Tre kommuner i Västerbotten – Nordmaling, Bjurholm och Vännäs
Vi kör norrut på E4:an. Det är dags att besöka tre lite mindre kommuner i Västerbotten. Alla tre kommuner har olika möjligheter till upplevelser och i våra kommunbesök försöker vi vid de ganska korta hitta passande sevärdheter som till viss del gör kommunen rättvisa. Dagens tre kommuner; Nordmaling, Bjurholm och Vännäs och är en del av Umeåregionen med rik natur och möjligheter till goda fritidsaktiviteter.
I värsta tänkbara väder tar vi oss norrut och regnet öser ned hela dagen. Några korta pauser gör vi men det känns väldigt skönt att sätta sig i den varma bilen. Kommunbesöken kan dock inte invänta bättre väder, och det är ju lite av vardagen jag skildrar i de kommuner som besöks. Alltså är det tänkbart att vädergudarna inte alltid visar sin bästa sida.
Nordmaling kommun
Efter en lång transportsträcka mellan Vallentuna och Nordmaling öser regnet fortfarande ned. Vi har ändå åkt 57 mil, men vädret vill inte hyfsa till sig. Bara att ta på sig regnkläderna och göra kommunen Nordmaling.
Redan under medeltiden blev Nordmaling ett viktigt trafik- och handelsnav längs Norrlandskusten. Under 1700‑ och 1800‑talen utvecklades orten med marknader, särskilt vid hamnen Notholmen, där varor omlastades för vidare transport mot lappmarkerna. Flera marknader hölls under året, men från 1920 – talet avtog de i omfattning och istället blev marknadsbodarna successivt bostäder.
Havet ligger nära i Nordmaling.
På 1800 – talet ökade trävaruexporten vilket ledde till utbyggnad av hamn och sjöfart. 1856 utsåg länsstyrelsen Notholmen till barlasthamn, vilket underlättade exporten av tjära, pottaska och andra varor.
År 1922 fick Nordmaling municipalsamhällestatus, vilket lade grunden för stadsplan, kommunala nämnder och modern infrastruktur. Samma årtionden växte en högre folkskola fram, som senare blev realskola och i dag är Artediskolans ett högstadium, uppkallad efter fiskforskaren Peter Artedi från Nordmaling.
Kommunhuset i Nordmaling
Kommunikationerna förbättrades ytterligare 2010 när Botniabanans station och resecentrum invigdes nära E4:an. Det knöt kommunen mer samman med regionen. Nordmalings kommun hade 6 942 invånare vid den senaste uppdatering (Ekonomifakta/kommuner).
Klockstapeln ligger intill kyrkan och är från 1760‑talet.
Kyrkan restes troligen under 1480‑talet i ärkebiskop Jakob Ulvssons tid. Den nämns första gången i en tingshandling från 1494, och är en av få medeltida stenkyrkor i övre Norrland.
År 1658 utbröt en omfattande brand som förstörde kyrkans tak. Byggnaden stod utan tak i hela 15 år innan man hade resurser att reparera den. 1721 härjade ryska trupper i trakten. De vandaliserade kyrkan och stal bland annat en tolvpipig mässingskrona. Samtidigt brändes prästgården ned. Under 1730‑talet byggdes de nuvarande trävalven av Hans Biskop från Finland, efter medeltida mönster.
Under 1950‑talet skedde en stor restaurering och på 2000 – talet sker en konstnärlig förnyelse.
Olofsfors Bruk
Även om Nordmaling stoltserar med flera olika upplevelser hinner vi bara nosa lite på kommunen. Vi väljer därför att göra ett litet besök på Olofsfors Bruk. Bruket är ett järnbruk med välbevarad bruksmiljö. Här finns museum och konstgalleri.
Bruket grundades 1762 av affärsmannen John Jennings. Han utnyttjade skogarnas kolresurser och Leduåns kraft för att bygga masugn och stångjärnshammare
Trots att vädret inte är det bästa tycker vi att Olofsfors Bruk är en trevlig sevärdhet och mycket väl värd ett besök.
Herrgården, bild tagen inifrån bilen då regnet öste ner.
Bjurholm kommun
Länge har jag sett fram emot att besöka Sveriges minsta kommun sett till folkmängd. Nu visar det sig dock att det är Sveriges näst minsta kommun, med cirka 2 359 invånare (2024) och en yta på ca 1 364 km². Det ger ändå väldigt mycket utrymme för befolkningen.
Bjurholm grundades på 1750‑talet av Mårten Andersson och hans fru Brita, som började odla jorden vid Öreälven, på en ”bäverholme” – därav namnet “Bjurholm” (bjurs = bäver). Under slutet av 1700‑talet växte familjen trots att flera barn dog i späd ålder.
