Knivsta, Uppsala och Håbo – Tre kommuner i Uppland

Uppsala län bjuder på en fin mix av historiska miljöer, växande småorter och naturnära utflykter. I det här inlägget besöker vi tre kommuner som tillsammans ger en bred bild av länet – från småstadspuls till större stadsliv och vidare till natursköna omvägar.

Granne med Stockholms län i norr ligger Uppsala län. En av mina absoluta favoritstäder finns här – Uppsala – och på vägen dit från norra Stockholm passerar vi Knivsta kommun.

Vi startar dagens kommunbesök i Knivsta, fortsätter vidare till Uppsala och gör sedan en liten omväg till Håbo innan vi rundar av. Häng med på ännu ett gäng kommuner!

Knivsta kommun

Knivsta är en kommun som ligger bra placerat mellan Stockholm och Uppsala. Från Stockholm till Knivsta är det cirka 48 kilometer och till Uppsala är det 19 kilometer. Kör man via E4:an ligger Knivsta ett par kilometer väster om motorvägen vid sjön Valloxen.

Idag gör vi inte som vanligt utan kör istället den gamla Uppsalavägen, den väg som användes innan motorvägen mellan Stockholm och Uppsala kom till. Vi kommer söderifrån och kör via Sigtuna och når Knivsta kommun på lite småvägar och startar vårt besök i lantlig idyll. Vi stannar till vid Vassunda kyrka som tillhör Knivsta.

När vi ser Vassunda kyrka måste vi förstås gå ur bilen och titta lite på den fina kyrkan, De äldsta delarna av kyrkan är sannolikt från 1200-talet. Landskapet här känns långt bort från storstadens liv och rörelse, det är en mycket rofylld plats, men ändå inte alls långt från tätorten Knivsta. Tyvärr är kyrkan stängd så vi fortsätter till Knivsta tätort, som förstås inte är någon storstad utan mer som en förort till Uppsala.

Lite historia

Många gånger brukar jag undra varifrån alla platser har fått sitt namn. När det gäller Knivsta är det inte är helt klarlagt men man tror att det var en person som gav Knivsta sitt namn. Genom mannens namn, ”Knife” och ordet, ”sta” som betyder boplats. Alltså Knifes boplats. I en gammal skrift från år 1288 är det första gången man återfinner namnet, med den gamla stavningen ”Knifvsta”.

Knivsta var precis som andra sockenorter sedan stenåldern boplatser med stor betydelse vid vattenvägarna till dåtida maktmetropoler. Vid Mora sten i Lagga socken utmed Långhundraleden till Uppsala, träffades man för ”att taga och vräka konung”.

På den tiden då kungamakten inte gick i arv, utan bestämdes i folkliga val, valdes och utropades den nye kungen vid tingsplatsen på Mora äng, belägen strax utanför Knivsta tätort. Som minne av kungavalen ristades varje gång en mindre sten. Några av dessa stenar finns bevarade i en av Sveriges äldsta museibyggnader vid Mora Stenar, som ligger på gränsen mellan Uppsala och Knivsta.

Knivsta kommunhus

Centralorten i Knivsta växte fram tack vare järnvägens utbyggnad. År 1865 stod järnvägen mellan Stockholm och norra Sverige klar, och ett nybyggarsamhälle tog form på den östra sidan av spåren.

Vid kommunreformen 1952 slogs flera mindre kommuner – Alsike, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna samman till storkommunen Knivsta. I slutet av 1960-talet började bebyggelsen även sprida sig till den västra sidan av järnvägen. I dag är orten ett välutvecklat villasamhälle med både lägenheter och småhus, ofta samlade i mindre områden.

Fram till 1971 var Knivsta en egen kommun i Stockholms län. Efter 1970-talets kommunreform införlivades området i Uppsala kommun, men sedan den 1 januari 2003 är Knivsta åter en egen kommun.

Förr var sågverket ortens största arbetsplats, men det är i dag borta. På den gamla sågverkstomten byggs nu bostäder. Minnet av verksamheten lever dock kvar i namn på gator, parker och kvarter – till exempel i centrumtorget Sågverkstorget.

I dag har Knivsta kommun 19 818 invånare.

Kommunvapnet

Knivsta kommunvapen syftar på ”Mora stenar” och antogs och registrerades för den nya Knivsta kommun som bildades år 2003. Kommunvapnet togs fram i en informell omröstning inför bildandet av den nya kommunen och det antagna vapnet lämnades in av skoleleven Jacob Blumenthal i Knivsta.

Vårt besök i Knivsta

I samband med kommunbesöket i Knivsta tar vi oss först till centralorten Knivsta där kommunhuset i vanlig ordning ska fotas. Vi brukar även vilja få med oss en sevärdhet från kommunen och eftersom jag vet att det finns ett slott eller nja, kanske är det en herrgård i kommunen är det dit vi kör.

