Bilresa mellan Spanien och Andorra via Frankrike
Vi befinner oss i Spanien nära gränsen till Frankrike. På håll kan vi se den massiva bergskedjan Pyrenéerna. Länge har vi funderat att besöka landet Andorra, där vi tidigare inte varit. Andorra är ett litet furstendöme i Pyrenéerna på gränsen mellan Frankrike och Spanien. För att ta oss dit gör vi en härlig bilresa med trevliga stopp lite här och där.
___________________________________________________________________________________
Vi lämnar San Sebastian och kör först lite norrut, passerar franska gränsen och når Biarritz. Därefter tar vi av österut och de stora motorvägarna tillika betalvägarna övergår till något mindre. Betalvägarna eller vägtullarna har kostat oss ganska mycket, det är inte gratis att färdas på varken, Frankrike, Spanien eller Portugals vägnät. När vi kör mot Pyrenéerna på den franska sidan kan vi pusta ut och portmonnän får vila ett par timmar.
Mysiga stopp utmed vägen
Det är lugnt och trevlig, ganska glest med trafik på vägarna trots att vi befinner oss i början av juli. Vi kör genom ett flertal byar och lite här och där stannar vi till. Vi har garderat oss och köpt med oss lite baguett till lunch, men ser att i varje liten stad eller är det kanske by att det finns Mc Donalds eller Burger King. Ofta mättar dessa hamburgerrestaurangers mat betydligt längre än en baguett. Det kan bli väl långa dagar utan riktigt mat särskilt när middag nästan aldrig serveras före klockan tjugo och då brukar jag vara rejält hungrig men framför allt energilös.
Visst finns det restauranger utmed vägarna för det mesta, men för oss känns del väl pretentiöst med två middagar på en och samma dag. Då får det duga med hamburgare, pizza eller baguett, dock inte det nyttigaste men så blir det ofta när vi färdas med bil.
Byn Saint-Lizier
Ibland när man lite slumpmässigt svänger av vägen kan de mest fantastiska byarna uppenbara sig. Det bästa med bilresor är att lite planlöst ta av från huvudvägen som vi gör när vi ska inta vår medhavda lunch. Lite på måfå kör av den planerade resvägen och vidare en bit när vi ser ett spännande kyrktorn sticka upp utmed vägen. Det visar sig tillhöra en mycket gammal katedral.
Den gamla stenkyrkan, “Saint-Lizier katedralen” är från 1100-talet, med viss byggnation senare. Intill ligger ett romansk kloster där vi stannar en stund för att äta vår medhavda lunch. Den lilla katedralen är öppen och givetvis går vi in och tittar. Det är en alldeles speciell och ganska liten kyrka, men så bedårande.
Hela den lilla stenbyn med tillhörande kyrka och kloster verkar dra till sig en del turister av framför allt fransmän. Vi ser endast inhemska registreringsskyltar på bilarna här. Faktum är att sedan vi lämnat norra Tyskland har vi inte sett en enda svenskregistrerad bil och det är verkligen ovanligt. Oavsett var vi reser brukar vi alltid träffa på svenskar och få en liten pratstund.
Smala bilvägar
Vi kör vidare men måste återigen stanna när jag ser ett spännande slott, eller är det kanske rester av en fästning? Nu visar det sig inte vara lämpligt att köra bil ända fram till borgen, vi lyckas hamna i en labyrint av trånga gränder där jag mestadels sitter och gastar att här kan vi inte köra bil. Men det går och maken undrar varför jag aldrig kan vänja mig med bilåkning i trånga gränder. Nu är de här smala vägarna inte någon av de värsta vi hamnat i under våra senaste bilresor.
Borgen lyckas vi inte nå, men jag känner mig mycket lättat när vägen till sist blir aningens bredare så att vi kan fortsätta färden österut.
Mot Andorra
Resan går vidare genom den franska delen av Pyrenéerna. Vi kör genom en hel del lövskog men det dröjer innan vi kommer upp på lite höjd. När vi närmar oss gränsen till Andorra blir vägarna smalare och det blir mer snirkligt samtidigt som höjdskillnaden blir mer märkbar.
Ju närmare Andorra vi kommer desto maffigare vyer.
Andorra tillhör inte EU och vi är beredda med pass förstås. Det behövs inte den här gången, det är bara att köra direkt in i landet. Vi tar sikte på landets huvudstad och betalar avgift för tunneln som tar oss vidare. Vi är framme i Andorra la Vella vid tidig kväll precis när de flesta slutat jobba. Vi hamnar förstås i kö och när vår Gps trilskar och inte vill visa oss fram till rätt hotell blir det ännu ett varv genom huvudstaden tills vi kommer rätt.
Framme i Andorra la Vella
Väl i Andorra la Vella startar ett kraftigt oväder, men alltså, så typiskt. Vi vill ju ut och se på stan så snart som möjligt när vi checkat in. Men inte ens våra paraplyer skulle hjälpa mot det ösregn som drabbar oss. Minuterna tickar på, liksom timmarna men ett litet uppehåll gör att vi kan ge oss ut för att se mer av staden.
