Heidelberg slott – storslagen slottsruin med utsikt över Heidelberg och floden Neckar
Högt ovanför den charmiga gamla staden Heidelberg reser sig de röda sandstensmurarna från ett av Tysklands mest berömda slott. Delvis i ruiner men rik på historia bjuder Heidelbergslottet på sagolika vyer över Neckardalen och berättelser om krig, människor, makt och romantik.
Under vårt besök i Heidelberg passar vi på att utforska den storslagna slottsruinen, som tronar högt över staden och bjuder på fantastiska vyer över såväl stadens tak som floden Neckar. Vi bor på ett hotell som ligger en bit högre upp än slottet och tar kabinbanan ner till slottet. Från kabinbanans station kan vi sedan promenera direkt till den del av slottet som är öppen för besökare, med samma biljett som vi köpt för turen med kabinbanan.

”Heidelbergslottet”, Heidelberger Schloss har en lång och fascinerande historia som sträcker sig över mer än 700 år. De äldsta delarna byggdes redan på 1200-talet, när det fungerade som residens för pfalzgrevarna vid Rhen, en av de mäktigaste furstefamiljerna i det Tysk-romerska riket.

Under 1400- och 1500-talen byggdes slottet ut till ett praktfullt renässanspalats, ett av de mest imponerande i hela Tyskland. Här hölls furstliga fester, diplomatiska möten och konstnärliga tillställningar. Heidelberg blev ett centrum för kultur och lärdom, inte minst tack vare stadens berömda universitet.
Men lyckan blev kortvarig. Under trettioåriga kriget (1618–1648) och senare under pfalziska tronföljdskriget på slutet av 1600-talet utsattes slottet för upprepade belägringar och förstördes flera gånger, bland annat av franska trupper under Ludvig XIV.

Under pfalziska tronföljdskriget (1688–1697) spelade Heidelbergslottet en avgörande roll. Franska trupper belägrade staden två gånger, sprängde tornen och brände byggnaderna. Det sägs att fransmännen lämnade efter sig en symbolisk ruinhög för att visa sin dominans, men ironiskt nog gjorde just det, slottet berömt i den romantiska eran.

Trots försök till återuppbyggnad på 1700-talet lämnades slottet så småningom åt sitt öde. År 1764 slog blixten ner i slottet inte bara en, utan två gånger samma sommar. Elden som följde förstörde de delar som ännu stod kvar efter krigen. Händelsen tolkades av många som ett tecken från himlen, att slottets glansdagar var över. Sedan dess har ruinen bevarats snarare än återuppbyggts, vilket bidragit till dess säregna charm.
Under 1800-talet återupptäcktes ruinen, och poeter, konstnärer och resenärer, bland dem Victor Hugo, Goethe och målaren Turner, började vallfärda till Heidelberg. De romantiserade platsen och beskrev den i lyriska ord. Därefter har ruinen stått som ett storslaget monument över både förfall och skönhet, en symbol för den tyska romantiken.

I dag är slottet en av Tysklands mest besökta historiska sevärdheter, med guidade turer, vinmuseum och det berömda stora vinfatet, ”Das Große Fass”, som rymmer över 200 000 liter vin.


Liselotte von der Pfalz – Heidelbergflickan som blev fransk hertiginna
Att besöka slott är ofta en resa både i tid och fantasi. Bakom tinnar och torn döljer sig berättelser om människor som levde där, historier som pendlar mellan sanning och myt. På Heidelbergs slott är det framför allt en kvinna som fångar min uppmärksamhet, pfalzgrevinnan Elisabeth Charlotte, mer känd som Liselotte von der Pfalz.
Hon växte upp på slottet under 1600-talet men tvingades som ung lämna sitt hem för att gifta sig med den franske hertigen av Orléans, bror till Ludvig XIV. Äktenskapet blev olyckligt, och i sina berömda brev från Versailles uttryckte Liselotte gång på gång sin hemlängtan till Heidelberg och sitt förakt för det intrigtäta livet vid det franska hovet. Hennes brev är i dag en ovärderlig källa till både slottets och samtidens historia.