Krusenberg Herrgård

Krusenberg Herrgård har anor från 1600-talet. På platsen låg då ett kalkstensslott från 1640-talet, ritat av Nicodemus Tessin den äldre på uppdrag av adelsmannen och krigskommissarien Johan Cruus. Slottet förstördes dock i en brand 1717.

Den nuvarande gulmålade herrgårdsbyggnaden stod färdig 1802. År 1819 köptes egendomen av greve Per Gustaf af Ugglas, som lät renovera den. Hans dotter Teresine fick senare godset som hemgift när hon 1840 gifte sig med friherre Carl Emanuel Cederström.

Paret fick tre söner, varav den mest kände är konstnären Gustaf Cederström. Han målade bland annat den berömda tavlan Karl XII:s likfärd. Den senare versionen av målningen färdigställdes på Krusenberg år 1884 och finns i dag på Nationalmuseum.

Efter Carl Emanuel tog sonen Emanuel Cederström över Krusenberg. När han avled 1920 donerades stora delar av familjens konst- och boksamlingar till Carolina Rediviva.

Godset var därefter i privat ägo fram till mitten av 1980-talet, då det fortfarande ägdes av släkten Melander. I dag är Krusenberg en hotell- och konferensanläggning som drivs av Sabis.

Vi har inte själva bott på Krusenberg herrgård, men enligt våra grannar som har besökt herrgården flera gånger är det mycket trevligt och välordnat boende med fin mat.

Uppsala kommun

Det är inte så ofta som vi kör gamla Uppsalavägen och även om den är betydligt längre att köra är det är en riktigt mysig väg att åka. Vanligast är att vi tar E4:an och då tar det från oss i Vallentuna knappa 40 minuter att köra.

Jag väljer alltid att åka till Uppsala för lite större shopping på till exempel IKEA vid handelsplatsen, Boländerna. Här finns precis som vid Barkarby handelsplats  i Järfälla i Stockholms län, alla typer av butiker, i ett och samma område. Men till skillnad från Barkarby är det betydligt lugnare här i Uppsala.

Det bästa med Uppsala

Även om Uppsala är en av Sveriges största storstäder gillar jag verkligen Uppsala skarpt. Här har jag pluggat i nära fem år och fick då möjlighet att uppleva Uppsala på lite olika sätt. Många gånger har även tankar funnits på att flytta hit, men något hindrar oss alltid.

Förutom ett enklare sätt att shoppa finns här även en trevlig och historisk stadskärna, även om det numera är svårt med gratis parkeringsplatser.

Och visst känner man som besökare av att det bor många studenter i staden samtidigt som den är ett välbesökt turistmål. I de centrala delarna av Uppsala innerstad brukar det vara grymt mycket folk och alla på cykel. På sommaren är det dock bättre då verkar alla invånare fly storstaden och då kan det vara trevligt att flanera på tomma gator och torg.

Lite historia

Uppsala är en av Sveriges äldsta städer. Redan under tidig medeltid blev platsen ett religiöst centrum. År 1164 inrättades ärkesätet här, vilket gjorde Uppsala till kyrkans viktigaste fäste i Sverige under omkring hundra år. Fram till 1200-talet kallades staden dock för Östra Aros.

Samtidigt låg det ursprungliga Uppsala, dagens Gamla Uppsala, cirka fem kilometer norrut. För omkring 1 500 år sedan var detta Svearikets maktcentrum. Hit kunde man ta sig via Fyrisån, som då var segelbar hela vägen upp. Platsen var viktig för både handel och ting.

När landhöjningen med tiden gjorde ån svårare att segla flyttades ärkesätet söderut, till Östra Aros. Efter en omfattande brand i mitten av 1200-talet byggdes staden upp på nytt, och år 1286 räknas det “nya” Uppsala som grundat. Samtidigt började namnen skifta: Gamla Uppsala blev just “Gamla”, medan Östra Aros tog över namnet Uppsala.

En ny domkyrka uppfördes och invigdes 1435, vilket ytterligare stärkte stadens betydelse. Några decennier senare, den 27 februari 1477, grundades Uppsala universitet – Nordens första universitet och vid den tiden det nordligaste i världen.

I dag finns två universitet i Uppsala, vilket gör staden till en av Sveriges främsta utbildningsorter.

tt av de mest utmärkande dragen i Uppsala är de raka gatorna. Under 1600-talet blev det modernt att planera städer i rutnät, i stället för de äldre, mer oregelbundna gatunäten. I samband med detta revs många hus, nya gator drogs fram och Stora torget anlades.

Torget är särskilt intressant eftersom det är byggt med slutna hörn, en ovanlig lösning i Sverige vid den tiden. Här korsar gatorna varandra mitt på torget, medan husen möts i hörnen. Vanligare var annars att gatorna följde torgens sidor.

