Landstigningen vid stränderna i Normandie

Att besöka landstigningsstränderna i Normandie hör egentligen till något som vi alla någon gång i livet bör ha gjort. Här miste tusentals unga soldater sina liv för att befria Europa från nazityskland. Visst är det ganska många år sedan men en väldigt kort tid rent historiskt och tyvärr känns många av händelserna aktuella även idag. Landstigningsstränderna är en viktig del av vår nutidshistoria.

Under vår resa i Frankrike och Atlantkusten fick vi möjlighet att besöka några av de platser där de allierade den 6 juni 1944 inledde operation, Overlord under andra världskriget.

____________________________________________________________________________________

Omaha beach

Vi startar vårt besök vid Omaha beach. En mycket vacker, ljus och mjuk sandstrand där det är svårt att föreställa sig den dramatik som ägde rum när de allierade västmakterna lyckades landstiga här i Normandie. Invasionen som gick under beteckningen D-dagen är den största landstigningsoperation som gjorts i historien.

Landstigningen genomfördes på fem olika stränder som fortfarande går under sina kodnamn; Utah, Omaha, Gold, Juno och Sword.

Det är snart 80 år sedan denna landstigning skedde men känslan är ändå påtaglig när vi tittar ut över stranden och ser minnesmonumenten över de stupade soldaterna.

Trots den vackra stranden finns en slags mörk känsla över platsen. Det är en hel del turister här som liksom vi fotar men det är också en dämpad och tung stämning som vilar över platsen.

Innan Frankrike blev ockuperat av nazityskland låg det stora villor ovanför stranden här i Omaha beach där många av de mer välbeställda hade sina sommarställen. Det måste vara härligt att ha den fantastiska och långgrunda stranden att tillbringa sin somrar vid. Vid ockupationen beslagtogs villorna för att användas till olika krigsbruk.

Vårt besök

Vi anländer med bil och efter att ha parkerat och betalt parkeringsavgift tar vi oss runt strandområdet. Alldeles intill strandpromenaden finns det utmärkta informationsskyltar som berättar om händelserna på Omaha beach, både för och efter invasionen och det var ett högt pris som den amerikanska armén fick betala här vid den så fantastiska stranden som även kallas “Blodiga Omaha”.

Stora förluster

Vid landstigningen vid Omaha beach var det många amerikanska soldater som fick sätta livet till och det gick snabbt. Bara på några minuter efter det att ramperna hade fällts ned på farkosterna var det ledande kompaniet ur spel. Det stod snart klart att det hela rörde sig mer om en kamp för överlevnad än befria Frankrike. Under de första timmarna av anfallet förlorade den 40 000 man starka armén över 3000 man. Men trots detta lyckades de överlevande omorganisera sig och pressa sig inåt land.

Museum

Amerikanska kyrkogården

Om vi tycker att stranden vid Omaha beach känns obehaglig av det förflutna är det ingenting mot var vi känner när vi tar oss vidare en bit mot den amerikanska kyrkogården i Colleville-sur-mer.

Vi som anländer med bil parkerar likt amerikanskt vis på den säkert största parkeringsplats vi sett i hela Frankrike. Mycket gott om plats och gratis. Vi tar oss snabbt in i den stora parken och följer de pilar som informerar om vart vi ska gå. Utmed havet finns ett par utsiktsplatser och information om de olika landstigningsplatserna. Det är en obeskrivligt vacker plats som sluttar ut mot havet.

Vi står en bra stund och blickar ut mot havet som i dag en dag i slutet av juni 2023, ligger så lugnt och fridfullt. Om man inte visste skulle ingen kunna tro på det som utspelades här för 79 år sedan.

9 387 vita kors

Vi går en bit bort från utsiktsplatsen och plötsligt skymtar vi alla de vita kors som vi visste skulle komma. Den tidigare känslan av obehag blir allt starkare och när vi kom allt närmare ser vi tusentals kors.

Mot den klarblå himlen avtecknar sig 9 387  kors i vit marmor. Vid varje kors vilar en stupad soldat. Här står namnet, födelseår, dödsår och datum samt från vilket regemente och delstat i USA på den stupade soldaten.

Det går en rysning genom oss när vi ser att det är väldigt unga människor som stupade den 6 juni 1944. Unga killar och några tjejer kring tjugoår, alla stod i starten av sina liv när de gick döden till mötes, så fruktansvärt men förhoppningsvis inte i onödan.

Kyrkogården är verkligen välordnad och vacker. Det är en hel del turister och kanske även anhöriga till soldaterna som besöker parken. Trots den stora mängd besökare är det mycket stillsamt och aningens nedtonad stämning som råder runt de stora ytorna i parken.

Att vi befinner oss i Frankrike suddas ut och det känns onekligen mer amerikanskt än franskt. Och visst är det så att fransmännen lyckats hedra de amerikanska soldaterna på ett respektfullt och värdigt sätt.

Gold Beach

Vi fortsätter en bit norrut på kusten och hamnar vid Gold Beach och även här finns en minnesplats som vi besöker. Trots att det bara är juni månad är det förhållandevis mycket bilar på parkeringen när vi anländer. Det är ändå rejäla parkeringsplatser för både turistbussar och personbilar.

Vid Gold beach som var kodnamnet för den mittersta landstigningsplatsen och ligger mellan Omaha beach och Juno beach. Här landsteg den 6 juni 1944 cirka 25 000 brittiska soldater. Förlusterna var inte lika stora här som vid Omaha beach där nära 3000 soldater stupade de första timmarna. Här vid Gold Beach miste “bara” 500 soldater sina liv.

Stränderna här vid Gold Beach ser så inbjudande ut och det är svårt att förstå det slagfält som utspelats här. Än idag finns det spår efter landstigningen i bland annat vattnet.

Landstigningen vid den 8 kilometer långa Gold Beach startade på morgonen den 6 juni och till en början mötte man hårt motstånd men de brittiska soldaterna lyckades bryta den tyska linjen. Framåt midnatt hade nära 25 000 soldater landsatts på Gold beach och forcerat fram cirka 10 kilometer inåt landet. Man lyckades få kontakt med de kanadensiska styrkorna som landsatts på Juno beach.

Att besöka landstigningsstränderna i Normandie är både tragiskt och intressant samtidigt som landskapet med de fantastiska stränderna är något av de finaste och vackraste vi sett i Europa.

Vi blir rejält omskakade av besöket och trots att det förflutit lång tid sedan landstigningen av de allierades trupper ligger det något spänt i luften här. Kanske är det inbillning men att slå sig ner för att bada och sola på stranden känns inte aktuellt trots att vädret är strålande och stränderna är inbjudande med sin mjuka och fina sand. Vi ser heller ingen annan som solbadar här men att promenera eller kanske vandra utmed stranden verkar vara en omtyckt sysselsättning.

Det finns fler platser att besöka här vid landstigningsstränderna vid Normandie och vi skulle säkert kunna stannat här flera dagar för att lära mer om platserna. Det finns mycket att fundera över och lära mer om.