Lüneburg i norra Tyskland – Perfekt för en övernattning

Lüneburg, cirka fem mil sydost om Hamburg visar sig vara mycket mer än ett snabbt stopp på vägen. Med sin välbevarade medeltida stadskärna, charmiga gränder och en historia som sträcker sig tillbaka till Hansatiden överraskade staden oss stort. Det blev en oväntad favorit, full av atmosfär, god mat och vackra vyer.

Otaliga gånger har jag letat efter ett sista boende i norra Tyskland för våra hemresor när vi bilar ute i Europa. Att vi reser genom Tyskland är nästan ett måste för att komma tillbaka till Sverige. Ofta har vi för enkelhetens skull stannat till i Lübeck och startat tidigt morgonen därpå för att sträckköra direkt hem. Visst går det, men det är många mil och vi har gjort den typen av galna bilresor förut, när vi känt oss tvungna att maxa upplevelserna på kort tid.

Nu har vi inte så bråttom, och det skulle vara roligt att hitta en ny trevlig stad för lite sightseeing, mat och en passande övernattning. Efter att ha scannat av kartan faller valet på Lüneburg, vilket passar utmärkt efter cirka femtio mil ute på vägarna. Vi anländer vid 16.00 – tiden på eftermiddagen och checkar in på ett förhållandevis billigt hotell med cirka 10 minuters promenadavstånd från Altstadt.

Lüneburg är en stad som bjuder på mycket mer än man först kan tro. Trots att den ligger en bit från kusten har staden en rik historia som en av medeltidens viktigaste hansastäder, något som förvånar mig med tanke på att den inte ligger vid havet. Men stadens strategiska läge vid floden Ilmenau, som i sin tur är förbunden med Elbe, gjorde det möjligt att frakta varor hela vägen till Nordsjön. Det var framför allt saltet, det “vita guldet”, som satte Lüneburg på kartan. Stadens omfattande saltproduktion gjorde den rik och inflytelserik. Under Hansans storhetstid var Lüneburg en viktig stad i handelsnätverket.

Idag kan man fortfarande se spåren av denna storhetstid i den välbevarade gamla stadskärnan med sina vackra tegelhus, smala gränder och historiska byggnader. Om saltets betydelse kan man få veta mer om på Salzmuseum, där man får följa stadens historia från medeltida industristad till dagens charmiga universitetsstad.

Från salt till storhet

Lüneburgs historia går långt tillbaka i tiden, men det var under 1000–1100-talet som staden började ta form på riktigt. Det som verkligen satte fart på utvecklingen var stadens naturliga saltförekomster. Under marken fanns stora saltlager, och i flera hundra år utvanns salt här genom att man kokade upp saltlösning från underjordiska källor.

Salt var medeltidens kanske mest eftertraktade handelsvara. Det användes inte bara som smaksättare, utan framför allt som konserveringsmedel, oumbärligt för att bevara kött och fisk. Lüneburg fick snabbt monopol på saltproduktionen i norra Tyskland, och blev en nyckelspelare i Hansan, det mäktiga handelsförbundet som dominerade Östersjö- och Nordsjöhandeln mellan 1100- och 1500-talet.

Trots att staden inte ligger direkt vid kusten, gjorde floden Ilmenau det möjligt att skeppa saltet till Elbe, vidare till Hamburg, och därifrån ut till andra hansastäder som Lübeck, Visby, Bergen och Tallin. Den så kallade ”Salzstraße” (Saltvägen) är idag en historisk rutt som markerar denna gamla handelsled.

De enorma inkomsterna från saltskatten gjorde Lüneburg till en mycket rik stad. Det syns fortfarande i den imponerande arkitekturen med de pampiga köpmanshusen i tegelgotik. Även rådhuset vittnar om stadens storhetstid och är ett av de största i Tyskland, vilket visar stadens välstånd under medeltiden.

Under 1300- och 1400-talet var Lüneburg på höjden av sin makt och inflytande. Det var också en politiskt självständig stad, styrd av sina egna rådsherrar, ofta rika köpmän som själva hade kopplingar till saltproduktionen. Men denna rikedom skapade också sociala spänningar. Flera uppror och konflikter utbröt mellan borgare, hantverkare och den styrande eliten.

På 1600-talet började det gå utför. Nya metoder för saltproduktion konkurrerade ut Lüneburgs gamla system, och Hansan började förlora sin makt. Handelsvägar förändrades, och Lüneburg halkade efter ekonomiskt. Saltverket fortsatte dock att vara aktivt ända fram till 1980-talet.

Lüneburg klarade sig förhållandevis väl under andra världskriget, åtminstone i jämförelse med många andra tyska städer. Stadens historiska centrum undgick omfattande bombningar, vilket är en av anledningarna till att den medeltida stadskärnan är så välbevarad än idag. Orsaken till detta berodde förmodligen på att det inte fanns någon tung industri vilket gjorde att den inte prioriterades av de allierade bombflygen på samma sätt som Hamburg och Hannover.

