{"id":45231,"date":"2025-10-11T05:00:02","date_gmt":"2025-10-11T05:00:02","guid":{"rendered":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=45231"},"modified":"2025-10-08T08:00:32","modified_gmt":"2025-10-08T08:00:32","slug":"storuman-vilhelmina-och-asele-tre-kommuner-i-vasterbottens-inland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/majipparesor.se\/?p=45231","title":{"rendered":"Storuman, Vilhelmina och \u00c5sele – Tre kommuner i V\u00e4sterbottens inland"},"content":{"rendered":"

Sommaren 2025 k\u00f6r vi runt f\u00f6r fullt i Sveriges nordligaste breddgrader. Vi forts\u00e4tter v\u00e5r resa f\u00f6r att bes\u00f6ka Sveriges 290 kommuner. Vi har endast ett f\u00e5tal kommuner kvar och i norra Sverige \u00e4r det ganska m\u00e5nga mil mellan kommunerna. Den h\u00e4r g\u00e5ngen tar vi oss till hj\u00e4rtat av V\u00e4sterbottens inland och m\u00f6ter fantastisk natur i kommunerna Storuman, Vilhelmina och \u00c5sele.<\/strong><\/p>\n

Resan g\u00e5r norrifr\u00e5n och vi tar oss vidare s\u00f6derut. En efter en betar vi av de kommuner som ligger utmed v\u00e5r f\u00e4rdv\u00e4g. Det \u00e4r ganska m\u00e5nga mil att f\u00e4rdas h\u00e4r uppe i norr men naturen g\u00f6r resan till rent n\u00f6je. D\u00e5 och d\u00e5 \u00e4r det dags att stiga ur bilen och titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 vad kommunerna har att erbjuda.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Storuman<\/strong><\/h5>\n

Vi har l\u00e4mnat Sorsele kommun och k\u00f6r vidare genom glesa barrskogar och \u00f6ppna myrmarker innan vi till slut n\u00e5r fram till t\u00e4torten Storuman. T\u00e4torten Storuman ligger precis vid strandkanten av en vacker sj\u00f6 med samma namn.<\/p>\n

Storuman \u00e4r porten till fj\u00e4llv\u00e4rlden i v\u00e4ster. Kommunen str\u00e4cker sig l\u00e5ngt v\u00e4sterut till Hemavan och T\u00e4rnaby, tv\u00e5 av Sveriges mest k\u00e4nda skidorter och fj\u00e4llresm\u00e5l. Fr\u00e5n T\u00e4rnaby kommer ju flera av v\u00e5ra st\u00f6rsta alpina skidstj\u00e4rnor, som Ingemar Stenmark och Anja P\u00e4rson.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Historiskt har omr\u00e5det varit hemvist f\u00f6r samer i tusentals \u00e5r. Rensk\u00f6tsel, jakt och fiske pr\u00e4glade livet l\u00e5ngt innan svenska nybyggare kom till trakten under 1700- och 1800-talen. De f\u00f6rsta svenska bos\u00e4ttningarna fick ofta statligt st\u00f6d, staten ville befolka inlandet och s\u00e4kra gr\u00e4nserna v\u00e4sterut. Orten som idag heter Storuman hette ursprungligen Luspen, men bytte namn 1924 i samband med att j\u00e4rnv\u00e4gen och d\u00e4rmed utvecklingen n\u00e5dde orten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Storuman v\u00e4xte fram som ett typiskt inlandssamh\u00e4lle under 1900-talet, med skogen som ryggrad i ekonomin. Skogsbruket var l\u00e4nge en av de st\u00f6rsta n\u00e4ringarna, b\u00e5de genom avverkning, s\u00e5gverk och transporter av timmer via j\u00e4rnv\u00e4g och \u00e4lvar. \u00c4n idag \u00e4r skogen en viktig resurs, men de stora arbetsplatserna har f\u00f6r\u00e4ndrats.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 1950- och 60-talet levde m\u00e5nga av statliga jobb, inte minst tack vare Vattenfall och den stora utbyggnaden av vattenkraft i omr\u00e5det. Flera stora dammar och kraftverk byggdes under den h\u00e4r tiden, bland annat i Ume\u00e4lven, och det skapade tillf\u00e4lliga arbetstillf\u00e4llen och gav kommunen ekonomiskt st\u00f6d som \u00e4n idag ger avkastning genom Storumans andel i olika bolag.<\/p>\n

