Drottningholm – Ett världsarv och ett storslaget slott i historisk miljö
Drottningholm, drottningarnas slott, ett av Europas tjusigaste slott och ett världsarv. Det vackra gyllengula slottet med perfekt placering intill Mälaren. Den härliga parken med fontäner, labyrinter, buskar och träd. Tillsammans med det exotiska lustslottet Kina slott och den storslagna slottsparken är slottsanläggningen ett mycket populärt turistmål. Vi passar på att besöka slottet en sen eftermiddag bland dagens sista besökare och får nästan ett helt slott för oss själva.
Drottningholm är inte bara ett av Sveriges mest kända slott, det är också en plats där flera århundraden av kunglig historia möts. Från 1500-talets första byggnad till dagens kungliga bostad har slottet förändrats, byggts om och fått nya funktioner, men samtidigt behållit sin unika karaktär.
Från Johan III till de första drottningarna
Slottet började byggas redan 1576 och var då betydligt mindre än i dag. Några av de ursprungliga murarna finns fortfarande kvar. Byggherre var Johan III, som lät uppföra slottet åt sin maka Katarina Jagellonica och det är också från henne som namnet Drottningholm kommer.
När Katarina Jagellonica avled 1583 var slottet ännu inte färdigställt. Efter hennes död vistades Johan III där endast vid enstaka tillfällen, och sista gången var sommaren 1592.
År 1603 kom slottet i drottning Katarina Stenbocks ägo. Därefter följde flera kungliga ägare, bland annat drottningarna Kristina och Maria Eleonora.
Hedvig Eleonora och det nya slottet
År 1661 köptes Drottningholm av den 24-åriga änkedrottningen Hedvig Eleonora. Vid denna tid bestod slottet av ett stenhus i två våningar med ett torn, med över 20 rum på nedre våningen och omkring 10 på den övre, samt ett kapell och en stor sal med hela 36 fönster.
Men kort efter att hon lämnat slottet efter ett julfirande bröt en brand ut, bara några timmar efter hennes avfärd. Elden ödelade hela byggnaden.
Redan i april 1662 påbörjades bygget av ett nytt slott. Arkitekten Nicodemus Tessin den äldre fick uppdraget och lät bygga vidare på de murar och källarvalv som fanns kvar från Johan III:s tid.
Hedvig Eleonora var en av landets mäktigaste personer, och med Drottningholm ville hon manifestera den nya dynastin, den pfalziska ätten. Slottet blev en förebild och lockade besökare från hela Europa, även om det aldrig blev helt färdigställt under hennes livstid
Ett slott för kungliga kvinnor
Drottningholm kom att kallas de kungliga damernas slott. År 1744 fick Lovisa Ulrika det i bröllopsgåva när hon gifte sig med Adolf Fredrik.
Hon satte tydlig prägel på slottet genom att bygga på flyglarna och skapa utrymme för bostäder, bibliotek och ett porträttgalleri. På hennes initiativ uppfördes också Drottningholmsteatern, och hon gjorde slottet till en kulturell mötesplats.
Lovisa Ulrika grundade 1753 Kungliga Vitterhetsakademin och samlade konst, mynt och naturalier, som ordnades av Carl von Linné.
Gustav III och nya ideal
År 1777 tog hennes son Gustav III över slottet. Han lät nyinreda delar av interiören i gustaviansk stil och införde en ny ceremoni, kungens officiella påklädande, i Hedvig Eleonoras paradsängkammare.
Han förbättrade även vägen mellan Stockholm och Lovön, det som i dag är Drottningholmsvägen, och lät bygga broar som blev föregångare till bland annat Tranebergsbron, Nockebybron och Drottningholmsbron.
Trots sina vistelser på Drottningholm var hans största intresse knutet till Hagaparken och det ambitiösa, men aldrig färdigställda, projektet Stora Haga slott.
Restaurering pågår av barockträdgården.
