrka. Eftersom kyrkoplikten, allts\u00e5 kravet p\u00e5 att n\u00e4rvara vid gudstj\u00e4nst g\u00e4llde fram till mitten av 1800-talet, beh\u00f6vde folk en plats att \u00f6vernatta. I Norrland \u00e4r dessutom kyrkst\u00e4derna i mycket v\u00e4lbevarat skick och ses som viktiga kulturhistoriska byggnader.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6jebyn var platsen d\u00e4r den ursprungliga staden Pite\u00e5 l\u00e5g efter att den grundades 1621. Efter stadsbranden 1666 flyttades sj\u00e4lva stadsk\u00e4rnan till dagens Pite\u00e5, men kyrkan och kyrkstaden blev kvar. Pite\u00e5 landsf\u00f6rsamlings kyrka, \u00d6jeby kyrka, \u00e4r en stenkyrka fr\u00e5n 1400-talet, troligen uppf\u00f6rd av byggm\u00e4stare fr\u00e5n \u00f6sterbottniska Finland. Den \u00e4r ovanligt stor f\u00f6r att vara i Norrbotten, vilket vittnar om traktens historiska betydelse.<\/p>\n

Kyrkstugorna b\u00f6rjade byggas p\u00e5 1600-talet och har genom \u00e5ren ut\u00f6kats. Idag finns \u00f6ver 140 bevarade kyrkstugor, vilket g\u00f6r detta till en av landets st\u00f6rsta och mest levande kyrkst\u00e4der.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00d6jebyn \u00e4r en v\u00e4lbevarad och sev\u00e4rd kyrkby.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4lvsbyn kommun<\/strong><\/h5>\n

Vi l\u00e4mnar Pite\u00e5 och tar oss vidare cirka fem mil n\u00e5got nordv\u00e4st. H\u00e4r ligger \u00c4lvsbyns kommun. \u00c4lvsbyn etablerades som egen kommun 1874, efter att tidigare ha varit del av Pite\u00e5 landskommun under st\u00f6rre delen av 1800\u2011talet. \u00c5r 2024 firade man 150 \u00e5r som sj\u00e4lvst\u00e4ndig kommun.<\/p>\n

Under tidigt 1900-tal st\u00e4rktes bygdens n\u00e4ringsliv genom gruvdrift i Laver, d\u00e4r det byggdes ett avancerat samh\u00e4lle med moderna bekv\u00e4mligheter som biograf och elstr\u00f6m redan kring 1939. Den lilla gruvorten \u00e4r numera nedlagd.<\/p>\n

\u00c4ven Polarbageriet har funnits i kommunen sedan l\u00e5ng tid tillbaka. Redan p\u00e5 1920-talet utvecklades ”Tio\u00f6reskakan” av Frans Gustav Nilsson, f\u00f6reg\u00e5ngaren till dagens Polarkaka. Familjef\u00f6retaget, som trots en brand 2020 \u00e5teruppbyggdes 2022, ligger i \u00c4lvsbyn.<\/p>\n

Bygden har ocks\u00e5 pr\u00e4glats av transport och religi\u00f6sa traditioner. Kyrkstaden ”Kyrkmalmen” har funnits i \u00f6ver 250 \u00e5r och best\u00e5r av 32 historiska kyrkbudfatplaser \/stugor fr\u00e5n brukstiden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sj\u00e4lva t\u00e4torten \u00c4lvsbyn \u00e4r inte stor, h\u00e4r finns de vanliga livsmedelsbutikerna, systembolaget samt kommunhuset f\u00f6rst\u00e5s. I \u00c4lvsbyns kommun bor det cirka 7 774 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4lvsbyn kyrkstad<\/strong><\/h5>\n

En av \u00c4lvsbyns st\u00f6rre sev\u00e4rdheter \u00e4r \u00c4lvsbyn kyrkstad, \u00e4ven kallad Kyrkmalmen, ett kulturhistoriskt omr\u00e5de med unika kyrkstugor. Kyrkstaden h\u00e4r i \u00c4lvsbyn har i likhet med andra kyrkst\u00e4der runt om i Sverige haft stor betydelse f\u00f6r bygden utveckling. H\u00e4r tr\u00e4ffades sockenborna vid kyrkhelger umgicks och kn\u00f6t kontakter mellan varandra. Kyrkst\u00e4derna gav goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att tr\u00e4ffas ut\u00f6ver bygr\u00e4nserna och var ocks\u00e5 en viktig plats f\u00f6r \u00e4ktenskapskontakter.<\/p>\n

