Great Ocean Road – Ett biläventyr på Australiens karga sydöstkust
Som de roadtrip – entusiaster vi är och alltid har varit är det en riktig drömresa som går i uppfyllelse när vi får möjlighet att resa till Australien och köra den så omtalade och vackra Great Ocean Road. Vägsträckan jämförs ofta med den amerikanska vägsträckan Highway 1, som vi har kört ett par gånger när vi besökt Kalifornien och som var en fantastiskt fin upplevelse, kunde kanske Great Ocean Road vara ännu bättre?
Great Ocean Road
Vi har hela två dygn på oss för att köra den cirka tjugofyra mil långa vägsträckan mellan Torquay till Warrnambool längs med Australiens sydöstra kust i delstaten Victoria. Vägsträckan byggdes av soldater som återvände hem efter första världskriget, det tog dem 13 år att färdigställa vägen och som ska vara ett minne över deras stupade kamrater. Great Ocean Road invigdes 1932 och är en av Australiens främsta sevärdheter.
Vänstertrafik
Vi hämtar upp hyrbilen ute på Melbournes flygplats. Till en början känns vänstertrafiken ganska jobbig, det gör nästan lite ont i huvudet att tänka till vänster ute i trafiken. Trots att det bara är vår första riktiga bildag i vänstertrafik har vi en ganska lång bilresa framför oss, från Melbourne till Wattle Hills där vi har vår första övernattning är det ca 25 mil
När vi lämnar Melbourne är det motorväg en bra bit. Bilen är fulltankad vi behöver inte stanna i första taget, men så kommer jag på att jag gärna vill ha en riktig bilkarta över sydöstra Australien och gärna även över Great Ocean Road. Vi kör av vägen och kör lite trevande in på en större bensinstation med tillhörande butik och vägrestaurang, här hittar vi en riktigt bra karta för vägsträckan och trots att vi har köpt en GPS är det bra att även ha en papperskarta, jag vill gärna se helheten framför mig. Vi klarar av den första prövningen i vänstertrafik, parkera, köra runt bland många andra bilar och så ut på motorvägen igen. Lite läskigt till en början men ganska snart har vi koll på vänsterläget.
Dramatiska klippor, ett blått hav och några enstaka småorter
Vi tänker att vi tar vägen lite som den kommer, vi har inte bråttom utan kan stanna till där det passar bra. Motorvägen tar slut och vi färdas vidare ned mot kusten och snart ser vi havet. Till en början är vi inte så imponerade men allteftersom vi kör ser vi dramatiska klippkanter och det karga landskapet breda ut sig framför oss. Himlen matchar det mörkblå havet som dundrar in mot klippor och stränder, landskapet känns oändligt. Vi färdas som små prickar utmed kusten och möter endast ett fåtal bilar, det är storslaget.
Lorne
Vi hoppar över den första lite större orten – Torquay och Bellis Beach som är surfarnas paradis nummer ett, vi fortsätter istället vidare mot Lorne som också är en lite större ort och som ligger vackert vid havet. Lorne marknadsförs som en semesterdestination med sin vackra sandstrand för bad och rekreation.
Staden är inte särskilt stor men på huvudgatan ser vi det hotell som vi ska bo på imorgon. Vi stannar till och går ut en bit på stranden, det är en fin och klar höstdag, inte en människa så långt ögat kan nå. Vi hoppar åter in i bilen och kör ut på huvudgatan igen, det ligger ett par restauranger och några butiker längs med vägen, innan vi vet ordet av är vi utanför stan och nya lite slingriga vägar tar vid. Kanske inte så värst krokiga men ett par rejäla kurvor blir det lite här och där. Vi kör förbi Kennet River och flera andra mindre orter, här i området ska det finnas koalor, men idag vill de inte visa sig för oss.
Om man vill vandra finns det möjlighet att göra både kortare och längre vandringar längs surfkusten.
Apollo Bay
Efter ett par mil börjar vi vänja oss vid vänstertrafiken även om det kommer att ta ett bra tag till innan det känns mera självklart. Skönt ändå att köra med automatväxlad bil, ett problem mindre. Nästa lite större ort är Apollo Bay, ännu ett paradis för surfarna under sommarmånaderna men nu ser vi inga surfare alls. Inifrån bilen känns Apollo Bay som en trevlig semesterort men när vi stiger ut känner vi att det inte alls är läge för något semesterdopp, det är kallt och det blåser. Det vackra soliga vädret gör att man luras till att tro att det är varmare än det är. Vi förstår att det nog kan vara riktigt härligt här under den australiska sommaren, det finns ett bra utbud av restauranger, surfbutiker och hotell.
Great Otway National Park
Området vid Great Ocean road är glest befolkat, vi möter endast några enstaka bilar. Vi följer den planerade rutten och så sakta lämnar vi havet, landskapet ändrar karaktär och plötsligt känns det som om vi befinner oss på den engelska landsbygden med gröna kullar som lyser mot lövskogen.
Nationalparken Great Otway är populärt för sina fina vandringsleder utmed vattenfall och regnskogar samt för att göra besök längst ned i Australiens sydligaste del, Cape Otway, här finns Otway Lighthouse och telegrafbostaden med tillhörande museum. På tillbakaresan gör vi ett besök där.
Mitt inlägg om Cape Otway Lighthouse
The Twelve Apostels
Resans höjdpunkt är naturligtvis “De tolv apostlarna”, kanske Great Ocean Road mest kända sevärdhet och som funnit på min egen bucket list i evigheter. Jag har sett dem på bild, fantiserat om att en dag ska jag åka dit även fast det är så långt hemifrån. Kanske är det själva känslan när vi till sist når vårt drömresmål som känts ouppnåeligt som gör att det nästan stockar sig i halsen på mig när dessa majestätiska kalkstensstatyer dyker upp utmed kustlinjen. Vi är här nu, wow, hur häftigt är det inte!