Men n\u00e4r utbyggnaden var klar, och mekaniseringen tog fart inom skogsbruket, b\u00f6rjade antalet arbetstillf\u00e4llen minska. Avfolkningen, som drabbat m\u00e5nga inlandskommuner, b\u00f6rjade ocks\u00e5 k\u00e4nnas av h\u00e4r.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Idag lever m\u00e5nga av de cirka 5 577 inv\u00e5narna i Storuman p\u00e5 en kombination av offentlig sektor, turism, sm\u00e5f\u00f6retagande och fortfarande viss industri och energi. Kommunen \u00e4r en stor arbetsgivare d\u00e4r skolor, v\u00e5rd och omsorg syssels\u00e4tter m\u00e5nga. Dessutom \u00e4r transport och logistik viktiga.<\/p>\n

Orten fungerar som en knutpunkt, b\u00e5de f\u00f6r v\u00e4g och j\u00e4rnv\u00e4g. Inlandsbanan g\u00e5r genom kommunen, och flera f\u00f6retag inom transportsektorn har sina baser h\u00e4r. Ett sp\u00e4nnande exempel p\u00e5 modern utveckling \u00e4r att Storumans kommun har varit med i flera elv\u00e4gsprojekt<\/strong> och tester av sj\u00e4lvk\u00f6rande transporter i kalla klimat.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

V\u00e5rt bes\u00f6k i Storuman<\/strong><\/h5>\n

Vi b\u00f6rjar v\u00e5rt bes\u00f6k i Storuman med att k\u00f6ra genom det lilla samh\u00e4llet som finns i t\u00e4torten Storuman. H\u00e4r ligger kommunhuset och det blir ett bes\u00f6k b\u00e5de p\u00e5 framsidan, den mest pampiga entr\u00e9n som dock inte \u00e4r \u00f6ppet. F\u00f6r att bes\u00f6ka kommunhuset g\u00e5r man in bakv\u00e4gen. Lite synd eftersom byggnadens framsida ligger med fin utsikt \u00f6ver sj\u00f6n.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Huvudentr\u00e9 p\u00e5 baksidan av byggnaden.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

N\u00e4r vi bes\u00f6ker Storuman skiner solen och vi har en behaglig temperatur. Vi tittar runt lite bland n\u00e5gra butiker och ser kommunens bibliotek.<\/p>\n

Jag letar efter n\u00e5gra av kommunens b\u00e4sta sev\u00e4rdheter och f\u00f6rst\u00e5r att det f\u00f6rmodligen \u00e4r fj\u00e4lltrakterna med orterna T\u00e4rnaby och Hemavan som \u00e4r kommunens stora dragpl\u00e5ster b\u00e5de sommartid och vintertid. De st\u00f6rsta aktiviteterna kommunen erbjuder finns i fj\u00e4llv\u00e4rlden med vandring, skid\u00e5kning, jakt och fiske. Nu hinner vi bara med ett kortare bes\u00f6k i kommunen och hittar ett popul\u00e4rt utsiktstorn, Luspholmen. Vi tar oss dit och f\u00e5r en fin vy \u00f6ver Storuman och dess sj\u00f6.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fin vy fr\u00e5n utsiktstornet, Luspholmen.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

J\u00e4tten Stalo<\/strong><\/h5>\n

N\u00e5gon som inte g\u00e5r att passera obem\u00e4rkt \u00e4r J\u00e4tten, Stalo. Det \u00e4r en stor r\u00f6d staty med klubba p\u00e5 axeln och \u00e4r skapad som ett landm\u00e4rke h\u00e4r i Storuman. Den symboliserar b\u00e5de det samiska kulturarvet och de mystiska ber\u00e4ttelserna fr\u00e5n samisk mytologi. Enligt ber\u00e4ttelserna var Stalo en ond och kraftfull varelse som jagade m\u00e4nniskor men som ofta lurades och besegrades av de listiga samerna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vilhelmina kommun<\/strong><\/h5>\n

