Bilsemester i Norrland – Reseberättelse bland storslagna landskap och vyer
Att resa i Norrland inbjuder till många härliga upplevelser och äventyr. För oss som inte tidigare rest särskilt mycket i norr har årets resa tillsammans med fjolårets resa gett mersmak för ännu mer Norrland. Under inledningen av fjolårets resa trodde vi att man nog snabbt skulle kunna göra Norrland och sedan vara lite klar här uppe.
Det visade sig inte alls stämma desto mer vi reste runt norröver desto mer inser vi hur mycket mer det finns att både se och göra. För oss som älskar att åka bil, gärna långt och lite avsides är en Norrlandstripp oslagbart. Mil efter mil på ensamma vägar med skogen som närmaste granne kan verka långtråkigt men är ändå så vilsamt och härligt. Det är givetvis inte bara bilresor som gör Norrland till ett utmärkt resmål, det finns många spännande äventyr oavsett intresse och smak.
Tidigare har vi inte varit så intresserade av vandring. Det har känts lite jobbigt om jag ska vara ärlig, men här uppe i norr och särskilt till fjälls med de öppna kalfjällen har gett mig helt nya upplevelser som jag inte ens trodde fanns.
Inför årets sommarsemester kändes det självklart att planera in ännu en resa till de nordligaste delarna av Sverige som en kombinerad vandring- och bilsemester. Och jag tror att vi nog har blivit lite sålda på det här med fjällvandring, det kommer helt säkert bli mer av fjällen.
Karta för vår Norrlandstripp med start i Grövelsjön.
I år hade vi en hel del planer inför sommarens första resa. Många av planerna infriades och några blev inte gjorda alls, medan några oplanerade resor tillkom.
Här följer en sammanfattning av vår resa med boende utmed vägen. Även Dalarna och vår lilla tripp in i Norge får följa med i detta inlägg, även om dessa då inte tillhör Norrland.
Dalarna
Ligger Dalarna Norrland? Nej, det gör det inte om man tittar på vilka landskap som tillhör Norrland. Det är Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland som ingår i Norrland.
Eftersom Dalarna ändå gränsar till Norrland får det ingå i det här reportaget ändå. Och egentligen startade vi hela resan med en tripp till Örebro i Närke och några dagar i mysiga Strömstad med Kosteröarna. Därefter startade vi Norrlandstrippen genom att ta oss vidare via Dalsland och Värmland upp mot Grövelsjön i Dalarna. Det blev en riktigt lång bilresa som kunde ha kortats ner om vi haft möjlighet att köra in i Norge. Vi var lite för tidiga för det trots att vi är fullt vaccinerade mot covid, men bara någon vecka senare var det fullt möjligt att ta oss in i Norge på våra covidpass.
Grövelsjön
På fjällstationen i Grövelsjön var vi över midsommarhelgen. Stationen öppnade samma dag som vi anlände och även om det är enkla rum är det riktigt trevlig och fint anordnat med restaurang och butik. Här gjorde vi en dagsvandring på nära två mil fram och tillbaka till fjället Storvätteshogna. Nu missade vi ju toppen på fjället och är såklart lite sugna på att göra en ny vandring till nästa år och kanske kan vi även kombinera det med ett besök i Töfsingdalens nationalpark som är en svårtillgänglig nationalpark.
Mitt inlägg: Grövelsjön och vi vandrar till Storvätteshogna
Boende på STFs Fjällstation i Grövelsjön. Vi valde dubbelrum med eget badrum och även om rummet var mycket enkelt så var det trevligt och lite mysigt. Det finns flera olika typer och prisklasser av rum på Grövelsjöns fjällstation.
Midsommar i Grövelsjön.
Nationalparker och landskapstoppar
Ett litet tema för årets sommarresa var att besöka nationalparker och att hitta flera av landskapstopparna. Det gällde att passa på eftersom flera av nationalparkerna och även landskapstopparna ligger avlägset till för oss Stockholmsbor. Och här uppe i norr finns flera av dem, både mer lättillgängliga och några ganska svåra att nå.
Vi startade i Dalsland med Tresticklans nationalpark och fortsatte sedan mot västkusten och Kosterhavets nationalpark. Inte så långt från Grövelsjön i Dalarna ligger Fulufjällets nationalpark som vi passade på att göra ett besök i. Där gjorde vi en lättsamt och trevlig vandring till bland annat Njupeskärs vattenfall.