Liselotte von der Pfalz föddes på Heidelbergs slott den 27 maj 1652. Hon växte upp i de stora salarna med utsikt över Neckardalen, omgiven av böcker, musik och hovliv. Redan som barn utmärkte hon sig med sitt skarpa intellekt, sin livliga humor och frispråkighet. Egenskaperna gjorde henne älskad bland slottsfolket, men ibland besvärlig i hovets ögon.

När Liselotte fyllt nitton år tvingades hon av politiska skäl att gifta sig med Philippe I av Orléans, bror till den franske kungen Ludvig XIV. Äktenskapet skulle stärka banden mellan Frankrike och Pfalz, men för Liselotte blev det början på ett liv präglat av ensamhet och hemlängtan. Hon lämnade sitt älskade Heidelberg för det storslagna men intrigtäta Versailles, där lyx, etikett och skvaller styrde varje dag.

När hennes bror, kurfurst Karl II, dog utan barn 1685, uppstod en dramatisk arvstvist. Liselotte stod nära som syster, men lagen ville ha manliga arvingar. Ludvig XIV utnyttjade situationen och hävdade Frankrikes rätt till Pfalz genom Liselottes äktenskap med hans bror.
Det blev upptakten till det pfalziska tronföljdskriget (1688–1697). Heidelberg utsattes för två invasioner av franska trupper. År 1689 sprängdes tornen och stora delar av slottet, och 1693 brändes det återigen. Syftet var att visa Frankrikes makt, men ironiskt nog gjorde förstörelsen ruinen till en symbol för romantik och dramatik i senare tider.

Trots svårigheterna blev Liselottes liv i Frankrike historiskt betydelsefullt. Hon skrev över 60 000 brev, många bevarade än i dag. Med både humor och skärpa skildrade hon hovets maktspel, kungens älskarinnor och vardagens bekymmer. Breven ger en unik inblick i 1600-talets hovliv och visar hennes skarpa blick och levande personlighet.


Men Liselotte glömde aldrig Heidelberg. I brev efter brev beskrev hon sin längtan hem, efter de svala skogarna, floden, och den frihet hon känt som barn. I Frankrike trivdes hon aldrig riktigt. Hennes raka sätt och brist på smicker gjorde henne till en främling i hovets förgyllda värld. Hon dog 1722 och begravdes i den kungliga gravkyrkan Saint-Denis utanför Paris, där nästan alla Frankrikes kungar och drottningar vilar. Enligt romantiska berättelser ska hon ha uttryckt en önskan om att åtminstone hennes hjärta skulle föras tillbaka till Heidelberg, men det skedde aldrig.
I praktiken fick Liselotte och hennes familj aldrig tillbaka Pfalz. Arvet gick till en avlägsen släkting, Karl III Filip av Pfalz-Neuburg. Ändå lever hennes brev och livsöde kvar som ett av de mest levande vittnesmålen från 1600-talets Europa.

En mer lättsam historia rör det legendariska ”Große Fass”, världens största vinfat, byggt på 1700-talet. Det kunde rymma över 200 000 liter vin och fylldes med skattvin från bönder i regionen. En dvärg vid namn Perkeo, slottets hovnarr och vinkällarmästare, sades vakta fatet. Legenden berättar att Perkeo bara drack vin, aldrig vatten och att han dog samma dag han för första gången drack ett glas vatten.

Großes Fass
Vinfatet är en av de sevärdheter som man kan besöka på den entrébiljett som vi löste. Fatet byggdes år 1751 på uppdrag av kurfursten Karl Theodor. Det skapades för att lagra vin som bönderna i regionen betalade i skatt, en symbol för både rikedom och furstlig makt.
Fatet är tillverkat av massiv ek och imponerar fortfarande med sina mått på omkring 7 meter högt, 8,5 meter brett och med en kapacitet på närmare 219 000 liter vin. Det står i ett dunkelt, stenväggigt rum med en smal trappa och en gångbrygga ovanpå, där vi som besökare kan gå upp och se ut över tunnans välvda rygg.