Fr\u00e5n Storuman till Vilhelmina \u00e4r det knappa sju mil. Vi s\u00e4tter fart och anl\u00e4nder Vilhelmina tidig eftermiddag i ett str\u00e5lande solsken. Det passar utm\u00e4rkt att stanna till en stund f\u00f6r att se oss omkring. Och Vilhelmina \u00e4r inte s\u00e4rskilt stort men det finns en hel del intressanta sev\u00e4rdheter precis intill det lilla centrum som str\u00e4cker sig genom orten.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Namn efter drottning<\/strong><\/h5>\n

Vilhelmina \u00e4r en stillsam ort vid foten av fj\u00e4llv\u00e4rlden, men dess namn b\u00e4r p\u00e5 en kunglig historia. Fr\u00e5n b\u00f6rjan hette platsen Volgsj\u00f6, uppkallad efter den n\u00e4rliggande sj\u00f6n med samma namn. Men \u00e5r 1804 beslutades det att byta namn, inte p\u00e5 grund av n\u00e5got lokalt, utan f\u00f6r att hedra en drottning.<\/p>\n

Det nya namnet blev Vilhelmina, till \u00e4ra av Fredrika Dorothea Wilhelmina av Baden, d\u00e5varande drottning av Sverige och gem\u00e5l till kung Gustav IV Adolf. Det var kyrkoherden Eric Nordlund som f\u00f6reslog namnbytet. Det l\u00e5g helt i linje med tidens anda, att ge svenska samh\u00e4llen mer kungligt klingande namn, som ett s\u00e4tt att knyta landsbygden n\u00e4rmare centralmakten i Stockholm.<\/p>\n

Drottning Wilhelmina var k\u00e4nd som en bildad och kultiverad kvinna, men levde ett olyckligt liv i ett politiskt turbulent Sverige. Efter makens avs\u00e4ttning 1809 skildes de, och hennes tid som svensk drottning blev relativt kort. Trots det lever hennes namn vidare h\u00e4r i Lapplands inland, d\u00e4r orten Vilhelmina blev en symbolisk l\u00e4nk mellan fj\u00e4llens nybyggare och kungahuset.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara Vilhelmina som b\u00e4r drottningens namn i Lapplands inland. I sj\u00e4lva verket finns tre orter i samma region. Orterna. Fredrika, Dorotea och Vilhelmina \u00e4r alla uppkallade efter drottning Fredrika Dorothea Wilhelmina av Baden.<\/p>\n

P\u00e5 1790- och 1800-talen var det vanligt att man ville smickra kungahuset genom att ge nya kyrk- och sockenplatser kungliga namn. S\u00e5 blev det h\u00e4r, Fredrika fick sitt namn 1799, efter drottningens f\u00f6rstanamn. Dorotea, som tidigare hette Bergvattnet, d\u00f6ptes om samma \u00e5r, efter hennes andranamn och Vilhelmina fick sitt namn 1804, n\u00e4r Volgsj\u00f6 socken bytte namn till drottningens tredjenamn.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/h5>\n

\u00c4ven Vilhelmina har sina r\u00f6tter i det samiska omr\u00e5det och var l\u00e4nge bebodd av samer innan nybyggare b\u00f6rjade komma hit under 1700-talet. Vilhelmina v\u00e4xte fram som ett nybyggarsamh\u00e4lle med starka band till b\u00e5de samisk och svensk kultur, vilket \u00e4n idag speglas i ortens identitet.<\/p>\n