Från 1800-tal till nutid
Under 1850-talet skapade Oscar I och drottning Josephina de så kallade samtidsgallerierna. I Rikssalen visades porträtt av samtidens regenter, medan Drottningrummet fylldes med bilder av deras makar.
Sedan 1981 disponeras slottet av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. De bor i en del av slottet och använder övriga delar vid officiella tillfällen.
Drottningholm – ett världsarv
Drottningholm blev Sveriges första världsarv. Det unika är att hela slottsmiljön har bevarats i stort sett intakt sedan 1700-talet, vilket gör den till ett ovanligt välbevarat exempel på en europeisk slottsanläggning från 1600- och 1700-talen.
År 1991 utsåg UNESCO Drottningholm till världsarv.
Drottningholms slottsteater
Slottsteatern är en av världens bäst bevarade teaterbyggnader från andra hälften av 1700-talet. Här finns ett scenmaskineri i original och världens största samling av 1700-talskulisser. I teatern finns också Sveriges största bestånd av papperstapeter från samma tid. Redan innan dagens teater byggdes fanns en äldre teater som byggdes 1754 men som brann ner åtta år senare. Den nya teatern, som då kallades Operahuset, uppfördes mellan 1764 och 1766 av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.
Teatern är ett statligt byggnadsminne och är en viktigt del i världsarvet Drottningholm.
Slottskyrkan
Drottningholms slottskyrka är belägen i slottets norra rundbyggnad. Tessin den yngre slutförde byggnationen i början av 1700-talet, efter faderns (Tessin den äldre) ritningar. Inredningsarbetet utfördes under ledning av Carl Hårleman och 1730 stod kyrkan färdig att tas i bruk.
Hedvig Eleonoras grind
Drottningholm slottspark
I Drottningholms slottspark förflyttar man sig mellan en strikt formträdgård planerad i slutet av 1600-talet, en friare engelsk park påbörjad ungefär 100 år senare och intimare boskékvarter från 1760-talet vid Kina slott.
Trädgårdar och parkmiljöer
Redan under Johan III:s tid i slutet av 1500-talet anlades en trädgård vid Drottningholm. Den låg ungefär där tennisplanen finns i dag, strax öster om slottsteatern.
Den storslagna barockträdgården tillkom i slutet av 1600-talet på initiativ av drottning Hedvig Eleonora. Arbetet leddes av slottsarkitekterna Nicodemus Tessin den äldre och Nicodemus Tessin den yngre. Trädgården anlades i direkt anslutning till slottet och ramas in av fyra rader lindalléer. Inspirationen hämtades från Frankrike, där idealet var strikt, symmetriskt och noggrant kontrollerat, naturen skulle formas av människans hand.
Den engelska parken, som tillkom senare, erbjuder en helt annan känsla. Här är naturen mer fri och romantisk i sitt uttryck. Parken består av dammar med kanaler, små öar och vackra broar, öppna gräsmattor samt träd planterade i både alléer och mer naturlika dungar.
Genom hela parken slingrar sig promenadvägar, och de så kallade siktgatorna skapar långa utblickar och vackra vyer över landskapet. Tillsammans bildar trädgårdarna och parken en harmonisk helhet där olika tiders ideal möts.
Vid mitten av 1700-talet anlades trädgården kring Kina slott. Under denna period började man allt mer överge det strikta barockidealet till förmån för en friare och mer naturlik parkstil.
Drottning Lovisa Ulrika inspirerades av de nya trädgårdsidealen och lät Kina slotts arkitekt, Carl Fredrik Adelcrantz, plantera de karakteristiska kastanjealléerna som än i dag omger byggnaden.
Den engelska parkens utformning har sin bakgrund i Gustav III:s idéer. När han tog över Drottningholm 1777 ville han införa det nya engelska parkidealet, där naturen skulle upplevas som fri och landskapslik. År 1780 fick arkitekten Fredrik Magnus Piper, som studerat dessa ideal i England, i uppdrag att anlägga parken norr om barockträdgården.