Apostlarna som inte är tolv till antalet utan bara sju stycken står där ute i havet, det har funnits åtta men den åttonde aposteln har försvunnit ned i havet. Apostlarna äts långsamt upp av havet och vinden.
Ganska mycket turister är här under seneftermiddagen, alla fotar och väntar på solnedgången för att få bästa bild. Jag tycker dock att ljuset inte ligger rätt och det är svårt att fota för att få den perfekta bilden. Vi stannar en bra stund även om det är lite kallt. Till sist lämnar vi apostlarna men kommer tillbaka morgonen därpå. Solen har gått upp någon timme tidigare, vi är helt ensamma här, en riktigt mäktig känsla, men var är alla? Kanske har det varit här vid soluppgången, men morgonen har startat med molnigt väder det är först nu som molnen skingrar sig och vi får en ny solig dag utmed Great Ocean Road.
Inte en människa så lång ögat kan nå, verkligen så fantastiskt att få rå apostlarna helt ensamma, åtminstone under fyrtiofem minuter. Kvällen innan var läktaren fylld av turister från världens alla hörn.
Port Campbell
Vi lämnar apostlarna och fortsätter mot orten Port Cambell, vi vet sedan i går kväll att det inte finns så mycket mer att se där. Ett par restauranger, ett villaområde och några butiker, det känns som en riktig, men från en svunnen tid finns många berättelser från alla skeppsbrott som kusten är känd för. Port Campbell är även en utmärkt bas att utgå från om man vill göra organiserade dyk eller snarknings – utflykter eller upptäcka mer av kustremsan från ett fågelperspektiv genom helikopterflygning.
Peterborough
Vi kör genom orten och fortsätter västerut mot nästa utsiktsplats. Det finns flera platser att stanna till vid och det är lite svårt att veta vilken plats som ger bästa vy. När man parkerar bilen är det ofta en bit att gå för att nå bästa utsiktsvy. Vi kör förbi orten Peterborough, även här är det ödsligt men det står en skolbuss utmed vägen och vi ser en matbutik, alltså det borde bo människor här, även om det är glest mellan husen.
Vi kör en bit och gör vårt sista stopp i Bay of Islands, kanske är det så att vi sakta men säkert har vant oss vid den storslagna miljön. Vi börjar bli hungriga men det finns inga restauranger utmed vägen, jag borde ha läst på lite bättre, det är glest mellan all service utmed Great Ocean Road. Det hade varit bra att proviantera åtminstone med ett par smörgåsar och kaffe när vi passerade de få orterna utmed vägsträckan. Nu har jag bara med min nödproviant – Dajmpåsen från Arlanda i handbagaget, men vi överlever såklart, lunchen blir ett par timmar försenad och smakar som bäst när vi sitter på Cape Otways café och spanar ut mot fyren och havet.
Boende utmed Great Ocean Road
För att slippa leta boende under vår dyrbara tid i Australien har jag bokat ganska många boenden hemifrån, men som alltid med möjlighet till avbokning. På Great Ocean Road vill vi bo så nära de “De tolv apostlarna”, som möjligt.
Southern Anchorage Retreat
Jag hittar ett perfekt boende för vår första natt högt upp på de gröna kullarna med bara tio minuters bilresa från apostlarna.
Southern Anchorage Retreat känns inte direkt som ett hotell, lite mer som rum med stugkänsla. Den enda vi träffar under vår vistelse är hotellvärden, vår enda granne sover när vi anländer på kvällen och är borta innan det hinner ljusna på morgonen. Vi har ett stort kök med matsal till vårt förfogande samt en enklare frukost stående i kylskåpet, vår granne har bara tagit sin egen frukost och lämnat vår orörd. Utsikten över de gröna kullarna är underbar men natten blir stormig och det känns som huset håller på att slitas sönder. När morgonen äntligen kommer håller vi på att frysa ihjäl, maken får springa upp och sätta igång värmen på ac:n innan vi överhuvudtaget kan gå upp.
Pris med frukost 1165 skr
The Mantra Lorne
Vårt andra boende har också förbokas, vi vill gärna bo lite närmare Melbourne eftersom vi ska flyga därifrån senare under dagen. Mantra är en stor anläggning med både hotell och privata lägenheter. Det är en trivsam anläggning precis intill Lornes vackra beach, det finns restaurang, pool och spa. Rummet är rymligt med balkong och under sommarmånaderna är det nog toppen här.
Pris med frukost 1170 skr
Great Ocean Road eller Highway 1?
Spontant säger jag bägge! Bägge vägsträckorna är otroligt vackra, olika men ändå lika. Den storslagna naturen är enastående på båda vägsträckorna och påminner om varandra, även om Great Ocean Road känns mera vilt. På Highway 1 är det betydligt mera bilar och varenda parkeringsplats var fyllt till bredden när vi var där, på Great Ocean Road känner vi oss väldigt ensamma, är vi de sista människorna på jorden, mån tro?
Om jag måste välja?
Ja då får det nog bli Great Ocean Road, det är så långt, långt bort, känslan att vara här i denna magiska miljö slår mycket av det jag hittills gjort i bilresor. Highway 1 är givetvis också fantastiskt med underbara kuststäder som Carmel-by-the-Sea och för att inte tala om “17 – Mile Drive” som är en sevärd vägsträcka på Highway 1. Det är inte lätt att välja, så har man möjlighet, kör bägge!