Nybyggarna erbj\u00f6ds skattel\u00e4ttnader och mark f\u00f6r att sl\u00e5 sig ner i inlandet, ofta i sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden. I takt med detta v\u00e4xte samh\u00e4llet Volgsj\u00f6 fram, som 1804 fick namnet Vilhelmina. Kyrkan blev central, b\u00e5de som maktsymbol och samlingsplats, vilket f\u00f6rklarar varf\u00f6r Vilhelmina kyrkstad spelade en s\u00e5 viktig roll.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Under 1800-talet etablerades fler g\u00e5rdar och sm\u00e5 byar runt om i kommunen. Skogsbruket v\u00e4xte fram som en viktig n\u00e4ring i takt med att s\u00e5gverksindustrin i kustomr\u00e5dena expanderade. M\u00e5nga m\u00e4n arbetade s\u00e4songsvis som skogsarbetare eller flottare. Under 1900-talet skedde en fortsatt modernisering med b\u00e4ttre v\u00e4gar, skolor och infrastruktur.<\/p>\n

P\u00e5 1950- och 60-talen industrialiserades delar av samh\u00e4llet, men Vilhelmina f\u00f6rblev i stor utstr\u00e4ckning beroende av naturbaserade n\u00e4ringar som skogsbruk, jordbruk, rensk\u00f6tsel och fiske. Samtidigt b\u00f6rjade utflyttningen fr\u00e5n glesbygden ta fart, n\u00e5got som har p\u00e5verkat Vilhelmina \u00e4nda in i v\u00e5r tid.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bes\u00f6ka Vilhelmina kyrkstad<\/strong><\/h5>\n

En av de b\u00e4sta sev\u00e4rdheterna i Vilhelmina \u00e4r kyrkstaden. H\u00e4r finns ett fyrtiotal sm\u00e5 kyrkstugor, som anv\u00e4ndes av l\u00e5ngv\u00e4ga kyrkobes\u00f6kare fr\u00e5n fj\u00e4llen och byarna under 1800- och 1900-talet. Dessa stugor \u00e4r byggda i tr\u00e4 och ser ut som sm\u00e5 timmerhus. Under h\u00f6gtider som jul, p\u00e5sk och midsommar samlades m\u00e4nniskor h\u00e4r f\u00f6r gudstj\u00e4nst, dop, br\u00f6llop och socialt liv.<\/p>\n

N\u00e5gra av stugorna \u00e4r \u00f6ppna att bes\u00f6ka och vi f\u00e5r en intressant och god inblick i hur det var att \u00f6vernatta i en kyrkstad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Mysigt samh\u00e4lle med stor fj\u00e4llv\u00e4rld<\/strong><\/h5>\n

Runt kyrkstaden finns ocks\u00e5 ett par kaf\u00e9er, atelj\u00e9 och ett museum som ligger l\u00e4ttillg\u00e4ngligt att bes\u00f6ka. Det \u00e4r en hel del turister som har letat sig hit och kanske beror det p\u00e5 att Vildmarksv\u00e4gen inte ligger s\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e4rifr\u00e5n. Vilhelmina \u00e4r ju en del av den natursk\u00f6na v\u00e4gen.<\/p>\n

L\u00e4s mer om Vilhelmina och Vildmarksv\u00e4gen<\/strong><\/a><\/p>\n

\u00c4ven Vilhelmina har fj\u00e4llv\u00e4rlden inp\u00e5 knuten och erbjuder n\u00e5gra av Lapplands vackraste landskap. Marsfj\u00e4llet, ett dramatiskt fj\u00e4llmassiv i s\u00f6der, \u00e4r ett popul\u00e4rt m\u00e5l f\u00f6r vandrare och natur\u00e4lskare. I omr\u00e5det finns ocks\u00e5 Borgafj\u00e4ll, med b\u00e5de fj\u00e4llhotell, vandringsleder och skid\u00e5kning p\u00e5 vintern.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Museum<\/strong><\/h5>\n

F\u00f6r den som \u00e4r intresserad av lokal kultur finns Vilhelmina museum, som ligger i det gamla tingshuset. H\u00e4r ber\u00e4ttas om nybyggarlivet, samisk kultur, skogsbruk och det h\u00e5rda livet i inlandet genom \u00e5rhundradena.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vilhelmina kyrka<\/strong><\/h5>\n

