FrankrikeNormandie

Mont-Saint-Michel – Spännande ö i Atlanten

Vi befinner oss på gränsen mellan Normandie och Bretagne. Här finns kanske en av Frankrikes mest fascinerande platser, Mont-Saint-Michel med sitt kloster och klosterkyrka högt beläget på ett berg på halvön Monte Tombe. Mont-Saint-Michel är en av Frankrikes allra populäraste turistmål  I århundraden har ön varit en av Europas största pilgrimsdestinationer, och den heliga ön finns även med på UNESCO: s världsarvslista. Givetvis vill vi gärna besöka den så omtalade och sagolika platsen.

______________________________________________________________________

Då och då blir Mont Tombe till en ö när tidvattnet sveper in och bryter förbindelsen med fastlandet. För att kunna nå ön vid högvatten har man byggt en bro, den stod klar 2014 och den förstärker känslan av att man faktiskt förflyttar sig från fastlandet över vatten till en ö.

Vårt besök på Mont Saint Michel

Vi har övernattat knappa två mil från Mont Saint Michel och beger oss till den enorma parkeringsplatsen som ligger cirka 3 kilometer från ön. Härifrån går det gratis buss. En lång kö har redan bildats när vi kommer fram, men vi kommer med den buss som står inne, även om vi får står som packade sillar. Det ska gå bussar var tionde minut men det känns som vi faktiskt får vänta betydligt längre än så.

Nåväl vi kommer iväg och turen tar drygt tio minuter, bussen stannar även för att plocka upp fler passagerare utmed vägen. Ganska snart dyker den slottsliknande klippan upp ute i havet och det är en minst sagt en spektakulär syn som möter oss en bit ut i bukten. Vi får kliva av bussen en bit från ön och jag gissar att det är många som kanske vill fota eller se ön lite på håll för att få de bästa bilderna.

Likt packade sillar åkte vi med  buss ut till Mont-Saint-Michel.

Tidvatten

Bukten runt Mont Saint-Michel har en av Europas största tidvattenvariationer. När tidvattenkoefficienten passerar 110, blir Mont en ö på nytt. Förr försvann förbindelsen med fastlandet helt under några timmar och skär av Mont helt från omvärlden. Nu finns den bro som gör det möjligt att ta sig över till Mont-Saint-Michel trots tidvattnet.

Lite historia

Från början var klostret ett enkelt kapell som biskopen S:t Aubert uppfört på bergets topp år 708. Enligt legenden ska biskopen ha drömt att ärkeängeln Saint Michel kommit till honom och sagt att S:t Aubert måste bygga ett kloster på ön. När Aubert vaknade på morgonen tänkte han att det nog var inbillning, men ängeln återvände och frågade varför inte Aubert byggt något kloster. Aubert trodde fortfarande att han inbillade sig ängeln men när ängeln kom tillbaka en tredje gång och satte sin tumme mot Auberts panna som lämnade ett hål i hans pannben, då blev Aubert övertygad att han måste uppföra ett kloster och startade genast bygget. Auberts huvud med hålet efter ängelns tumme finns kvar än idag och ska finns att se i en kyrka.

När klostret stod färdigt var inte det heller särskilt stort men ett rykte spred sig att pilgrimer brukade strömma hit på sina pilgrimsfärder med donationer. Det beslutades då av munkarnas samfund år 966 att uppföra en större kyrka med tillhörande klosterbyggnader. Så småningom uppstod en hel stad runt det populära klostret som började växa allt mer i både makt och omfång.

Under 1000-talet uppfördes en romansk klosterkyrka och ett kloster som senare byggdes ut. Efter en donation från kung Filip II August under 1200-talet byggdes ytterligare sektioner.

Byggnaderna blev mycket praktfulla men genom århundradena har de också drabbats flera gånger av både bränder och plundringar. Klostret har genomgående renoverats, det har även haft flera olika användningsområden, det har till med har varit fängelse. Idag finns det ett litet samfund munkar i klostret men det är den stora turismen som förstås är den största inkomstkällan till skötseln av klostret.

Förbered besöket

När vi stiger av bussen är det cirka 400 meter att promenera in till staden. Vi vet ju att Saint-Mont-Michel är ett mycket populärt turistmål men det har ännu inte hunnit bli så mycket folk när vi tar oss in på Grand Rue. Den stora sevärdheten är förstås klostret och kyrkan, så vi beslutar oss för att köpa biljett och ta oss in dit.

Det bästa är förmodligen att köpa biljett online, men eftersom vi inte visste vilket datum som skulle passa för vårt besök finns det möjlighet att även köpa biljetter på plats. 11 euro per person kostar inträdet. Vi är glada att vi tar oss in så tidigt som möjligt, trots tidig förmiddag har det bildats en liten kö för att ta sig uppför de sista trapporna och in i kyrkan. När det gäller guidning finns det möjlighet till audioguide på många språk, dock inte svenska. När det gäller guidade turer är det bäst att förboka sådan. Det finns även skyltar som ger information i klostret för dem som går på egen hand, vilket de flesta verkar göra.