Besöka slottet
Vill man besöka slottet och dess ruiner kan man köpa biljett vid bergbanan. Biljetten inkluderar även återresa med bergbanan (funicular), entré till borggården och den stora vintunnan, “Großes Fass” samt till det tyska apoteksmuseet “Deutsches Apotheken-Museum”.
Mot en extra avgift kan man också göra guidade visningar inne på slottet där det ingår att se mer av interiörerna än det som visas i entrébiljetten. Eftersom vi kom hit ganska sent på eftermiddagen skippade vi den guidade turen och fokuserade istället på apoteket, vintunnan och de fantastiska vyerna från slottsträdgården.


Besöka Deutsches Apotheken-Museum
Inne i Heidelberg-slottet finns Deutsches Apotheken-Museum, ett intressant museum som berättar om apotekens och läkemedlens historia från antiken fram till modern tid. Museet ingår i entrébiljetten till slottet och rymmer en omfattande samling på flera tusen föremål, bland annat historiska apoteksmiljöer, laboratorieutrustning och läkemedelsbehållare.

Här får vi se hur läkemedel framställdes förr i tiden, vilka råvaror som användes. Det var allt från medicinalväxter och mineraler till mer udda ingredienser som pulveriserad mumie, som en gång ansågs ha läkande kraft. Flera av rummen är inredda som apotek från 1600-, 1700- och 1800-talet, med välbevarade skåp, mortlar, vågar och glasbehållare som visar hur arbetet i ett apotek kunde gå till.

Till museet hör även en apoteksträdgård, där man kan se växter som användes i medicintillverkning under renässansen och tidigare. Det är ett riktigt intressant besök om man uppskattar medicinsk historia och vetenskap. Museet ger en liten inblick i hur kunskapen om läkemedel har utvecklats genom århundradena.


Trädgårdar och terrasser
Slottet Heidelberg har ett fantastiskt läge högt upp på sluttningarna vid Neckardalen och den södra sluttningen av berget Königstuhl vilket ger fina vyer över staden och omgivningarna.
En gång i tiden hade Schloss Heidelberg även en stor och magnifik trädgårdsanläggning. Idag kan man se resterna av terrasser ur den gamla trädgårdsanläggningen med kullar, murar och pelare som påminner om vad som en gång var en fullfjädrad palatsträdgård.


Vi tar oss också runt i parken och hittar området som en gång i tiden utgjorde den praktfulla renässansträdgården, Hortus Palatinus, där vi ser den imponerande skulpturen Fader Rhen. Den är placerad i en låg bassäng framför den så kallade Große Grotte, en konstgjord grotta som utgjorde en del av trädgårdens fantasifulla vattensystem.
I skuggan av slottets murar och terrasser, vilar den väldiga stenfiguren lite tillbakalutad och betraktar alla besökare. I den lilla konstgjorda grottan säljer man bland annat konst, men när jag tittar in håller man på att stänga och vill inte alls släppa in mig.


Vårt besök på Heidelberg slott är både spännande och fyllt av historia, en plats där ruiner och berättelser vävs samman på ett sätt som verkligen fångar fantasin. Men kanske är det ändå den storslagna utsikten som dröjer sig kvar mest i våra minnen. Att stå på terrassen och blicka ut över Heidelbergs tak, Neckarfloden och de gröna kullarna omkring är en upplevelse som fängslat både oss och så många andra, nu och genom århundradena.
Läs mer om slott i Tyskland:
- Charlottenburg – Magnifik slott i Berlin
- Hofgarten Eremitage – Sevärd slottspark i Bayreuth, Tyskland
- Vi besöker sagoslottet Schwerin i Tyskland
- Ett besök på blomsterön Mainau vid Bodensjön i södra Tyskland
Läs mer om Tyskland – Titta in på sidan om Tyskland


