Slott & HerrgårdarStockholmSverige

Kina slott – Ett underbart lustslott i Drottningholms slottspark

I slutet av sommaren gjorde vi ett besök på Drottningholms slott och slottspark. Vi blev så förtjusta att vi återvände bara någon vecka senare. Självklart vill vi ju även se Kina slott som ligger någon kilometer ut i slottsparken om man promenerar. Tar man bil är det lite längre men ganska behändigt den här dagen när regnet står som spön i backen.

Födelsedagspresent

Det första Kina slott var en överraskning till drottning Lovisa Ulrika på hennes 33 – årsdag, den 24 juli 1753. Maken kung Adolf Fredrik förde henne till slottet och ut ur slottet steg en kinesiskt prins. Det var hennes son, kronprins Gustav. Han höll fram en röd sammetskudde med tre förgyllda nycklar till sin mor. En fantastisk present!

Slottet är uppfört i Kina-inspirerad stil som vid denna tid var mode i Europa. Slottet hade byggts i hemlighet inne i Stockholm och sedan transporterats ut till Drottningholm i monteringsfärdiga delar.

Det lilla slottet som byggts i all hast och med mycket hemlighetsmakeri tålde inte det hårda svenska klimatet. Redan efter tio år hade rötan angripit trästommen och kungaparet lät då arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz rita en ny större anläggning i tegel som är den nuvarande slottsbyggnaden.

Slottets hade uppförts i en jaktpark från 1570 – talet, som kungaparet hade börjat använda igen. Lovisa Ulrika hade egna jakthundar och även rävsax. Maken Adolf Fredrik jagade rapphöns med hök och fiskade i Mälaren från sin båt.

Här vid Kina lust- och jaktslott kunde kungafamiljen vara sig själva och vistas ute i naturen. De påtades i rabatter, alléer, och i dottern prinsessans Sofia Albertinas trädgård. Lövsalar med voljärer och fågelhus började ta form.

Fågelhuset

Av de fågel- och lusthus som byggdes i den nya trädgården 1758 finns bara ett fågelhus kvar. Fågelhusen hade en trästomme med nätklädda öppningar och innehöll ofta papegojor, turturduvor och kanariefåglar.

Fågelhusen var en del av den trädgård som anlades öster om Kina slott. Marken jämnades ut och granskogen blandades upp med lövträd. Man skapade gångvägar, alléer, och boskékvarter, en slags dekorativt formade lövsalar som finns kvar än idag. En bit österut anlades även en blomsterträdgård med damm, som fortfarande står kvar.

I slutet av 1800 – talet började fågelhusen användas som ved- och kolförråd. På 1920 – talet sattes nätöppningarna igen men näten bevarades. På 1960 – talet byggdes fågelhuset om till pannrum för den intilliggande vaktmästarbostaden. I mitten av 1990 – talet fick fågelhuset sitt nuvarande utseende då det åter byggdes om. Samtidigt restaurerades exteriören som återfick sina ursprungliga färger.

Paviljonger

På borggården placerades fyra paviljonger. I den ena hade Adolf Fredrik sin svarvarverkstad, den bildar par med “Confidencen”. Den kungliga matsalen.

Confidencen

När den kungliga familjen ville äta i förtrolighet, en confidence, det vill säga utan tjänstefolk användes Kina slotts matsal. Det franska begreppet har gett byggnaden dess namn och kan jämföras med svenskans konfidentiellt. Här behövdes inga uppassare eftersom matbordet hissades upp dukat från källaren. Maten tillagades i stenköket bredvid, där det numera är ett café.

När Lovisa Ulrika överlät slottet till sonen Gustav III år 1777, förvandlade han måltiderna i Confidencen till skådespel då besökare fick stå utanför och titta på när de kungliga åt.

Slottets exteriört

För mig och för många andra är slottet mycket tilltalande med den mjuka lackröda fasaden och dess utsmyckning. Att det byggdes på det här sättet visar på god kunskap om kinesisk byggnadskonst. Byggnadskroppen kan dock karakteriseras som europeisk.

Trots sin litenhet ger Kina slott ett pampigt intryck och som besökare kan man stå länge och beundra de vackra utsmyckningarna vid entrén. Tänk om Lovisa Ulrika på sin födelsedag 1753 kunnat se in i framtiden, där vi nu nära tre hundra år senare står och blänger på hennes fina födelsedagspresent.

Idag är Kina slott Europas mest lysande exempel på ett kinainspirerat lustslott. De ursprungliga samlingarna av östasiatiska och europeiska föremål finns kvar. Slottet förenar europeisk rokoko och dess ideal med drömmen om det exotiska.

Vårt besök på Kina slott

Trots att det är tidigt i september månad är det en riktigt regnig och ganska kulen dag. Och det är lite synd när vi gör vårt besök här på slottet. Flera av rummen har ganska mörka rullgardiner som är nedfällda för att inte ljuset ska förstöra interiören. Det gör inte så mycket om solen skiner men idag är det lite dystrare och några av rummen är ganska mörka.