Det är en bra bit att knalla uppför här på Mont-Saint-Michel. Är det varmt kan det vara bra att ha med något att dricka, men väl inne i kyrkan och klostret är det svalt och skönt.

På klostret högsta torn finns en gjuten staty föreställande ängeln Mikael.

När vi kommit upp en bit på Mont-Saint-Michel får vi en fantastisk fin utsikt över landskapet. Tyvärr har vi lågvatten och det lär dröja åtskilliga timmar innan tidvattnet återkommer. Och visst hade det varit en häftig upplevelse att se hur havet återvänder och ger landskapet en helt annan vy.

Kyrkobyggnaden

När vi kommer in i själva kyrko- och klosterbyggnaderna väljer vi att först se den mäktiga kyrkan. Här finns kyrkorum, salar och mäktiga valv.

Imponerande kyrksalar möts vi av i Sant-Mont-Michel.

Klostergården

Byggnaderna består av två delar, kyrkan och klostret. När vi tar oss ut ur kyrkan kommer vi ut i en korsgång runt klostergården. Här pryds en stor gräsplan med en korridor av pelare och här har vi även en fin vy mot kyrkans ena utsida. Kyrkan är otroligt vacker när man ser den på lite närmare håll, den består av mängder med tinnar och torn. De gigantiska glasfönstren skimrar läckert mot solljuset.

En korsgång omger en klostergården som ligger mellan klosteranläggningen och kyrkobyggnaden.

Otroligt vacker kyrkobyggnad.

En korridor av pelare löper längs innergården av klostret. 

Klosterbyggnaden

Klostret är en spännande byggnad med ett slingrande stengångar, trappor och stora salar. Vi leds genom klostret med hjälp av pilar för att hitta fram. Här och där kan man se ut genom små fönster åt olika väderstreck.

För att hålla värmen i klostret finns mäktigt stora öppna spisar. Det hade varit häftigt att se en rejäl brinnande brasa i någon av spisarna. Det finns ett par stycken utplacerade runt om i klostret.

Lång livshistoria

Klostret har genom sin långa livstid genomgått stora förändringar. Under 1000 – talet uppfördes en romansk klosterkyrka som senare byggdes ut. Efter en donation av kung Filip II August möjliggjordes ännu en utbyggnad på 1200 – talet. Det var då klostret blev betydligt högre och korsgång samt matsalen tillkom.

Under reformationen i början av 1500-talet började antal pilgrimer sjunka. Det dröjde inte länge förrän de helt försvann och det ledde till att antalet munkar också sjönk.

Det finns många spännande skrymslen och vrår i klostret. Vi går runt själva och fascineras av hur välbevarat alla gångar, trapphus och detaljer är.

År 1776 härjade en eldsvåda så svårt att det bestämdes att tre av valven skulle rivas och år 1780 uppfördes istället den nuvarande neoklassiska stilen. När franska revolutionen bröt ut 1789 fanns nästan inga munkar kvar. Klostret stängdes och blev istället ett fängelse. Den franska romanförfattaren Victor Hugo ville gärna återställa klostret och 1836 började han driva en kampanj för att renovera klostret till sin forna glans. Han lyckades och fängelset stängdes 1863 och kom att bli ett historiskt monument 1874.

Efter ett riktigt trevligt besök inne i klostret leds vi ut och tar oss nedför och alla trappor. Vi har strålande utsikt mot havet och ner i stan, nu har den stora turistmassan fullständigt invaderat gatorna och trängseln blir nära outhärdligt.

Glad make säger titt ut i muren.

Även på utsidan imponerar klostret stort.

Grande Rue

Att gå längs den smala kullerstensgatan som är huvudgata här vid Mont-Saint-Michel är att ta sig tillbaka lite till medeltiden. Byggnaderna som kantar gatan är från 1500- och 1600-talen. Tyvärr har det hunnit komma mängder av turister, det är svårt att ta sig genom folkmassan och det blir också svårt att överhuvudtaget göra någonting alls. Restauranger och barer är fullsatta och vi får stå en bra stund i kö för att köpa en baguette.

Vad tyckte vi om besöket på Mont-Saint-Michel?

Det är inte konstigt att Mont-Saint-Michel räknas som en av Frankrikes största sevärdheter. Det är absolut en mycket sevärd och intressant plats på många sätt. Att komma ut till halvön eller ön, om det nu skulle vara vatten, är en annorlunda och häftig upplevelse. Tyvärr var det inte högvatten när vi var här och jag hade heller ingen riktigt koll på när vattnet skulle komma in igen. Det optimala skulle förmodligen vara att vi besökt Mont-Saint-Michel just som tidvattnet rullade in.

Innan besöket hade jag sett bilder på klostret och ön i sprakande solnedgångsfärger. Det missade vi ju helt den här gången vilket var lite synd förstås. Hade vi bott i närheten hade vi haft möjlighet att sett klosterön ur flera olika perspektiv. Nu är besöket här bara en del av den resa vi gjorde sommaren 2023. Det finns överhuvudtaget stora anledning till att återkomma till den här delen av Frankrike så småningom.

Det bästa med vårt besök var att solen sken från en klarblå himmel vilket gjorde besöket till något alldeles extra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

3 × tre =