H\u00f6gt upp ligger p\u00e5 en kulle ligger Vilhelmina kyrka. Den nuvarande kyrkan byggdes 1842\u20131847, men platsen hade en kyrka redan fr\u00e5n 1793, d\u00e5 nybyggarna och staten b\u00f6rjade organisera den kristna verksamheten i omr\u00e5det. Den \u00e4ldre kyrkan revs n\u00e4r den nya byggdes, men delar av det gamla materialet \u00e5teranv\u00e4ndes.<\/p>\n

Kyrkan \u00e4r byggd i tr\u00e4, vilket \u00e4r typiskt f\u00f6r norra Sverige, och den \u00e4r m\u00e5lad i en varm, vit f\u00e4rg med ett klassiskt torn. Inv\u00e4ndigt \u00e4r kyrkan ljus, luftig och enkel i sin stil, men \u00e4nd\u00e5 st\u00e4mningsfull. Vid v\u00e5rt bes\u00f6k stannar vi dock i farstun d\u00e5 en mindre gudstj\u00e4nst h\u00f6lls i kyrkan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart bes\u00f6ker vi \u00e4ven kommunhuset som k\u00e4nns ovanligt stort f\u00f6r kommunens cirka 6 229 inv\u00e5nare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5sele kommun<\/strong><\/h5>\n

N\u00e4r jag planerade resan f\u00f6r de norrl\u00e4ndska kommunerna var det en kommun jag hade sv\u00e5rt att f\u00e5 till. Skulle vi ta \u00c5sele n\u00e4r vi k\u00f6rde norrut eller p\u00e5 tillbakav\u00e4gen s\u00f6derut? Hur jag \u00e4n planerade var det tidsm\u00e4ssigt inte alls bra. Men alla kommuner m\u00e5ste bes\u00f6kas och det k\u00e4ndes \u00e4nd\u00e5 b\u00e4st att ta den p\u00e5 v\u00e5r f\u00e4rd s\u00f6derut. Det blev en rej\u00e4l avstickare men \u00c5sele \u00e4r en kommun som \u00f6verraskade oss positivt och d\u00e4r vi stannar lite l\u00e4ngre \u00e4n planerat.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kommun lite vid sidan av<\/strong><\/h5>\n

\u00c5sele kommun ligger \u00e4ven den i V\u00e4sterbottens l\u00e4n i norra Sverige, i landskapet Lappland. Det \u00e4r en glesbefolkad kommun som pr\u00e4glas av stora skogar, m\u00e5nga sj\u00f6ar och en n\u00e4rhet till fj\u00e4llnatur. Centralorten heter \u00c5sele, och kommunen ligger in\u00e5t landet, en bit fr\u00e5n kusten. Den gr\u00e4nsar till flera andra kommuner, bland annat Vilhelmina i norr, Dorotea i v\u00e4ster, Sollefte\u00e5 i s\u00f6der (i V\u00e4sternorrlands l\u00e4n) samt Lycksele i \u00f6ster. N\u00e4rmaste st\u00f6rre st\u00e4der \u00e4r bland andra \u00d6rnsk\u00f6ldsvik och Ume\u00e5. Inte konstigt att \u00c5sele kom lite p\u00e5 sniskan i min planering.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5sele \u00e4r en glesbefolkad kommun som pr\u00e4glas av vild och vacker natur med stora skogar, sj\u00f6ar och vattendrag. Det finns gott om m\u00f6jligheter f\u00f6r jakt, fiske, vandring och skoter\u00e5kning.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lite historia<\/strong><\/h5>\n

\u00c5sele har en l\u00e5ng historia som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Omr\u00e5det har varit bebott av samer i tusentals \u00e5r, och det \u00e4r en del av det traditionella samiska omr\u00e5det S\u00e1pmi. Det svenska nybyggandet tog fart under 1600-talet n\u00e4r staten aktivt uppmuntrade kolonisation av inlandet. \u00c5r 1674 grundades \u00c5sele lappmark, som blev ett viktigt centrum f\u00f6r b\u00e5de svenska nybyggare och samer.<\/p>\n

Under 1800-talet v\u00e4xte \u00c5sele som kyrkplats och handelscentrum. Orten hade en kyrka redan fr\u00e5n 1600-talet, men \u00c5sele kyrka som st\u00e5r idag byggdes p\u00e5 1800-talet och \u00e4r fortfarande ett landm\u00e4rke.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5sele kommuhus<\/strong><\/h5>\n

