Slottet Haut-Kœnigsbourg i Alsace

Under vår rundresa på vinvägen i Alsace ser vi plötsligt ett majestätiskt slott högt över vinrankor och bergssluttningar. Vår nyfikenhet tar oss upp på slingriga och smala vägar för är det något som vi gillar så är det slott. Slottet Haut – Koenigsbourg är inte vilket slott som helst lär det visa sig. Slottet som en gång i tiden var en borg omnämns redan på 1100 – talet och har genom århundraden genomgått både dramatiska krig, restaureringar och fram till i dag kan det åter ståta i sin fulla prakt.

När vi tar av från vinvägen, vilken är den huvudväg vi följer genom pittoreska byar i Alsace är det lätt att hitta upp till slottet. Vi anar ganska snart när vi ser att det finns en utmärkt skyltning till slottet att det förmodligen kommer att vara en hel del turister där. Det visar sig stämma men vi är ganska sent ute den här eftermiddagen. När vi ser att bilar står parkerade en bra bit från slottet förstår vi att vi kanske måste gå ett par kilometer i uppförsbacke och i över trettio graders värme. Vi tar då det osäkra före det säkra och kör hela vägen upp till toppen och stannar först när vägen tar slut. Där allra högst upp ligger slottets ingång.

Ett litet under inträffar och vi lyckas hitta parkeringsplats utmed vägen allra högst upp. Det var tur för annars hade det nog inte blivit något besök här för vår del, men när bilen väl står parkerad är det bara att traska uppför en liten bit på cirka 300 meter för att nå ingången till slottet.

Vi har ju inte förbeställt några biljetter men så här sent verkar det inte vara några problem att köpa biljetter på plats. Det är även ganska billigt, vi betalar 10 euro per person och får även en liten broschyr över slottet som ger utmärkta förklaringar över slottets alla salar.

En borg på en klippa

Det var troligtvis hertigen av Schwaben, Fredrik II av Hohenstaufen, även kallad den enögde som upptäckte den strategiska och betydelsefulla bergskammen Stephanberg. Den sträcker sig från väst till öst och som nästan vinkelrätt störtar ner mot slätten nedanför. Bergsklippan låg vid korsningen av två viktiga handelsvägar på 1100 – talet. Från syd till norr gick spannmåls- och vinvägen och från öst till väst salt- och silvervägen.

I familjen Tiersteins ägo

Efter att borgen kommit i Habsburgarnas händer gavs den bort till släkten Tierstein som en förläning. Detta skedde under 1400 – talet och borgen var då i mycket dåligt skick. Familjen Tierstein lät bygga upp fästningen igen och lät samtidigt installera ett nytt försvarssystem mot artilleri. Under det 30 – åriga kriget lyckades Hauptmann Philipp von Lichtenau hålla ut i över en månad mot svenskarnas anfall men till slut blev borgen ändå plundrad och satt i brand.

I över 250 år låg borgen sedan öde. 1865  blev ruinerna tillsammans med den närliggande skogen staden Schlettstadts egendom som 1899 skänkte den ovanligt väl bevarade ruinen till den tyske kejsaren Wilhelm II av Hohenzollern. Mellan 1900 och 1908 lät Wilhelm II arkitekten Bodo Ebhard restaurera Hoh – Köningsburg. Man fortsatte med att köpa samlingar av föremål och avslutade restaureringarna 1918. Genom Versaillesföredraget 1919 blev den tyska kronans besittningar Frankrikes egendom och så även Haut – Köningsburg.

Sedan 1993 är slottet klassificerat som ett “monument historique” eller ett historiskt kulturarv av det franska kulturministeriet. År 2007 tog ägandet över av departementet Bas- Rhin och idag anses det vara en av de mest kända turistattraktionerna i regionen.

Även om Chateau du Haut – Koenigsbourg inte är helt korrekt rekonstruerat så har flera historiker konstaterat att byggnaden är intressant för vad den visar om Wilhelm II:s romantiska nationalistiska idéer om det förflutna och även om arkitektens arbete. Arkitekten restaurerade slottet efter en noggrann studie av de kvarvarande murarna, arkiven och andra befästa slott som byggdes under samma period.