År 1862 blev Bjurholm en landskommun, etablerades som municipalsamhälle 1934–1962. Under 1900‑talet växte jord‑ och skogsbruk. Industrin utvecklades långsamt med hantverks‑ och småindustrier, Bjurholm rankas ofta högt i näringslivsklimat. Genom Norrlandsbanken som etablerades 1916 och senare Handelsbanken utökades handeln men bankkontoren stängde dock 2017 och 2021. Under 2000 – talet lades flera av de etablerade industrierna ned men sedan 2014 etablerades företaget Frekab på orten, och Bjurholm fick en hel del nya arbetstillfällen.
Av en ren tillfällighet upptäcker vi Bjurholms pepparkaksfabrik när vi tankar bilen. Plötsligt sprider sig en ljuvlig pepparkaksdoft på tankstationen och maken pekar på Nyåkers pepparkaksfabrik. Det visar sig att Nyåkers pepparkaksfabrik har funnits i Bjurholm sedan 2012.
Efter kommunreformen lades Bjurholm ihop med Vännäs 1974–1983, men återfick självständigheten 1983 och blev Sveriges minsta kommun. I år är dock Bjurholm Sveriges näst minsta kommun, något större än Dorotea kommun.
Som alltid besöker vi kommunens kommunhus. I Bjurholm ligger kommunhuset mitt i den centrala delen av centralorten, Bjurholm.
Bjurholms ursprungliga kyrka från 1809 ersattes 1875, men brann ned och återuppbyggdes först 1932.
Tyvärr hinner vi inte göra några större upptäckter i Bjurholm. Men vi vill gärna ha lite naturupplevelse och väljer att titta lite närmare på Öreälven. Det är en orörd skogsälv som rinner från Örträsket i Lappland och mynnar ut i Öre (vid kusten i Nordmalings kommun). Den passerar rakt genom Bjurholms kommun och även genom själva tätorten Bjurholm.
Vännäs kommun
Vi lämnar Bjurholm och kör österut ett par mil och gör vårt tredje kommunbesök för dagen. Vännäs visar sig vara en kommun med blandning av historia, kultur och natur.
Områdets namn finns redan dokumenterat 1535 som ”Wendenäs”, en plats där folk “måste ändra sin väg” längs Vindelälvens västra strand. Järnvägen anlades i slutet av 1800‑talet, vilket banade vägen för Vännäs som knutpunkt och gjorde orten betydelsefull både militärt och kommersiellt.
Många sevärda platser i kommunen
Eftersom vi bara gör ett kort besök i Vännäs koncentrerar vi oss på tätorten, men kommunen har många naturreservat och flera strövområden. Bland annat Vännforsens naturreservat och Långforsens strövområde , där det går fina vandringsleder längs Vindelälven, med vyer, hällmarker och grillplatser.
Gillar man att bada i bassäng finns Vännäsbadet, en familjevänlig utomhusanläggning med 50 m bassäng, vilken räknas som ett av Norrlands största tempererade bad .
Kanske vill man bada vid någon av älvarna längs Ume- och Vindelälven och då erbjuder kommunen älvnära promenader och badplatser centralt i Vännäs .
Konstvägen
En annan sevärdhet är Konstvägen Sju Älvar som går genom Vännäs kommun, och inkluderar två konstverk precis vid Vännäs. Det ena konsverket ser vi tydligt vid infarten till Vännäs. Det är ”Eldsoffan”. En vedeldad tegelsoffa av Ulf Rollof. Det ska gå att tända upp den för att kunna värma sig.
Det andra konstverket ser vi som allra hastigast när vi dundrar fram med bilen mot Umeå. Den kallas ”Hägring”, en spegelkyrka på myren och även känd som en av de mest ikoniska konstverken på vägsträckan. Den är skapad av Kent Karlsson.
Är man intresserad av nutida kont är ”Konstvägen Sju Älvar” en rolig roadtrip som kombinerar Norrlands ödsliga landskap med natur och kultur. Det är säkert värt en dagsutflykt med fina stopp inom räckhåll från Vännäs.
Vi startar i centralorten Vännäs centrum där kommunhuset finns. Vännäs blev en egen kommun, 1983 och antog sin nuvarande vapensköld 1984. Motivet symboliserar broar och skogsbruk, knutna till järnväg och flottning.
I kommunen bor det har 9 132 invånare.
Mitt i centrum ligger Vännäs järnvägsstation. Det är en vacker stationsbyggnad från 1891, i trä med fornnordiska drag, med drakhuvuden och sniderier. Stationen är fortfarande en aktiv tågstation och förstås ett kulturminne.
Vill man övernatta i Vännäs finns också ett hotell. Vi tar oss dock vidare mot Umeå där vi bokat övernattning. Inte helt fel.
Läs mer om vår kommunbesök på sidan:
“Vi besöker Sveriges 290 kommuner”
Antal kommuner: 245 – 247 / 290
