Spontanresa till Danmark
Efter ett par veckor hemmavid blir längtan alltför stor för liten roadtrip. Det är ju augusti månad och vi skulle vara hemma ett tag till för att undvika den värsta semesteryran, men nej, bara en liten tur kan väl inte skada? Så vi ignorerar det faktum att augusti månad inte är en optimal tid för bilsemester. Men i Danmark är det väl inte så farligt? Och två turister till, vad gör det?
Några dagars bilresa är vad vi längtar efter och det är många år sedan vi reste i Danmark som turister. Så vi bestämmer oss hastigt och lustigt för en spontanresa till grannlandet Danmark.
Vi startar med en första natt i ett blåsigt Helsingborg. Inte storm som på Bohuskusten, men tillräckligt oväder för att få springa snabbt mellan regnskurarna.
Numera är vi ganska ofta på besök i vår favoritstad, Helsingborg där vi bodde under en tioårs period på 80 och 90 – talen, så givetvis blir det alltid lite nostalgi. Vi har våra givna platser som vi bara måste kolla in. Våra forna hem checkar vi förstås av och sedan tar vi en riktig långpromenad med middag på till exempel Meze, där libanesisk mat står i fokus. Efter nära 60 mils bilkörning är det härligt att strosa runt och spana in Helsingborg och sedan somna gott.
Morgonen därpå tar vi färjan från Helsingborg över till Helsingör. Eftersom vi inte ska stressa under den här resan skippar vi motorvägen och kör via Strandvägen söderut. Vägen mellan Helsingör och Köpenhamn går i gemytlig takt genom vackra villaområden på ena sidan, och Öresund på andra sidan. Vi har siktet inställt på Stevns klint.
Strandvejen utmed Öresund är en av Danmarks mest pittoreska vägar.
Strax söder om Köpenhamn ligger Stevns klint. Jag vet inte hur många gånger vi kört förbi skylten, Stevns klint på våra bilresor genom Själland för att komma fram och tillbaka till Tyskland. Länge, har jag tjatat om Stevns klint och nu ska det äntligen bli dags att besöka de dramatiska klipporna.
Vi får en trevlig dag med fina vyer och klockan går alldeles för snabbt. Tyvärr har vi ingen direkt framförhållning när det gäller övernattning. Och det visar sig inte vara så lätt att hitta hotell värda prislappen.
Vi funderar på att köra mot Mön men så här i bästa semestertider är det mesta alldeles för dyrt. Visst är jag beredd att betala men då ska det också vara ett hyfsat boende, vilket vi inte kan hitta.
Vi gör snabbt en ny planering och kör istället mot Jylland. Danmark är ju ett förhållandevis litet land och man tar sig ganska snabbt mellan öarna. Efter en dag bland klippor och många trappor i både uppför- och nedförsbranter känns det skönt att sitta i bilen ett par timmar.
Vi kör över bron, Stora Bält till Fyn. Stora Bält-bron kostar cirka 350 kronor för att ta sig över. Därefter kör vi vidare över den kostnadsfria bron, Nye Lillebæltsbro för att ta oss till Jylland. Vi hittar ett utmärkt och prisvärt boende i den för oss lite okända staden, Kolding. Staden visar sig vara riktigt trevlig med flera sevärda platser. Vi trivs fint här, men fortsätter morgonen därpå rakt västerut.
Staden Kolding har en fin stadskärna med det mäktiga slottet Koldinghus.
Förr var vi ganska ofta på Jylland, men mer söderut, precis intill tyska gränsen. Jag minns att jag redan då, på 1990-talet ville se området kring Blåvand. Men då hanns det inte med och så småningom glömdes både Jylland och Danmark bort. Men nu passar det perfekt för ett strandbesök även om det inte är medelhavsvärme precis. Nåväl, det regnar ändå inte och vi kör runt på lite olika platser ute vid Blåvand.
Det är förstås en hel del turister men stränderna här är enorma så det märks knappt att det är högsäsong. Däremot är det väldigt turistiskt och mycket folk vid både Blåvandshuk Fyr och museum samt på affärsgatan som sträcker genom huvudorten, Blåvand. Här finns det även camping och en hel del sommarhus. Många av dem hyrs ut och vi möter mängder av turister på cykel ute på de smala vägarna mot sanddynorna.
Det ser trevligt ut att strosa runt bland mängder av butiker och restauranger, men själva är vi mer ute efter naturupplevelserna ute vid havet. Området här vid Blåvand är delvis en del av det angränsande Naturparken Vesterhavet. Vid fyren, Blåvandshuk Fyr ligger Danmarks västligaste punkt. Här finns även en hel del bunkrar från andra världskriget.
Vi börjar titta lite på övernattning här i Blåvand men hittar inga bra alternativ till boende, vilket inte är så konstigt med mängden turister och att vara ute så sent som samma dag, ja då är det svårt. Men det mesta brukar ju lösa sig. Vi funderar lite på staden Ribe som ligger mer söderut.
Ribe är Danmarks äldsta stad och självklart stannar vi till här. Vi strosar runt i den fina stadskärnan och klättrar upp i Ribe domkyrkas torn. Många trappsteg är det, men slitet betalar sig med fina vyer över staden och dess omgivningar.
Ribe stadskärna är mycket värd ett besök.