Mitt i ortens lilla centrum ligger kommunhuset. Kommunen tj\u00e4nar cirka 2 694 inv\u00e5nare. Ibland har jag faktiskt sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r man inte sl\u00e5r ihop de minsta kommunerna med andra lite mindre kommuner. Svaret \u00e4r kanske inte s\u00e5 enkelt d\u00e5 det finns m\u00e5nga aspekter att tillgodose. I de mindre kommunerna vill man s\u00e4kert bevara den lokala demokratin och man kanske \u00e4r r\u00e4dd att ortens lokala intressen inte kommer att vara s\u00e5 viktiga om det blir f\u00f6r m\u00e5nga samh\u00e4llen att v\u00e4rna om. Men 290 kommuner,\u00a0 \u00e4r i mitt tyckande v\u00e4l m\u00e5nga.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5sele hembygdsmuseum<\/strong><\/h5>\n

Mitt i \u00c5seles lilla samh\u00e4lle ligger ett av Norrlands st\u00f6rsta friluftsmuseer med \u00f6ver 20 byggnader. H\u00e4r kan man bes\u00f6ka bland annat skolhus, handelsbod, sameviste och gamla bostadshus. Vi tar oss tid och spanar vi in hur livet i \u00c5sele var f\u00f6rr.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vi hinner dock inte att bes\u00f6ka hela museet, men ett par av husen tar vi oss en titt i. Under sommaren har museet olika aktiviteter som hantverksdemonstrationer, guidningar och evenemang som visar hur man levde och arbetade f\u00f6rr. H\u00e4r f\u00e5r man uppleva historien p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll och se hur det var att bo och leva i \u00c5selebygden f\u00f6rr i tiden.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

P\u00e5 Hembygdsmuseet finns m\u00e5nga gamla och intressanta prylar att titta p\u00e5.<\/em><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Konstv\u00e4gen Sju \u00c4lvar<\/strong><\/h5>\n

Innan vi l\u00e4mnar \u00c5sele ser vi en skylt vi sett p\u00e5 flera platser under v\u00e5r bilf\u00e4rd genom vissa delar i V\u00e4sterbotten. Konstv\u00e4gen Sju \u00c4lvar \u00e4r\u00a0en konst- och turistv\u00e4g som str\u00e4cker sig cirka 350 km fr\u00e5n Ume\u00e5 vid kusten till Dorotea i inlandet, l\u00e4ngs v\u00e4g 92 och delar av v\u00e4g 45. L\u00e4ngs v\u00e4gen finns 13 permanenta konstverk placerade i naturen, skapade av olika konstn\u00e4rer. V\u00e4gen passerar \u00f6ver sju \u00e4lvar d\u00e4rav namnet. I \u00c5sele kan man bland annat se konstverket ”Poem Imaginaire” av artistduon B\u00e5rd Breivik och Per Barclay, som ligger vid Stamsj\u00f6n, strax utanf\u00f6r \u00c5sele t\u00e4tort.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Resan genom kommunerna Storuman, Vilhelmina och \u00c5sele har tagit oss genom delar av Lapplands inland i V\u00e4sterbottens l\u00e4n. Omr\u00e5det pr\u00e4glas av skog, sj\u00f6ar och \u00e4lvar, med sm\u00e5 t\u00e4torter, rik kulturhistoria och n\u00e4rhet till naturen. Varje kommun har sina egna k\u00e4nnetecken, men har ocks\u00e5 m\u00e5nga gemensamma f\u00f6ruts\u00e4ttningar och och utmaningar som pr\u00e4glar livet i inlandet.<\/p>\n

L\u00e4s mer om v\u00e5ra kommunbes\u00f6k p\u00e5 sidan:<\/strong><\/p>\n

\u201cVi bes\u00f6ker Sveriges 290 kommuner\u201d<\/strong><\/em><\/a><\/p>\n

Antal kommuner:<\/strong> 271 \u2013 273 \/ 290<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\n