Höstlov på Kreta
Att åka till Kreta på höstlovet är som att få lite sommar i pausläge. Temperaturen är fortfarande behaglig, havet varmt och tempot lugnare än under högsäsongen. Perfekt för lata stranddagar, god mat och utflykter utan trängsel.
Det är så skönt att få komma iväg på lite semester så här på senhösten och i år har vi bokat en vecka på Kreta. Jag fick för mig att det skulle vara roligt att återvända till Chania efter nitton år. Sommaren 1995 reste vi hit med våra tre barn, som då var mellan nio och knappt två år. Det blev en härlig badsemester, om än långt ifrån lugn, på det där typiska sättet som följer med småbarnslivet. Nu är förutsättningarna helt andra, och det är nästan lite fint att konstatera att Kreta finns kvar och ser ungefär ut precis som vi minns det.
Under hösten 2014 köpte jag flygstolar hos resebyrån, Airtours, men bokade hotell och hyrbil på egen hand. När vi landar i Chania står vår biluthyrare med en väntande hyrbil. Allt går som planerat och vi kommer fram sent på kvällen till den lilla badorten Chrissi Akti. Här tillbringade vi hela två veckor sommaren 2005.
Mycket har förstås förändrats men vi känner ändå igen oss i stora drag. Vi bor denna gång på grannhotellet men är förstås lite nyfikna på hur vårt ”gamla” hotell ser ut.
Vi kan konstatera att vårt gamla hotell finns kvar och hade inte förändrats så mycket. Lite nostalgiskt är det förstås att strosa runt i våra gamla fotspår. Hotellet verkar dock ha stängt för säsongen, vilket många av de andra också har gjort. Det är inte alls så många hotell öppna så här i slutet av oktober månad.
Tyvärr har vi ingen tur med vädret vår första morgon. Både åska och ösregn men som tur slutar det regna lagom till morgonpromenaden.
Vår gamla restaurang har blivit betydligt större. Stranden är sig lik nere vid viken vid Chrissi Akti, strax utanför Chania.
Det är betydligt svalare väder nu i oktober än under augusti månad. Men när solen kommer fram är det ett riktigt bra klimat även under senare delen av hösten.
Vår gamla sandstrand har väl fräschats upp en del men det är lite svårt att se någon större skillnad mer än att vattnet verkar gå lite högre upp nu under oktober månad.
Vi lämnar Chaniaområdet och kör österut mot Agios Nikolaos där vi bokat hotell för tre nätter. Vi hoppas förstås på lite sol, men väderprognosen för denna vecka ser allt annat än solig ut, men hoppas kan vi alltid göra.
Knossos
För nitton år sedan var vi inte så sugna på utflykter med turistbuss men jag minns tjatet om Knossos, ”inte åka från Kreta utan att sett Knossos”, ja, jag kan fortfarande höra reseledarens röst från Apollo. Nu är vi här och jag kan nog påstå att vi gjorde helt rätt att inte ta våra tre kids med oss hit. Riktigt tråkigt ställe, men förstås fantastiskt att se om man är intresserad av arkeologiska platser. Palatset ligger strax utanför Heraklion, det finns bra med parkeringsmöjligheter och även restauranger och toaletter.
Nu ska jag väl inte vara alltför negativ och påstå att det är ett tråkigt ställe när Knossos historia känns hisnande. Orten har den största arkeologiska fyndplatsen från bronsåldern, området var troligen politiskt centrum för den minoiska civilisationen och kulturen. Ruinerna av Knossos upptäcktes 1878 av antikhandlare, Minos Kalokairinos, som gjorde flera försök till utgrävningar, men inte förrän 1900 som den brittiske Arthur Evans köpte hela området och påbörjade stora insatser för utgrävningar.