Då och då tittar jag på mina hotellsidor för att hitta ett lämpligt boende, men inget passar särskilt bra idag. För dyrt eller för sjabbigt. Till sist hittar jag en gammal goding i den lilla orten Brøns, någon mil söderut. Jag tror knappt det är sant!
För väldigt många år sedan blev jag medtvingad/bjuden på en bilsemester med mina föräldrar. Jag hade flyttat hemifrån och var en fattig student och bli bjuden på lite solsemester precis innan skolstart kändes väl ändå okej. Vi hade varit en del i Danmark tidigare och särskilt Rømø var min pappa väldigt förtjust i. Mina föräldrar åkte också lite spontant på semester och när kvällen kom var de tvungna att hitta boende. Det blev ett slags motell där vi hade självhushåll och närheten till Rømø passade perfekt. Dessutom fanns en trevlig krog bara ett par steg bort.
Så döm om min förvåning så hittar jag samma motell fast såklart renoverat och lite ombyggt på min hotellsajt. Dessutom är det både billigt och recensionerna är väldigt bra. Vi slår till och har tak över huvudet för hela två nätter.
Fantastiskt att komma tillbaka efter 44 år. Hotellvärden blir lika överväldigad som mig när jag berättar om mitt tidigare besök. Han visar oss runt och javisst känner jag igen mig, även om en del förändringar har skett. Att det även ingår frukost och ett trevligt värdpar överbryggar den lite sunkiga lägenheten. Men det finns en terrass och bilen får står utanför, så med lite ”bita ihop – attityd” har vi det riktigt bra här. Brøns krog finns fortfarande kvar om än i ny tappning.
Vårt boende ligger bara någon mil bort från Rømø, vilken är Danmarks sydligaste ö i Vadehavet. Man når ön via den cirka 9 kilometer långa Rømødæmningen, som förbinder ön med det jylländska fastlandet. Stränderna här är helt klart unika, med Europas bredaste sandstränder. Dessutom är det tillåtet att köra bil rakt ut på stranden. Här samsas bussar, husbilar och personbilar. Trots stora mängder av turister främst tyskar känns det inte trångt. På den södra stranden får man dock se upp med tidvattnet som rullar in i snabb takt. Det är inte roligt att bli fast i vattnet. Rømø ingår i Vadehavet, ett UNESCO-världsarv, med unika tidalplattor och ett rikt fågelliv. Minst sagt en mycket sevärd ö, som dessutom är lätt att nå.
På den enorma stranden är det tillåtet att köra bil, men inte att campa. Det finns en camping strax intill entrén till stranden.
Två dagar på södra Jylland är förstås inte tillräckligt men bättre än ingen resa alls. Och när vi ändå är så nära Tyskland tycker vi att det är smartare att köra tillbaka den kortaste vägen, alltså via Puttgarden och Rødby. Vi ska ju bara vara ute ett par dagar så det passar bra att köra snabbaste väg mot Helsingborg.
Bara en timmes bilfärd från Rømø ligger den tyska staden Flensburg. Vi har varit här förr men det är väldigt länge sedan och vi minns knappt något alls härifrån. När vi ändå passerar passar det perfekt för en liten paus här under förmiddagen. Det finns även gott om parkeringsplatser alldeles intill stadskärnan.
Det är lördagsförmiddag och mitt på torget är det fullt av liv. Idag är det torghandel som gäller med mycket frukt, grönsaker, mat och blomster.
Flensburg är en charmig blandning av tyskt och danskt, med mycket historia, vacker kustmiljö och en trevlig båthamn. Närheten till gränsen mot Danmark gör att det staden är populär för gränshandel. Strax utanför Flensburg ligger CITTI-PARK Flensburg, med butiker för all slags shopping samt Scandinavian Park (ScandiPark), Handewitt som är mer inriktat på alkohol, tobak och godis.
Någon timme i Flensburg känns tillräcklig innan vi far vidare mot Puttgarden. Tyvärr är det som vanligt i Tyskland, mycket trafik och en hel del köer. Vi klarar oss ändå hyfsat bra och har bara en timmes försening både utanför Kiel och över bron till Fehrman som aldrig tycks bli färdig med brorestaureringen. Nu har man hållit på med renoveringen av bron, Fehmarnsundbrücke sedan 2019. Enligt uppgift ska man fortsätta ända fram till omkring 2028, med både kabel- och betongsanering. Inte konstigt att det blir långa köer, särskilt nu i slutfasen av semestrarna.
Men båten mellan Helsingör och Helsingborg går alltid utan några större problem. Förr körde vi oftast Öresundsbron men på senaste tiden har vi märkt att det blir något billigare att ta båten. Dessutom är det fem mil närmare med båten, däremot går det lite snabbare att köra via Malmö för vidare färd norrut, då båtfärden tar sina dryga tjugo minuter, plus en del väntetid.
Väl i Helsingborg är vår spontanresa slut för den här gången. Ett stopp i Skåne är nästan ett måste för oss som bor i Stochkolmstrakten, och det är aldrig fel. Både Malmö och Helsingborg är perfekta för att göra övernattning i. Redan morgonen därpå är det dags att vända hemåt, men Danmark har gett mersmak.
Trevlig berättelse från er ”kortis” till Danmark och Tyskland.
Men visst är det lillebror som skymtar i torghandeln?