Mitt inlägg: Fulufjällets nationalpark och Njupeskärs vattenfall
Det blev även ett kortare besök vid Sonfjället och Hamra nationalparker som ligger i Härjedalen respektive Dalarnas landskap. Högre upp i norra Norrland stannade vi även ett par dagar i Abisko nationalpark.
Hamra nationalpark
Däremot gick det lite trögare med landskapstopparna. Ja, till en början gick det faktiskt riktigt bra, när vi hittade både Västmanlands, Närke, Dalslands och Bohusläns högsta punkter, men de räknas inte in i Norrlandsresan, alltså kommer dessa inte med i det här inlägget.
Vi var så nära Värmlands högsta topp men var tvungna att avbryta eftersom dagen helt enkelt inte räckte till. Hälsinglands högsta topp lyckades vi inte ens hitta och även Norrbottens topp var inte heller lätt och när vi till sist skulle ta oss dit var det så varmt och bromsarna var inte snälla alls. Det kan tyckas vara sådant man får stå ut med, men just då hade jag fått lite nog.
Flera av topparna hittades i alla fall och den största bragden måste ändå vara Härjedalens högsta topp, Helagsfjället på 1797 m.ö.h. En betydligt enklare landskapstopp var Ångermanlands högsta punkt, Tåsjöberget som vi kunde köra bil nästan ända fram till. Även Medelpads, Myckelmyrberget var enkel att vandra till, men ganska svår att hitta.
Skrangligt torn i Ångermanland, Tåsjöberget.
Hotell Funäsdalen – Mycket trevligt och bra att bo inför vår vandring till Helagsfjället.
Funäsdalen
Mellan Grövelsjön och Funäsdalen är det knappa 15 mil och med vår avstickare till Fulufjällets nationalpark blev det en lagom dagstur. I Funäsdalen bodde vi på hotell Funäsdalen som var helt okej, även om rummet var ganska litet.
God mat serveras på Fjällrestaurangen.
På hotellet serverades god och prisvärd mat med fin utsikt utöver Funäsdalssjön. Morgonen därpå var det dags för årets höjdpunk, vandring till Helags fjällstation. Den smidigaste vägen mellan Funäsdalen och Ljungdalen är vägen över Flatruet, som går över kalfjället. Vi stannade förstås till uppe på Flatruet innan vi fortsatte till Ljungdalen och Torkilstöten där vi parkerade bilen.
Vandring till Helags och toppbestigning
Det finns två vägar att gå till Helags från Ljungdalen, dels från Kläppen och dels från Torkilstöten, bägge är 12 kilometer långa. Vi gillar att vandra från Torkilstöten, det är min barndoms gamla skidbacke som jag gärna återser. Klart att det är lite jobbigt att ta sig uppför men i år kändes den lite lättare.
Jag vandrade med stavar och betydligt bättre kängor än i fjol, dessutom kände jag mig mycket mer starkare mentalt. Det var nog en kombination av vilja och bra utrustning som gjorde att vår toppbestigningen av Helags blev så lyckad.
Vi hade även rejäl tur med vädret. Soligt men inte för varmt. Vandringen till fjällstationen tog i år knappa 4 timmar och det enda som kändes lite trist var alla mygg och bromsar. Morgonen därpå var det dags för den efterlängtade toppbestigningen av Helags.
Ett helt år har jag gått och tänkt på vandringen upp till toppen och till sist var det dags. Vi tog det lugnt men gick målmedvetet och visst var det en utmaning, men viljan att ta sig upp var betydligt starkare än tröttheten och rädslan.
Härligt att återse Helags fjällstation.
Vyerna överträffade alla mina förväntningar och visst kändes det lite läskigt där uppe på toppen. Vi var så högt uppe och att titta ner i glaciären gav en lite nervkittlande känsla i magen. Lyckan att ha tagit sig upp överträffar nästan allt jag har gjort hittills i livet.
Mitt inlägg: Vi har bestigit Helags topp
Mitt inlägg: Magi i fjällvärden – Vandring till Helagsfjället och toppbestigning
Flera nationalparker
Det blev två oförglömliga dagar och med stärkt självkänsla gav vi oss vidare mot Sonfjällets nationalpark. Lite stela efter våra strapatser på Helags kändes det skönt att bara strosa runt på familjeslingan även om Sonfjället har mer än så att erbjuda.