Vi betalar 100 kronor per person men om vi hade gjort visningen tillsammans med vårt besök på Drottningholms slott hade vi endast behövt betalt 70 kronor. Alltså en liten rabatt.

Bottenvåningen

Vi stiger in på slottet där vi möts av en pampig entré, den stora “Marmorsalen”. Den är inte särskilt kinesisk i sin stil. Stilen här är mer klassicistiskt. Rummet har en åttkantiga form med återhållen färgsättning. Marmorn i golvmosaiken och väggarnas stucco-lustro, en teknik som imiterar marmor och bidrar till att framhäva detta. Rummet går i milda och harmoniska färger.

Slottet består av två våningar och vi börjar vårt besök på bottenvåningen i “Marmorsalen”. Därifrån går det två flyglar i vardera riktning, byggda i något böjd form. Vi går till höger och hamnar i “Gula rummet”.

Vid den här tiden var allt kinesiskt högsta mode och de ostindiska handelskompanierna förde in mängder av te, kryddor, siden, porslin och exklusiva konstföremål till Europa. Kina framstod som ett exotiskt sagoland och Kina slott är fantasin om det kinesiska.

Från “Gula rummet” går vi in i det “Gröna galleriet”, den ena av de bägge flyglarna som förbinder slottet med övriga salar. Det “Gröna galleriet” leder oss vidare till den “Blå salongen”.

Mot huvudbyggnaden ansluter flygelbyggnaderna med krökta förbindelsebyggnader. Rummen är döpta efter olika färger.

Blå salongen.

Vackra möbler och porslin

På slottet finns kinesiskt inspirerade svenska möbler i rokoko med importerade kinesiska föremål. Flera av rummen har fortfarande kvar sina ursprungliga väggbeklädnader av kinesiskt siden och papper. Här finns lackskärmar, glasmålningar, porslin och andra prydnadsföremål, många troligen importerade av svenska Ostindiska Kompaniet. Men här finns också ännu äldre kinesiska föremål, vissa är från Hedvig Eleonoras och drottning Kristinas tid, då porslin var ofattbart dyrbart.

Vi tar oss tillbaka till huvudentrén och seden vidare via “Röda kabinettet”och därefter tar en ny flygel vid. Bakom entrén hittar vi den vackra spegelsalen. Tyvärr är det så mörkt här inne eftersom rummets alla fönstergardiner måste hållas fördragna. En solig dag hade varit perfekt att besöka salen.

Inne på slottet omgavs kungaparet av en exotisk värld med konstföremål och väggmålningar av ett paradisiskt Kina. Här roade de sig med att läsa, brodera, teckna och umgås.

Röda kabinettet

Väggarnas lackpannåer är tillverkade i södra Kina vid 1700-talets mitt och importerades till det första Kina slott. De övriga väggdekorationerna består bland annat av kinesiska motiv, som de kopplade ringarna och meanderbården som löper under taket. Ringarna, är en kinesisk symbol för rikedom och lycka. En evighetsymbol.

 Gröna salongen

Vi går vidare genom det “Gula galleriet”, flygeln som förbinder den andra sidan. Här hittar vi ännu en vacker sal, “Gröna salongen”. Här är väggarna utsmyckade med slingrande växter med spännande illustrationer.

Om man öppnar upp fönstergardinerna och dörrarna här i den “Gröna salongen” kunde salongen kanske ha använts som uterum för växter.

Gröna salongen var kanske Lovisa Ulrikas favoritrum. Här kunde hon sitta och njuta av sina vackra växter och smida planer för sonen Gustav. Kanske var hennes planer inte så goda. Mor och son fick efter kung Adolf Fredriks bortgång en mycket ansträngd relation. 

Övervåningen

Vi traskar upp till övervåningen där det finns flera rum. Det första vi möts av är den stora “Åttkantiga salen”. Ett trivsamt rum med utsikt ut mot slottsallén om gardinerna varit uppdragna. Väggarna här är klädda med kinesiska sidentapeter från 1700-talets mitt.

Åttkantiga salen.

På övervåningen finns även ett bibliotek och den “Ovala salen” med utsikt över parken och naturen. 

Avkoppling från vardagen

Att slottet snart blev en av kungafamiljens favoriter är inte svårt att förstå. Här hade man en skön tillflyktsort dit man kunde dra sig undan det stora umgänget på Drottningholm. Kanske är det väl nära till Drottningholms slott men förhoppningsvis fick man vara ifred till viss del här ute.

Idag nära trehundra år senare finns Kina slott kvar och besöks årligen av massor av turister. Det är mäktigt att dessa kungligheter till sist fick dela med sig av sina rikedomar och att vi “vanliga” har möjlighet att trampa i samma byggnader som en kungafamilj, om än för en kort stund.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tio − 2 =