Framför slottet anlades i slutet av 1600-talet en så kallad broderiparterr, en praktfull trädgård med slingrande mönster av buxbom, formade som växter och fantasifulla figurer mot en ljus sandbakgrund. Planteringarna omgavs av långa rabatter fyllda med blommor och noggrant klippta buskar.
Med tiden förenklades mönstren och under 1800-talet försvann broderiparterren helt. På 1950-talet genomfördes dock en omfattande restaurering av barockträdgården. Parterren fick tillbaka sina yttre former, men de detaljerade buxbomsslingorna återskapades inte. I stället blev utformningen en blandning av den ursprungliga strama geometrin och 1950-talets mer återhållsamma ideal.
I dag pågår ett nytt arbete med att rusta upp anläggningen. Många av de äldre buxbomsplantorna har försvunnit och ersätts nu successivt. De nya plantorna odlas som sticklingar från parken själv och har fått växa till sig under flera år på en plantskola på Ekerö. Totalt planteras omkring 38 000 buxbom i broderiparterren.
Det Götiska tornet i bakgrunden av bilden ovanför var ett av de inslag Gustav III projekterade för den nya engelska parken. Det är en medeltidsromantisk gotisk byggnad som skulle påminna om landets gamla historia. Tornet ritades av den franske arkitekten Louis Jean Desprez.
Herkulesfontänen
Vattenkaskaderna
Drottningholms kaskader är ett vattenspel inom slottets barockträdgård, ritad av Nicodemus Tessin den yngre. De består av sju mindre vattenfall på vardera sida om mittgången mellan Vattenparterren och Boskékvarteren och började byggas 1685, men fungerade inte och revs 1820.
När barockträdgården restaurerades under Gustaf VI Adolfs tid föddes tanken att även kaskaderna skulle rekonstrueras. Anläggning stod klar i juni 1961.
Fontänraden på Vattenparterren.
Ett av barockträdgårdens boskékvarter. Historiskt var de tänkta som ett slags aktivitetsrum
Slottscafé och restaurang med presentbutik.
Slottsvisning
Även om jag har varit på slottet tidigare för länge sedan genom skolan är det spännande att återse slottet i vuxen ålder. Vi har bara en timme till godo innan man stänger för kvällen, det är heller inte många besökare denna sena eftermiddag. Det är bra eftersom vi utan att behöva trängas kan läsa om slottet på de informationsskyltar som finns i varje rum och även få en pratstund med guiderna som gärna svarar på frågor och berättar.
Imponerande trapphus
Vi stiger in i ett mindre trapphus men redan en trappa upp ser vi det omtalade och mycket imponerande trapphuset som under Hedvig Eleonoras tid uppfattades som ett mästerstycke. Drottningen lät utsmycka det med skulpturer och målningar.
Huvudtrapphuset på Drottningholms slott skapades mellan 1665 och 1687 av arkitekten Nicodemus Tessin den äldre med hjälp av de italienska stuckatörerna Giovanni Carove och Carlo Carove (troligen bröder) samt skulptören Nicolaes Millich.
Trapphuset blev mycket beundrat av många besökare från Europa.
Salar och rum
Vi betalar 140 kronor per person och startar på första våningen i den nedra norra drabantsalen. Det finns fyra drabantsalar på slottet och dessa finns i direkt anslutning till vestibulerna på varje våningsplan. Drabantsalen var ett slags vaktrum som skulle skydda från att obehöriga kom in till de intilliggande rummen.
Gröna salongen inleder huvudvåningens paradrum och fungerar som förmak till de andra representationsrummen. Här står en porträttbyst av drottning Hedvig Eleonora, skapad av den holländska skulptören Nicholae Millich.
