Briatico – Uppleva det riktiga Syditalien
En av våra absoluta favoritplatser i Italien är den charmiga men kanske lite trista orten Briatico i sydvästra Kalabrien längs ned i Italien. Här finns inga flådiga hotell eller häftiga restauranger, men med ortens vyer utmed Tyranniska havet är så oslagbar. Trots en trist inledning vid vårt första besök har Briatico tagit oss med storm.
För ett par år sedan råkade jag göra en bokning på en semesteranläggning vi inte visste något alls om. Det som stod att läsa var att semesteranläggningen låg i direkt anslutning till havet och på bilderna såg den lilla bungalowen för fyra personer helt okej ut. Dessutom var priset väldigt lockande så jag slog till.
Väl på plats blev jag gråtfärdig. Den lilla bungalowen kändes mer som ett ruckel och var allt annat än mysig. Vår uteplats låg precis intill den ganska hårt trafikerande gångvägen, där i princip alla som ville gå till havet passerade. Det fanns inget privatliv överhuvudtaget. Jag var nära att kasta in handduken, men resten av familjen tyckte att vi skulle avvakta till morgondagen och sagt och gjort, så blev det.
Vi stannade hela veckan och lärde istället att känna området utanför semesteranläggningen, och konstaterade att orten Briatico som ligger bara knappt 600 meter därifrån var som vi tyckte, det ”riktiga” Italien. Lite ruffigt, lite gammaldags charmig och vacker på sitt vis. Här fanns även ”riktiga” invånare och inte bara turister. Ja, det var svårt, att inte bli förtjust.
Briatico ligger högt upp på en bergsklippa med fina vyer över både kustremsan, havet och mot den lite större staden Pizzo norr om Briatico. Söder om Briatico ligger den mer kända semesterorten, Tropea och ytterligare en bit söderut ligger Capo Vaticano, också den, en mer känd turistort.
Briaticos kustlinje är kanske det som vi gillar allra bäst här. Visst är även stränderna fina och en av badplatserna är Spiaggia di Briatico som ligger i anslutning till orten. Här har vi tillbringat många lata timmar för att hämta energi inför hösten. Fortsätter man norrut finns flera vackra sandstränder men då måste man transportera sig med bil ett par kilometer. Vattnet är klart och turkosa, vilket såklart är extra trevligt.
När det gäller vattenaktiviteter finns det ett par möjligheter att hyra vattenskoter men i övrigt är det ganska begränsat. Det är minst sagt ett mycket lugnt ställe, tillsammans med framför allt lokalbefolkning.
Alldeles intill den lilla båthamnen ligger, La Torre, en gammal fyr eller vakttorn som byggdes för att skydda kusten mot pirater. Idag samlas ortens lokalbefolkning för att fiska eller snacka lite. Själva passerar vi här dagligen, när vi tar oss till vår strandrestaurang eller till stranden.
Kanske är inte allt så tillrätta lagt som det är på många andra av medelhavsländernas turistorter. I Briatico finns vissa försök till att förbättra med lite snygga trottoarer och stenlagda gångvägar ned mot stränderna. Men mycket står kvar sedan förr och det får helt enkelt se ut som det gör.
Efter vår vecka på semesteranläggningen Green garden, som (2007)fanns med hos reseföretaget Sembo, tog vi saken i egna händer och bokade in oss vid flera tillfällen på ortens största hotell, Costa Azzurra. Inte heller det var i bästa skick, men utsikten över havet gjorde att vi kunde bortse från alla skavanker. Det var hyfsat rent och balkongen utmed havet var det enda som behövdes under ett par dagar.
Kvällen startar i Briatico med middag på någon av de få restauranger som finns här. Nere vid havet finns en trevlig restaurang där vi ofta äter. Det finns även minst en pizzeria där vi som omväxling också äter ibland. Oavsett var middagen intas är det alltid en gelato som vi avslutar kvällen med här i Italien.
I Briatico finns inget att göra när det blir kväll. Ortens gelateria drar alltid lite folk, men när glassen väl är uppäten tar man sig vidare, förmodligen hemåt. Inget festande alls. Det är knäpptyst på kvällarna, förutom att idyllen störs av några ungdomar som drar iväg på sina mopeder en kort stund.
Att Briatico skulle stanna i våra hjärtan var onekligen svårt att förstå när vi kom hit för första gången, men genom åren har platsen alltid lockat tillbaka oss. Förmodligen kommer vi att återkomma lite då och då i framtiden för att följa ortens utveckling.
