Nordnorge – Kirkenäs, Karasjok och Tromsö

Vi lämnar Vardö under förmiddagen och får köra tillbaka på E75 på Varangerhalvön och in mot Varangerfjorden som glittrar så vackert i solen. Efter dryga sju mil kommer vi fram till den lite större staden Vadsö som har egen flygplats. Där inhandlar vi dagens lunch som ofta består av färska frallor, något gott pålägg samt kaffe. Ganska snart kommer vi ut i ödemarken igen och under dagens resa som bara ska vara 24 mil unnar vi oss en rejäl promenad utmed Varangerfjorden i strålande solsken.

Tyvärr varar inte det fina vädret så länge snart mulnar det på rejält. Det är synd eftersom allt blir så mycket vackrare när det är fint väder. Snart är vi åter ute på E6:an som har sitt slut eller början i just Kirkenes.

Kirkenes

När vi närmar oss Kirkenes blir vädret allt sämre och regnet hänger i luften och kanske är det därför som gör att Kirkenes inte imponerar på mig. Trist och grått, helt utan charm, ja det känns tråkigt och mycket Ryssland över orten, trots att den lilla staden ligger så fint vid havet. Modernt men fult, ingen genuin bebyggelse utan mest betong, ett torg, några hotell och ett inomhuscentrum. En hamn förstås, men helt utan känsla. Det är ingen vidare recension av mig men tyvärr det är så jag känner.

Nåväl det känns ändå bra att ha varit här och trots min förutfattade mening om hur det ser ut i Ryssland skulle det ha varit spännande att fortsatt in i detta intressanta land men det får bli en annan gång.

Trevligt boende vid ryska gränsen

Det är inte alltid det lättaste att hitta boende som tar två hundar, men en bit utanför Kirkenes, precis vid gränsstationen till Ryssland hittar vi ett mycket trevligt hotell/stuga “Sollia Aurora Park” som passande nog hade egen kennel. Här tillbringar vi resten av eftermiddagen, vi tar  långpromenad i området och på kvällen klättrar vi så högt upp vi kan upp på ett berg för att kunna se in i Ryssland. Vi ser dock ingen skillnad på Norge och Ryssland, bara skog så långt ögonen räcker.

Mot Karasjok

Morgonen därpå vaknar vi av att det småduggar. Dagens bilresa är inte så lång trots att vi ska köra den något längre vägen i Norge på E6:an istället för att åka via Finland mot Karasjok. Istället för 26 mil, blir det ca 7 mil längre på väg som är helt okej. Vi ska köra söderut mot Finnmarksvidda och jag har bokat övernattning i Karasjok en ort mitt i ingenstans eller en ort i väldigt mycket natur!

 

Vad gör man i Karasjok?

Efter en ganska behaglig bilresa med många vackra forsar, fjordar och en del skog förstås kommer vi fram till Hotell Rica i Karasjok alldeles intill samemuseet. Denna bilresa går ju med hundsällskap och vi sätter alltid hundarnas behov i första hand. Detta innebär en hel del middagar på hotellrummet eftersom hundar aldrig är välkomna på restauranger och ibland får det förstås bli någon tråkig grillrätt från grillköket/pizzerian från ortens pizzeria. 

 I  Karasjok finns en superhäftig restaurang i en lappkåta alldeles intill hotellet, givetvis får vi inte tillträde dit då det inte är tllåtet att ha med hund men ett tips till den som kommer dit utan hund – det verkar vara en riktigt spännande och mysig restaurang.

Vi besöker i alla fall Karasjoks samemuseum även om mitt intresse inte är så stort kring detta är det intressant att se hur livet i samevärlden fungerade. Ville man dessutom handla någon sameprodukt typ renskinn eller varmare klädesplagg finns det ett flertal produkter att välja på.

Och här står alla snöskotrarna – snart är det vinter, jippi!

Efter vår måltid gör vi Karasjok det tar inte så lång tid. Ortens stora behållning måste vara älven Karasjohka som nu när solen tittar fram ser underbart inbjudande ut. Visst hade man kunnat ta sig ett dopp men det är  iskallt.

Lång omväg

Eftersom vi nu reser med hund är det bestämt att vi bara skulle resa i Norge och det gör att vi är tvungna att resa tillbaka E6:an mot Alta för att komma ut mot Lofoten. De flesta som gör denna Norgetripp tar ju kanske Finland norrut och kör hemåt via Norge söderut. För vår del gör det inte alls något eftersom det är så fantastiskt vackert uppe vid Altatrakten och Finland får väl bli en annan gång.

Dagens resa blir alldeles för lång eftersom jag har bokat Tromsö. Inte så smart om man ser på kartan men vid ett svagt ögonblick har vi väl tyckt att det skulle vara skoj att besöka denna vad jag hört så vackra stad. Tyvärr är detta en riktigt miss då regnet återigen står som spön i backen och dimman gör det omöjligt att se någonting. Det blir många timmar i bilen med halvtråkigt väder men vyerna här uppe i Nordnorge är vackra ändå.

Nästan nio timmar tog dagens resa och när vi äntligen kommer fram till hotellet är vi förstås mycket hungriga och kastade oss ner till hotellrestaurangen på hotell Scandic Tromsö.

Vi lämnar Tromsö 

Nästa morgon vaknar vi till regnskurar, det blir en snabbtitt på Tromsö innan vi letar oss tillbaka mot E6:an. Dagens etapp är också ganska lång med dryga 54 mil eftersom vi ska ända till sydspetsen på Lofoten. Det tar betydligt längre tid att köra bil här i norra delarna av Norge, vägarna är okej men en hel del långsamtgående trafik får man helt enkelt finna sig i. Norrmännen verkar inte vara direkt stressade av sig.