Vårt besök i Lüneburg

Att ta sig runt i Lüneburg är bäst till fots, särskilt en söndag med väldigt mycket folk ute. På Am Sande, det ”stora” torget har man satt upp öltält och små matstånd samt en stor scen där det spelas musik för fullt. Det är lite synd eftersom det skymmer utsikten för alla vackra hus som ligger runt om. Förr var Am Sande en plats där handelsresande slog upp sin vagnar och idag är mer en aveny med butiker, kaféer och restauranger.

Am Sande anses vara vackraste torget i staden, tack vare sin arkitektur, men vid vårt besök är det också den största samlingsplatsen för oktoberfesten som startar den sista helgen i september.

Här på torget ligger även Sankt Johanniskirche, stadens största och mest kända kyrka. Den är byggd i nordtysk tegelgotik under 1300 – talet. Tornet lutar märkbart vilket gör det till ett slags lokalt lutande torn. Det sägs att tornet faktiskt lutar mer än tornet i Pisa.

Tyvärr är kyrkan stängd men här lär självaste Johann Sebastian Bachs bror, Georg Böhm ha varit organist och Bach själv besökte kyrkan ofta som ung när han gick i skola här i Lüneburg.

Det finns fler kyrkor med imponerande storlek. Här är St. Michaelis, en gotisk tegelkyrka som ursprungligen var en klosterkyrka. I kvällssolen är den minst sagt magnifik då den ståtar med sitt höga torn och det roströda teglet som syns över stora delar av staden.

Rådhuset

Under vår promenad stannar vi till vid rådhustorget (Marktplatz) där vi hittar det imponerande Altes Rathaus, stadens historiska rådhus.  Det är en byggnad med över 800 års historia, och det märks i både arkitekturen och interiören. Det är ett av de största medeltida rådhusen i Tyskland

Byggnaden började uppföras redan på 1200-talet och har sedan dess byggts ut i olika etapper, vilket gör att det innehåller flera stilar, från gotik och renässans till barock. Byggnaden fungerar till viss del som stadshus än idag.

Rådhusapoteket

Intill rådhuset vid Marktplatz i Lüneburg ligger det historiska Rådhusapoteket (Rats-Apotheke), ett av stadens mest utsmyckade hus. Byggnaden härstammar från 1600-talet och är särskilt känd för sin praktfulla barockfasad med skulpturer, guldornament och målningar. På fasaden syns bland annat figurer av Hippokrates och Galenos, vilket visar på dess långa koppling till läkekonsten. Apoteket är fortfarande i drift idag och räknas som ett av de äldsta i Nordtyskland. Tillsammans med det imponerande rådhuset intill bildar det en av stadens mest sevärda och välbevarade miljöer.

Kvarteren i det gamla hamnområdet med sin karaktäristiska trätornskran är trevligt att strosa runt i.

Konstverket ”Alter”

Utanför Ostpreußisches Landesmuseum i Lüneburg står en staty skapad av konstnären Hubertus von der Goltz, föreställande hans egen far. Skulpturen, Alter, har en avsiktligt rostig yta som symboliserar både tidens gång och det slitna, prövade livet. Verket är en personlig hyllning, men fungerar samtidigt som ett minnesmärke över de miljontals tyskar som efter andra världskriget fördrevs eller flydde från landets östliga provinser, som Ostpreussen, Schlesien och Pommern.

Mellan 12 och 14 miljoner människor tvingades lämna sina hem under denna dramatiska befolkningsförflyttning, som var den största i Europa under fredstid. Många av dessa slog sig ned i det som återstod av Tyskland, bland annat i Lüneburg. Staden såg en kraftig befolkningsökning, vilket förändrade dess sociala och kulturella struktur.

Stintmarkt

När eftermiddagen går mot kväll börjar vi bli hungriga och det passar utmärkt att stanna till i området som kallas Stinmarkt. Tidigare var det en plats för fiskförsäljning men idag är det en charmig del fylld av restauranger, små krogar och ett livligt kvällsliv. Här slår vi oss ner på en uteservering med utsikt över vattnet. Vi har fin utsikt mot den historiska Alter Kran, en gammal hamnkran från 1300-talet som ännu står kvar som ett monument över Lüneburgs tid som hamnstad.

Lüneburg, mer än ett stopp

Vi är mycket nöjda med vårt val av övernattning för de sista milen genom Tyskland. Vi hade inga större förväntningar, bara att hitta en trevlig stadskärna, något gott att äta och ett hotell med parkering till rimligt pris. Men vi fick en minnesvärd kväll bland kullerstensgränder i den välbevarade historiska stadskärnan. Att promenera mellan ståtliga kyrkor och kolla in husfasader som vittnar om en annan tid gav vistelsen mer  än bara ett stopp utmed autobahn. Hit återvänder vi gärna.

Var ligger Lüneburg?

Lüneburg ligger i norra Tyskland, i delstaten Niedersachsen, ungefär fem mil sydost om Hamburg. Staden är en del av det natursköna området Lüneburger Heide och ligger vid floden Ilmenau. Det är lätt att ta sig hit både med bil och tåg, särskilt från Hamburg.

Vi kom söderifrån och svängde av vid avfart Soltau-Ost och körde genom det natursköna området Lüneburger Heide.