På äventyr i Venedig – del 2
Vi befinner oss i Venedig och har tillbringat en förmiddag och eftermiddag i kanske en av världens vackraste städer. Vi fortsätter vårt äventyr med nya upplevelser och tillbringar en kväll, natt och förmiddag, innan vi lämnar Venedigs stadskärna.
Under förmiddagen och tidig eftermiddag har vi tagit vaporetto, vattenbussarna, från parkeringsgaraget i Tronchetto. Vi har även hunnit checka in på hotellet och befinner oss nu på Venedigs mest ikoniska plats, Markusplatsen. Här njuter vi av varsitt glas prosecco medan vi spanar in folklivet. Folk från världens alla hörn vandrar fram och tillbaka över torget, ivriga att föreviga sina upplevelser med sina mobilkameror.
Efter att vi suttit ned en stund och vilat våra ganska varma och lite tunga fötter är det dags att röra på påkarna igen. Vi tar oss ned mot Venedigs inlopp, här ligger en hel del gondoler förtöjda. Vi letar en liten stund efter Suckarnas bro och vips så hittar vi den inbäddad mellan två husfasader.
Suckarnas bro, eller Ponte dei Sospiri
En av Venedigs mest mytomspunna sevärdheter är Suckarnas bro. Den byggdes i början av 1600-talet av arkitekten Antonio Contino och är en sluten bro av ljus kalksten som löper över den smala kanalen Rio di Palazzo. Bron förbinder Dogepalatset, där rättegångarna ägde rum, med de gamla fängelsecellerna på andra sidan.
Namnet kommer från den romantiserade föreställningen att fångarna drog en sista suck när de genom de små fönstergallren såg sin sista glimt av Venedigs ljus och lagun innan de låstes in. I dag är Suckarnas bro en av stadens mest fotograferade platser och ett populärt inslag för oss besökare som promenerar längs Riva degli Schiavoni eller står på bron Ponte della Paglia med utsikt mot brons vackra fasad.
Dogepalatset
På Markusplatsen intill Suckarnas bro ligger Dogepalatset. Det är känt för sin ljusa fasad i gotisk stil och sina karakteristiska diamantmönstrade väggar. Byggnaden var tidigare säte för Venedigs doge/stadsöverhuvud. Den byggnad som står här idag uppfördes mellan åren 1309 – 1424.
Klocktornet Torre dell´Orologio
Vi fortsätter vår promenad genom Venedig och ser bland annat klocktornet eller Venedigs astronomiska klocktorn. Det kallas ibland Torre dei Mori, Morenas torn efter de två bronsfigurer som står i klockan högst upp.
Även om jag föredrar glass framför bakverk är det en dröm att strosa runt i Venedigs gränder och låta sig suktas av alla små caféer. Det ena bakverket ser läckrare ut än det andra, och jag kan bara fantisera över hur de smakar när de underbara dofterna sprider sig ut på gatan.
I Venedig finns många små torg, eller campi inbäddade mellan husen. Många av torgen har historiskt haft en central roll i stadsdelarnas liv. Varje kvarter hade sitt eget campo som fungerade som social knutpunkt, en plats där man möttes, handlade och firade. Eftersom staden är tätt bebyggd och gränderna är smala behövdes öppna ytor för aktiviteter som marknader, hantverk och lek, sådant som helt enkelt inte fick plats längs kanalerna.
Nästan alla campi är dessutom knutna till en kyrka, vilket gjorde torget till både religiöst och socialt centrum. Många av dem rymde även brunnar eller cisterner som samlade upp och filtrerade regnvatten, något som var avgörande i en stad utan naturliga färskvattenkällor. Med tiden har varje campo utvecklat sin egen karaktär, formad av de människor och traditioner som levt där, vilket gör dem till en viktig del av Venedigs identitet och charm än i dag.
Canal Grande – utsikt från Rialtobron.
Rialtobron
En av Venedigs mest kända och älskade sevärdheter är förstås Rialtobron. Här ska det förstås fotas från alla möjliga vyer. Dels nerifrån och givetvis uppe på bron åt bägge håll. Här är inte lätt att få några meter för sig själv, turisttrycket är nästan lika högt här som vid Markusplatsen.
Rialtobron är den äldsta av broarna som korsar Canal Grande. Den nuvarande stenbron invigdes 1591, men platsen har haft broar sedan medeltiden, först en enkel flytbro och senare en träbro som flera gånger kollapsade eller brann. Att bygga en stabil stenbro över den bredaste och mest trafikerade delen av Canal Grande sågs på den tiden som ett djärvt ingenjörsprojekt, och många tvivlade på att det skulle hålla.