Palatset i Knossos var byggt i omgångar mellan 1700 och 1400 f.Kr. Palatset har en speciell utformning med sina 1 300 rum som är kopplade ihop genom korridorer av olika former och storlekar. Det skiljer sig från andra palats från den tiden som hade sina rum kopplade ihop med flera liknande huvudkorridorer. De 24 000 km² yta är uppdelade på en teater, fyra huvudentréer och flertalet lagerrum. Lagren innehöll stora vaser med olja, sädesslag, torkad fisk, bönor och oliver. Under vaserna fanns det stenhål som innehåll värdefulla objekt som till exempel guld.
Efter ett besök i Knossos får jag ta tillbaka mina tidigare uttalande att Knossos skulle vara ett trist ställe. Ja, kanske det är det för yngre barn men upplevelsen blir nog bäst om man har rätt förväntningar. En del av Knossos är rekonstruerat, vilket gör platsen mer lättbegriplig men också något kontroversiell bland arkeologer. Samtidigt hjälper rekonstruktionerna många besökare att föreställa sig hur palatset kan ha sett ut under sin storhetstid.
Vårt besök är kanske inte jätteroligt men ändå väldigt intressant. Läget, bara tio till femton minuter från Heraklion, gör det också lättillgängligt, men jag är tacksam att vi är här vid lågsäsong då det under sommaren kan bli mycket varmt och trångt mitt på dagen. Ett besök tidigt på morgonen eller senare på eftermiddagen rekommenderas, gärna med guide eller audioguide för att få ut mer av upplevelsen.
Ett tips är att kombinera Knossos med Heraklions arkeologiska museum får man en betydligt djupare förståelse för platsens betydelse. Så för den som gillar ruiner är det en perfekt plats att besöka.
Det bästa med Knossos är att solen kommer fram och det blev så himla skönt. Vädret håller i sig och när vi kommer fram till Agios Nikolaos känns det lite sommarlikt. Självklart är Knossos värt ett besök.
Vår hyrbil på Kreta.
Trevlig pool men alldeles för kall nu i oktober månad.
Agios Nicolaos
Vi bor en bit utanför staden och det är ju både på gott och ont. Prisvärt hotell med all inklusive med bra parkeringsmöjligheter, men aningens tråkig när det inte fanns något att göra utom att vila, vilket vi i och för sig verkligen behöver men jag saknar i alla fall staden. Nu har vi ju bil som vi använder alla dagar ändå så att vara på hotellet en liten stund på eftermiddagen och kvällen gör inte så mycket.
Hotellet hade en egen liten beach där man kunde bada i havet och ligga på en solstol när solen kom fram.
Kreta är ju en ganska stor ö, faktiskt den största i Grekland och en av de större i Medelhavet. Den är ungefär 260 km lång från väst till öst, medan bredden varierar kraftigt, från cirka 12 km som smalast till runt 60 km som bredast. Kreta kännas nästan som ett litet land snarare än en ö. Avstånden är långa, landskapet skiftar mycket mellan berg, stränder och bördiga slätter, och det tar flera timmar att köra från ena änden till den andra.
Vi startar vår tredje dag med att köra nere på södra sidan på Kreta och hamnar i staden Lerapetra, ett riktigt charmig ställe. Solen kommer fram och vi kastar oss ner på stranden strax utanför orten. Även dagen därpå tar vi oss ned mot södra sidan och stannar till utmed kusten för att njuta av solen.
Vi beslutar oss för köra lite längre och hamnar Makrygialos, ett gammalt charterställe men som nu är alldeles lugnt och tyst. Bara ett fåtal turister och invånarna själva som flanerar runt i den mysiga lilla orten.
Vi stannar till för lite lunch, njuter av solen, värmen och havets förstås. Efter den lite enkla smörgåsen strosar vi runt en stund i mysiga Makrigialos, innan vi vänder tillbaka mot Agios Nikolaos. På väg mot hotellet hamnar vi högt upp i bergen där det är så stillsamt.
Tystnaden här är så skön, helt otroligt att dessa platser finns. Vi ser kyrkan på långt håll och beslutar oss för att ta oss dit. Sista vägen dit är knappt farbar med bil, men vi låter bilen stå och går upp den sista biten.