N\u00e4r folk tr\u00e4ffades \u00f6kade \u00e4ven torg och marknadshandeln vilket bidrog till en \u00f6kad tillv\u00e4xt. S\u00e5 \u00e4ven h\u00e4r i \u00c4lvsbyn.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ursprungligen fanns n\u00e4stan 100 kyrkstugor och upp till 60 stall. I dag bevaras 32 kyrkstugor och tre stall, varav flera \u00e4r korsbyggnader i tv\u00e5 v\u00e5ningar med upp till \u00e5tta rum \u2013 en ovanlig konstruktion i Sverige.<\/p>\n

Kyrkstaden anlades p\u00e5 1700\u2011talet som en samlingsplats d\u00e4r l\u00e5ngv\u00e4ga bes\u00f6kare fr\u00e5n bygden kunde \u00f6vernatta i samband med kyrkhelger och marknader. De f\u00f6rsta stugorna byggdes omkring \u00e5r 1765.<\/p>\n

Vi g\u00f6r ett kort bes\u00f6k vid kyrkstadsomr\u00e5det som utg\u00f6r \u00c4lvsbyns f\u00f6rsta centrum. Det \u00e4r bel\u00e4get p\u00e5 en h\u00f6jd n\u00e4ra Pite\u00e4lven och var\u00a0 en g\u00e5ng socknens kulturella och ekonomiska mittpunkt.<\/p>\n

Byn \u00e4r inte s\u00e5 stor men har v\u00e4lbevarade, timrade r\u00f6da kyrkstugor. Idag tillh\u00f6r en del av stugorna privata familjer.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4lvsby kyrka<\/strong><\/h5>\n

L\u00e4mpligt nog ligger \u00c4lvsby kyrka alldeles intill kyrkbyn, men \u00c4lvsby kyrka byggdes mellan 1808\u20131813. Den ersatte ingen tidigare byggnad p\u00e5 samma plats, utan var ett nytt bygge initierat av det lokala kapellaget f\u00f6r att undvika l\u00e5ngv\u00e4ga resor till \u00d6jebyn vid kusten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c4ven om \u00c4lvsbyn kanske inte har s\u00e5 mycket att erbjuda i den centrala delen av orten ser vi att det faktiskt finns ett hotell. Det kan vara bra att veta ifall man vill bes\u00f6ka kommunens kanske st\u00f6rsta stolthet, Storforsen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Storforsen<\/strong><\/h5>\n

F\u00f6r ett par \u00e5r sedan bes\u00f6kte vi Storforsen. Det \u00e4r Europas st\u00f6rsta oreglerade fors. Vi blev m\u00e4kta imponerade av denna dramatiska naturupplevelse med ett fall p\u00e5 totalt 82 meter, \u00f6ver 5\u202fkilometer, varav 35 meter \u00e4r ett enda stup. Varje \u00e5r bes\u00f6ks Storforsen av cirka 150\u202f000 bes\u00f6kare.<\/p>\n

D\u00e5 minns jag att vi promenerade l\u00e4ngs forsstr\u00e4ckan p\u00e5 v\u00e4lbyggda sp\u00e5ngar och broar n\u00e4ra vattnet. Det finns fina utsiktsplatser och en del av leden var\u00a0 \u00e4ven anpassat f\u00f6r r\u00f6relsehindrade och barnvagnar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bodens kommun<\/strong><\/h5>\n

Vi l\u00e4mnar \u00c4lvsbyn och tar oss vidare n\u00e5got nordost och hittar fram till Boden. Innan vi kommer fram till sj\u00e4lva centralorten bes\u00f6ker vi Bodens f\u00e4stning som jag skrivit om i reportaget nedan.<\/p>\n

Det \u00e4r alltid kul att b\u00f6rja med den stora sev\u00e4rdheten i kommunen vilket i v\u00e5rt fall blir R\u00f6dbergfortet. Vi f\u00e5r en utm\u00e4rkt guidning innan vi tar oss an centralorten, Boden.<\/p>\n

L\u00e4s mera:<\/strong> Bodens f\u00e4stning \u2013 en resa genom Sveriges f\u00f6rsvarshistoria<\/strong><\/a><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Boden \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin milit\u00e4ra historia, sitt strategiska l\u00e4ge, samt sin n\u00e4rhet till b\u00e5de natur och Lule\u00e5. Men sp\u00e5r av m\u00e4nniskor i trakten har funnits sedan \u00f6ver tusen \u00e5r tillbaka. Man har funnit sten\u00e5ldersboplatser och l\u00e4mningar, fr\u00e4mst vid sj\u00f6ar och \u00e4lvar som Lule\u00e4lven. Det var framf\u00f6r allt samiska folk som r\u00f6rde sig i omr\u00e5det, och senare \u00e4ven svenska och finska nybyggare som bosatte sig i inlandet.<\/p>\n