Rundvandring på slottet

Vi startar vår rundvandring vid ingångsporten som bär familjen Tiersteins vapensköld. Ringmuren vid porten är delvis från 1400 – talet men är restaurerad. Vi kommer upp på den yttre borggården där byggnaderna för stall och annat än idag finns kvar. Vi tar en trappa upp mot övervåningen som skyddas av skottgluggar i muren.

Vacker trädgård med fina utsikter.

För att fienden skulle ta sig in behövde de forcera både porten och vindbrygga vilka var de sista hindren man var tvungen att övervinna för att nå den inre borggården och de tre borghusen.

Vi möts av vidunderlig utsikt över dalen och de vidsträckta fälten.

Vi fortsätter till den inre borggården och här finns flera olika utrymmen. Bland annat en trappa som leder upp till andra våningen. Vi tar oss först en titt på några av rummen som ligger på första våningsplan.

Köket

Vi kommer in i ett trevligt kök och som inrymmer två eldstäder. Köket var även i gott skick innan restaureringen och trots att det ser lite spartanskt ut kan det säkert vara trevligt att inta sin frukost här.

Vi fortsätter trappan upp och kommer snart fram till borgartornet där ännu en trappa leder oss upp till borgarhusens rum.

Andra våningen

På den andra våningen är det mer ombonat. Rummen är isolerade med träpanel och möjliggjorde att man kunde utnyttja dagsljuset bättre. Här fanns bostadsutrymmen som vetter mot söder och är de mest påkostade . Rummen ser mysiga ut och ligger i fil efter varandra.

Västra borghuset

Vi kommer in i ett tjusigt rum rikt dekorerat med målningar i både tak och väggar. Det är festsalen och möblerna ska vara en gåva till kejsaren av befolkningen i denna provins.

I festsalen finns även flera vapensköldar och visar den politiska betydelsen av salen. 

Det ligger även ett sött litet kapell  i den här delen av borgen. 

Utsiktstorn med kanoner

Bergskammen gjorde det möjligt för angripare att närma sig med sina kanoner västerifrån. Denna svaga punkt skulle det stora bålverket utjämna. Ett torn byggdes med kanoner för att kunna försvara sitt revir. Men det är inte bara kanonerna som imponerar på oss här vid slottets högsta punkt. Den milsvida utsikten är betagande, vi kan nästan se var handelsvägarna en gång i tiden drog fram. Här kan vi stå länge och spana åt olika håll.

I tornet finns det kopior av kanoner som visar artilleriets utveckling från 1400 – talet fram till 1600 – talet.

De fina vyerna över låglandet och närliggande orter gör besöket i Chateau du Haut – Koeningsbourg till något alldeles extra. 

Vägen ned

Efter en grundlig rundvandring på slottet är det dags att ta sig ut. Vägen leder oss ned genom ett valv och vidare ned till den nordliga försvarsgården. Här ligger även ringmuren med den övertäckta skyttegången och till höger av klippan som bär muren till den inre trädgården.

Ett rejält bygge, får man väl ändå påstå!

Vad tyckte vi om besöket?

Vi var verkligen mycket nöjda med den fina guidade turen där vi själva kunde strosa runt och läsa på informationsskyltar på engelska och franska. Vi fick även en broschyr på svenska för all tänkbar information. Vi gick i lugn takt och vårt besök tog nära två timmar. Utanför slottet finns kiosker för att köpa enklare förtäring.

Var ligger Château du Haut-Koenigsbourg?

Slottet ligger cirka 61 kilometer sydväst om Strasbourg och cirka 27 kilometer nordväst om Colmar.

Var kan man parkera?

Redan någon kilometer från slottet parkerar bilarna på sidan av vägen och promenerar sedan på trottoar upp till slottet. Väl vid slottet finns det endast handikapparkering vad vi såg. Även busslaster med turister fick stå här.

Fungerar det för alla att göra rundvandring i slottet?

Nej, det är svårt för rörelsehindrade då det är en hel del trappor utan hiss. Inte heller barnvagn fungerar här.