Bron är även berömd för sin karaktäristiska arkitektur. Den är byggd som en enda hög båge med två rader små butiker längs mitten, vilket gör den till en sorts livlig liten marknad som svävar över vattnet. Kombinationen av praktiskt handelsliv och elegant renässansdesign har gjort den till ett visuellt landmärke.
Rialtoområdet var länge Venedigs ekonomiska centrum. Här låg handelsplatsen, valutabörsen och marknaderna där köpmän från hela världen möttes. Bron blev därför inte bara en passage utan ett nav för handel, möten och rörelse, hjärtat av den venetianska republiken.
Idag är Rialtobron känd både för sin historia och för sin utsikt. Här uppe på toppen av bron har vi fin utsikt för att se gondoler och vaporettos passera nedanför. Det är helt enkelt en underbar vy och inte konstigt att bron är en av de mest fotograferade platserna i staden.
Såklart vill även jag vara med och visa att jag står framför Rialtobron.
Kväll i stadsdelen Dorsoduro
Vi bor i stadsdelen Dorsoduro, vilket ska vara ett av Venedigs mest omtyckta områden. Det lockar särskilt konstintresserade, studenter och resenärer som vill uppleva en mer avslappnad sida av staden. Ärligt talat hade jag inte läst på om detta innan vi anlände men av en slump hamnar vi faktiskt här och det passar oss fint.
Området är mindre trångt än San Marco och präglas av öppnare platser, bredare kajer och ett lokalt vardagsliv. Samtidigt är Dorsoduro rikt på kultur och historia, vilket gör det till en fin balans mellan liv och lugn.
Längs den långa kajen Zattere, som vetter mot Canal della Giudecca, kan man promenera med vidsträckt utsikt över vattnet. Det ska vara en av de bästa platserna i Venedig för att se solen gå ner. Namnet Dorsoduro betyder ungefär ”hård rygg” och syftar på att marken här är fastare än i många andra delar av staden, något som gjort det möjligt att uppföra större och tyngre byggnader.
Vi blir genast förtjusta i den breda kajen där vi också hittar flera bra restauranger med inte alls så dyr mat. Jag tycker inte priserna skiljer sig nämnvärt mellan Venedig och andra platser i norra Italien.
Efter en härlig dag i Venedig avslutar vi kvällen med en fantastisk solnedgång, god mat och en promenad genom en betydligt lugnare stad än den vi mötte under dagtid
Morgon och ny dag
Vi vaknar till ett lugnt och härligt Venedig. Under de tidiga morgontimmarna har vi staden nästan för oss själva. Turisterna som inte bor i Venedig har ännu inte hunnit komma, och vi kan strosa runt en stund njuta av vardagslivet längs kanalerna. Mat, dryck och sopor transporteras mellan kvarteren på vattnet, och allt är lugnt och stilla.
Utflykt med vaporetto
Vi checkar ut från vårt hotell och innan vi lämnar Venedig gör vi en utflykt med vaporetto. Vi lämnar vårt bagage i bilen vid parkeringsgaraget och köper en dagsbiljett för att utforska Venedig vattenvägen.
Att färdas med vaporetto är ett mycket smidigt och bra sätt att utforska Venedigs kanaler. Förutom att det är ett transportmedel är det även en sevärdhet i sig. Vi ser flera praktfulla palats från olika epoker, många med färgade fasader, balkonger och privata vattenportar. Beroende på vilken linje man använder sig av tar vaporetton oss under Venedigs berömda broar, däribland Rialtobron och Accademiabron. Lite kul att få ett annat perspektiv än det man får från land.
Resan bjuder dessutom på glimtar av vardagslivet i Venedig. Man ser leveranser av mat, möbler och varor ske via båt, sopbåtar som hämtar avfall och lokalbor som kliver av och på vid sina hållplatser precis utanför hemmen. Gondoler, taxibåtar och lastbåtar korsar ständigt rutten, ett riktigt häftigt skådespel till en billig peng. Det finns ju även privata båtar att hyra men dessa är förmodligen betydligt dyrare än vaporetton.
Efter ett par timmar på kanalerna i Venedig är det dags att fortsätta resan mot Murano och sedan vidare till den färgglada ön Burano. Bägge öarna kan besökas med hjälp av vaporetto till samma biljett som ingår i en dagsbiljett.
Läs även: På äventyr i Venedig – del 1
Läs mer om Italien – se min sida om Italien