Hedvig Eleonoras paradsängkammare
Ett av de tjusigaste rummen är paradsängkammaren. Under 1600-talet fungerade paradsängkammaren som ett officiellt audiensrum där de mest betydande gästerna tog emot. Drottning Hedvig Eleonoras privata sovrum låg i bostadsvåningen i slottets södra del. Inredningsarbetena i rummet påbörjades 1668 under ledning av arkitekt Nicodemus Tessin den äldre.
Rummet är tillägnat minnet av äktenskapet mellan Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora och hennes bortgångna make Karl X Gustav.
I Ehrenstrahlsalongen tog drottning Hedvig Eleonora ofta emot gäster. Salongen har fått sitt namn efter hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl, vars allegoriska målningar från 1692–1695 fortfarande pryder väggarna.
Biblioteket
Rummet tillkom på Lovisa Ulrikas uppdrag efter en stor ombyggnad år 1747. De tidigare låga flyglarna byggdes på med en våning, vilket skapade flera nya rum. Till en början användes den här sidan av slottet som galleri för drottningens samlingar av konst, böcker och naturhistoriska föremål. Omkring 1760 började man omforma galleriet till det bibliotek vi ser idag.
Bibliotekets samling var stor, år 1797 innehöll det 2 530 verk i 7 418 band. Numera förvaltas böckerna av Kungliga biblioteket.
Vid slottsvisningen kan man se två våningar och ta sig upp en nivå via det pampiga trapphuset. På övre plan finns ännu fler vackert inredda rum. Bland annat får man se Oscarssalen, som Oscar II lät nyinreda till sitt 25-årsjubileum som kung. Rummet är inspirerat av barockstilen.
Det är lätt att imponeras av takmålningarna, tapeterna och de vackra utsmyckningarna i många av salarna.
Generalsalen
Drottningholm slott kan uppvisa flera salar och gallerier som utformas som minnesrum över olika kungar och deras framgångar. Generalsalen är ett minnesrum som hyllar kung Karl XII, hans mest framstående generaler och minnesvärda bataljer.
Karl XI:s galleri
Även Karl XI: galleri är inrett som ett minnesrum över alla krigiska bedrifter. Här finns bland annat Johann Philip Lemkes bataljmålningar från 1690-talet som skildrar fältslag ur kung Karl XI:s krig mot Danmark.
Rikssalen
Slottets stora fest- och ceremonisal är rikssalen. Kvar i rummets ursprungliga inredning är den vackra takmålningen från 1699. Under 1700- talet användes salen bland annat till teater. En av de större händelserna var vigseln mellan kronprins Adolf Fredrik och den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika 1744.
Rikssalen är nog min favoritsal. Salen ligger i vackert ljus och takmålningen föreställande Pandoras födelse är fantastisk.
Porslinsrummet
När vi lämnar slottet kommer vi till ett litet rum som fångar blicken med sin intensiva blå färg, porslinsrummet. Oskar II lät inreda det 1897 som utställningsrum för sin samling av svenska 1700-talsfajanser från Marieberg och Rörstrand. Rummet var en gåva till kungen inför hans 25-årsjubileum som regent. Väggarna, målade i blått och vitt, dekorerades med mönster inspirerade av porslinet och har en relativt enkel men mycket charmig inredning.
Vårt Drottningholm
Drottningholm, drottningarnas slott och ett världsarv. Kanske ett av Europas vackraste slott. Att få besöka så stora delar av slottet är verkligen en fin förmån. De fantastiska skatterna bakom de gyllengula väggarna för oss nära historien. Jag kan nästan känna drottning Hedvig Eleonoras närvaro, som om hon ser på oss från sin himmel.
Hoppas att hon är nöjd över hur hennes Drottningholm har bevarats och förvaltats under de 360 år som slottet funnits. Nu är det vi som kan njuta av den vackra parken och strosa runt i salar och rum som allmänheten på hennes tid aldrig hade en chans att se.
Vill du läsa mer om slott? Titta in på min sida: Slott och herrgårdar.
