Kristiansund i Norge – perfekt stopp för besök vid Atlanthavsvägen
Kristiansund i Norge visar sig vara ett perfekt stopp med övernattning för vårt besök vid Atlanthavsvägen. Staden ligger bara cirka 40 kilometer från starten, eller slutet av Atlanthavsvägen, beroende på från vilket håll man kommer. För oss som kommer norrifrån på den svenska sidan krävs förstås någon slags övernattning och då passar Kristiansund mycket bra in i planeringen.
Vi har stannat över natten i Åre och tar sikte på Atlanthavsvägen. En vägsträcka som vi länge tänkt besökt men som blivit lite bortglömd. När vi tittar på kartan ser vi att det faktiskt skulle vara möjligt att få in en tur ditöver när vi ligger lite på samma våglängd så att säga. Körsträckan mellan Åre och Kristiansund är cirka 37 mil så det krävs ett stopp, alltså en övernattning och vi ser att Kristiansund kan bli helt perfekt. Sagt och gjort, så kör vi dit!
Kristiansund erbjuder goda övernattningsmöjligheter, men av någon konstig anledning visar det sig inte alls stämma när vi anländer en solig onsdagskväll. Jag har letat boende under dagen och ser att priserna är allt annat än rimliga. En bra bit över 2500 kronor per natt tycker jag är på tok för mycket. Dessutom är det mesta slut på vår hotellsajt. Ibland kan det ju bli så om man inte har bokat i god tid, men det här är en lite spontan resa och det brukar nästan aldrig vara några problem att hitta boende.
När vi anländer Kristiansund gör vi något som vi sällan brukar göra, det vill säga vi går in och frågar om de har ett rum för natten. Kanske kan det vara billigare än de priser jag sett. Tyvärr är det ännu dyrare och vi får helt enkelt betala ordentligt för vår natt i Kristiansund. Så ibland kan det löna sig att boka i god tid. Hur som helst blir vi lite uppgraderade och Hotel Grand är faktiskt riktigt bra, särskilt frukosten passar oss utmärkt.
Vi märker dock att det är många turister som reser med bussresor och har lite samma tankar som vi och ska förmodligen besöka Atlanthavsvägen, eller någon annan av norska kustens fantastiska platser. Därav dyrare hotellpriser mitt i veckan.
Kristiansund är byggd på fyra öar, Kirkelandet, Gomalandet, Innlandet och Nordlandet. Det ska finnas en liten passagerarbåt, Sundbåten som vi gärna vill testa. Den är ett av världens äldsta kollektivtrafiksystem på vatten, där man smidigt kan ta sig runt mellan öarna och samtidigt få en tur i den skyddade hamnbassängen.
Tyvärr är vi lite sena så vi missar sista båten som går mellan de olika öarna. Men Kristiansund är ändå en trevlig liten stad som är lätt att ta sig runt till fots i, trots en hel del backar.
Vi strosar runt utmed hamnen och tittar på alla fina båtar och vyerna åt olika håll. Längs hamnkanalen i Vågen-området ligger ett par restauranger och uteserveringar med utsikt över vattnet. Här kan man vila sig en stund och titta på båtarna som passerar.
Givetvis är vi väldigt hungriga och letar efter en restaurang som kan passa för kvällen. Vi går in på två ställen men tycker inget känns riktigt bra. Men så ser vi ett par gatukök som säljer lite olika maträtter och kollar om något kan passa. Vi hittar bakad potatis med olika tillbehör. På bild ser det faktiskt riktigt gott ut och vi ser att det är en liten kö och de flesta väljer rätten ”Bakpotatis delux”. Kan det kanske vara något? Ska vi testa?
Vi bestämmer oss för varsin och blir något överrumplade av den gigantiska portionen som som serveras oss. Om det är gott? Ja, till en början om man gillar kött, men bara efter ett par tuggor blir det bara för bra. Nej, det var inget som passar oss. Möjligtvis om man slängt i lite lax och räkor då hade det nog varit en annan sak.
Bakad potatis med skinka, kyckling och bacon samt ost, majs och vitlökssås. Inget vidare!
Även om inte maten smakade något vidare blir vi proppmätta och måste förstås promenera bort den värsta mättnaden. Och Kristiansund är ju lite backigt vilket känns skönt efter den alltför stora portionen med mat.
Vid hamnen står statyn ”Klippfiskkjerringa”, för att hedra kvinnorna som arbetade med att torka och packa klippfisk. Det är en stor del av stadens historia. Intill henne står även en manlig fiskare, vilket ska påminna om samarbetet mellan fiskarna till havs och kvinnorna i land. Tillsammans representerar de hela näringskedjan som Kristiansund byggt sin identitet på.
Vi märker att bägge statyerna är ett populärt fotostopp nere vid hamnen.
Staden har en lång tradition av att torka och exportera klippfisk (torsk). Det finns även ett klippfiskmuseum där besökaren kan lära sig allt om fisket som format staden.
Trots att solen skiner och vi befinner oss i början av juli månad är det väldigt lugnt i Kristiansund en onsdagskväll. Vi tar några varv i stadsparken och fortsätter upp på vad det känns som stadens högsta punkt. Därifrån har vi fin utsikt över Kristiansunds olika öar och landskap. Allt verkar stängt och det finns inte så mycket mer att göra för oss än att sätta oss på vårt dyra hotellrum och invänta morgondagen.
Ju högre upp desto bättre utsikt.