Boden var l\u00e4nge en liten by i \u00d6verlule\u00e5 socken. Det stora lyftet kom i slutet av 1800-talet, n\u00e4r Malmbanan byggdes, j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Lule\u00e5 och Narvik. \u00c5r 1894 \u00f6ppnades j\u00e4rnv\u00e4gen genom Boden, vilket snabbt f\u00f6rvandlade orten till en viktig knutpunkt f\u00f6r transport av malm fr\u00e5n gruvorna i Kiruna och G\u00e4llivare.<\/p>\n

Bodens strategiska l\u00e4ge vid gr\u00e4nsen till Finland och Ryssland gjorde att man under sekelskiftet 1800-1900 b\u00f6rjade bygga ett stort f\u00f6rsvarsverk, Bodens f\u00e4stning. Den bestod av fem stora bergfort runt staden Den b\u00f6rjade byggas 1901 och stod klar n\u00e5gra \u00e5r senare. Tanken var att Boden skulle vara Sveriges sista f\u00f6rsvarspunkt om landet invaderades fr\u00e5n \u00f6st, man talade om ”l\u00e5s i norr”.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 1900-talet blev Boden en av Sveriges mest milit\u00e4rt pr\u00e4glade orter. Tusentals soldater utbildades varje \u00e5r, och flera regementen hade sin bas i staden, bland annat vid I 19, Norrbottens regemente, A8 artilleriregementet, och S3 signaltrupperna.\u00a0Staden v\u00e4xte snabbt och hade under l\u00e5nga perioder stor milit\u00e4r n\u00e4rvaro, vilket ocks\u00e5 p\u00e5verkade kulturlivet handeln och befolkningstillv\u00e4xten.<\/p>\n

Efter kalla krigets slut och Sveriges nya f\u00f6rsvarspolitik b\u00f6rjade nedsk\u00e4rningar ske inom f\u00f6rsvaret. M\u00e5nga regementen lades ned eller bantades. \u00c4ven Boden p\u00e5verkades, men Norrbottens regemente, I 19 finns fortfarande kvar och har f\u00e5tt \u00f6kad betydelse p\u00e5 senare \u00e5r, s\u00e4rskilt i samband med den nya s\u00e4kerhetspolitiska situationen i Europa.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Samtidigt har Boden f\u00f6rs\u00f6kt bredda sin ekonomi och identitet. Idag har turism, utbildning, digital utveckling med datacenter och gr\u00f6na industrisatsningar ocks\u00e5 blivit viktigt f\u00f6r kommunen.<\/p>\n

Boden har idag cirka 28 049 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bodens kommunhus<\/em><\/p>\n

Bodentravet<\/strong><\/h5>\n

N\u00e4r vi l\u00e4mnar Boden och k\u00f6r mot Lule\u00e5 ser vi en intressant plats, Bodentravet. Inte f\u00f6r vi \u00e4r intresserade av trav, men entr\u00e9n ser v\u00e4lkomnande ut och vi vill veta mer.<\/p>\n

Boden var under 1900-talet en renodlad garnisonsstad, d\u00e4r en stor del av befolkningen var milit\u00e4rt anst\u00e4llda eller familjer till milit\u00e4rer. H\u00e4star spelade en viktig roll i det svenska f\u00f6rsvaret l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet, s\u00e4rskilt i norr d\u00e4r terr\u00e4ngen \u00e4r sv\u00e5r. Boden hade d\u00e4rf\u00f6r milit\u00e4ra stallar och kunnande kring h\u00e4sth\u00e5llning, vilket lade grunden f\u00f6r ett intresse f\u00f6r h\u00e4stsport \u00e4ven utanf\u00f6r det milit\u00e4ra.<\/p>\n

F\u00f6rsvaret ville erbjuda rekreation och fritidsaktiviteter till soldater och civila. Bodentravet invigdes den 11 juni 1944, mitt under andra v\u00e4rldskriget. Travsporten var och \u00e4r en popul\u00e4r syssels\u00e4ttning i Norrbotten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Boden visar sig vara en intressant stad med ett levande centrum och k\u00e4nns mycket st\u00f6rre \u00e4n vad vi trott. H\u00e4r kan man s\u00e4kert tillbringa mer tid \u00e4n ett kort kommunbes\u00f6k. Vi har dock bokat \u00f6vernattning i Lule\u00e5 cirka tre mil sydost om Boden.<\/p>\n

L\u00e4s mer om v\u00e5ra kommunbes\u00f6k p\u00e5 sidan:<\/strong><\/p>\n

\u201cVi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner\u201d<\/strong><\/em><\/a><\/p>\n

Antal kommuner:<\/strong> 255 – 257 \/ 290<\/p>\n

\"\"<\/p>\n