Liksom många andra städer drabbades Uppsala av svåra bränder. Vid Uppsala brand 1702 den 16 maj 1702 förstördes stora delar av staden. Branden började i närheten av nuvarande Gamla torget, på östra sidan av Fyrisån. Efter en längre tids torka och med kraftiga vindar spreds elden snabbt, inte minst via träbroarna över ån, till de västra delarna där större delen av bebyggelsen låg. Det tog sedan flera decennier att återuppbygga staden.

Bland de byggnader som skadades svårt fanns Uppsala domkyrka, som nästan brann ut helt och inte kunde tas i bruk igen förrän 1707. Även Uppsala slott fick omfattande skador och återuppbyggdes aldrig helt. I stora drag ser slottet fortfarande ut som efter den tidens rekonstruktion.

År 1866 invigdes Uppsala centralstation. Järnvägen blev avgörande för stadens utveckling och knöt samman Uppsala med Stockholm och övriga delar av landet.

Uppsala kommunhus

Som vanligt uppsöker vi kommunhuset i den kommun som vi besöker. I Uppsala ligger kommunhuset nära Uppsala station och är riktigt flott. En lördag när vi besöker kommunhuset är det öppet och det verkar ske borgliga vigslar under dagen. Vi ser flera brudpar.

Byggnaden är mycket trevlig och med sin flashiga inglasning ger det en mycket modernt intryck. Utanför kommunhuset hittar jag festliga fraser med kloka visdomsord som pryder små konstverk.

Uppleva i Uppsala

I Uppsala finns det massor av olika sevärdheter och upplevelser. Även om jag tillbringat mycket tid i Uppsala gör vi nuförtiden ingen sightseeing precis. Den inre stadskärnan har mycket att erbjuda besökaren med bland annat slottet, domkyrkan och flera mysiga kvarter.

Sommartid finns flera härliga parker där man kan vandra runt i Carl von Linnés fotspår. Givetvis finns det mycket mer att göra här i Uppsala.

Uppsala domkyrka

Förmodligen är Uppsala domkyrka den största sevärdheten i Uppsala, eller åtminstone den byggnad som drar till sig flest turister. Vid ett par tillfällen har vi besökt kyrkan, men när vi gjorde kommunbesök pågick en stor konsert och det gjorde det svårt att ta bilder inuti den.

Saluhallen

Ett trevligt och gott besöksmål är saluhallen i Uppsala. Den ligger precis nedanför domkyrkan alldeles intill Fyrisån. Den ursprungliga byggnaden, invigdes 1909. Efter en brand 2002 totalförstördes nästan byggnaden, men efter två års renovering återinvigdes saluhallen.

Trädgårdar för naturupplevelser

Ett av Uppsalas främsta besöksmål sommartid är kanske Linnéträdgården och Botaniska trädgården där Carl von Linné förmodligen sitter på ett moln och låter sig imponeras över det som finns bevarat efter honom. Dessa trädgårdar ligger strax nedanför slottets västra sida. Här finns allt för naturälskaren med mängder av både inhemska och exotiska buskar, träd och blommor.

Uppsala slott

Under mina år som student i Uppsala hade jag förmånen att läsa flera kurser på Uppsala slott. Det är förstås ett tag sedan men jag minns att det var en fantastisk miljö att både ha föreläsningar men även sitta och snacka med kurskamraterna. Idag har Uppsala universitet flyttat ut från slottets lokaler.

Slottet är från cirka 1567 men förstördes till viss del vid storbranden 1702. Idag kan man boka in sig på en guidad tur för att bland annat uppleva slottets ruiner, den ståtliga rikssalen och alla dess angränsande salar.

Håbo kommun

Skokloster slott i Håbo kommun

I Håbo kommun ligger kanske ett av Sveriges mest tjusiga slott, Skokloster slott. Det nuvarande slottet uppfördes 1654–1676 av greve och fältmarskalk Carl Gustaf Wrangel under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period.

Slottet och dess omgivningar ligger mig varmt om hjärtat eftersom min mormor föddes här på ägorna. Mormor älskade att berätta sagor och ibland varvades de med hennes egna barndomsminnen här på Skokloster tillsammans med de fem syskonen.

Jag besökte ofta Skokloster förr i tiden och gjorde även flera guidade visningar här när barnen var yngre. Som jag minns det är de guidade visningarna populära även för barn i skolåldern. Det finns mycket att se och uppleva här i Skokloster och om man bara vill göra en picknick i det gröna finns en trevlig slottsträdgård och närheten till Mälaren.

Snart bör det bli dags för ett nytt slottsbesök och kanske även en båttur med någon av de ångbåtar som går mellan bland annat Uppsala eller Stockholm och ut till Skokloster.

Läs mer:  “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: (122 – 124/290)