Mitt inlägg: En lite glimt av Sonfjällets nationalpark
Mycket trevligt boende på Hotell Klövsjöfjäll. Hotellet är knappa året och bjuder på stora och sköna rum. Här trivdes vi riktigt bra och förmodligen är det ett paradis här under vintersäsongen eftersom hotellet ligger precis bredvid skidbacken.
Vi gillade både Hotell Klövsjö och restaurangen. Vi återkommer gärna.
Boende i Klövsjö och Östersund
Dagen därpå efter en övernattning i Klövsjö tog vi en lättare vandring i Hamra nationalpark innan vi fortsatte mot Östersund. Även denna kväll kom vi fram sent och hann med en god middag på Clarion Hotel Grand Östersund där vi lyckades ramla in på familjesviten eftersom vårt rum inte var klart när vi anlände. Härligt att bo med varsitt sovrum, två badrum och vardagsrum med fin utsikt över bron i Östersund. Synd att lämna rummet mer än nödvändigt. Tack snälla Hotel Clarion Grand i Östersund!
Mitt inlägg: Hamra nationalpark- Vi vandrar ett stycke i urgamla skogar
Värmebölja i Norrland
Morgonen därpå fortsatte vi norrut och vi hittade Ångermanlands högsta topp, Tåsjöberget och körde vidare mot Arvidsjaur. Att klaga på vädret är ingen idé, men det kan tydligen inte vara någon måtta med värme, otroligt att temperaturen steg mot 30 grader när vi äntligen kom upp till norra Norrland.
Mitt inlägg: Tåsjöberget – Ångermanlands högsta punkt 634 m.ö.h
I Östersund skiner alltid solen.
Härligt att bo i familjesviten med solig utsikt.
Middag på Kitchen & Table i Östersund.
I mysiga Arvidsjaur övernattade vi också. Tanken var att ta oss vidare mot Arjeplog och fortsätta mot Pieljekaise nationalpark. Det satte värmen stopp för och vi fortsatte istället norrut.
Hotell Laponia ligger mitt i Arvidsjaur, kanske inte det mest moderna rummet men trivsamt på sitt vis. Nere vid sjön ligger hotellets restaurang i bästa lappländsk stil.
Talvatissjön – Jokkmokk
Kiruna och Abisko
Vi hade tänkt att ta oss vidare mot Saltoluokta för eventuellt en vandring i nationalparken Stora Sjöfallet. På fjällstationen STFs Saltoluokta fanns det inget boende för just de datum vi befann oss här och dessutom gjorde värmen det nästan omöjligt för oss att göra en trevlig fjällvandring. Vi såg att den riktigt heta värmen ännu inte hunnit ta sig upp hela vägen upp till Abisko och efter fjolårets motsatta vädersituation gjorde att vi äntligen fick lära känna Abisko nationalpark lite bättre.
Vi stannade i Kiruna och bodde på Scandic Ferrum, kanske blev den sista gången vi bodde här. Hotellet ska som många andra byggnader rivas och ett nytt hotell håller på att byggas i det nya Kiruna.
Jag älskar verkligen vyn mot fjällen och gruvan i väster. Det är synd att staden ska rivas men kanske kan det nya Kiruna bli bra också.
Snart är hotell Ferrum ett minne blott.
Vandringar i Abisko
Vi stannade några dagar i Abisko och även om det var rejält varmt gjorde vi flera mycket fina vandringar. Vi vandrade leden till Trollsjön, och fick en fantastisk dag i strålande sol och värme. Vi testade även Aurora sky lift i Abisko och gick därifrån vidare upp till toppen av fjället Njullá.
En kortare vandring gjorde vi när vi vandrade intill floden Abiskojokk som bildar en kanjon med flera vattenfall ner till Torneträsk. Och faktiskt finns det fina badmöjligheter i både Trollsjön och Torneträsk, även om jag knappt skulle doppa lilltån i det iskalla vattnet. Isen hade precis smält när värmen slog till.
Mitt inlägg: Vi vandrar till Trollsjön i Abisko
Mitt inlägg: Vandring och toppbestigning av fjället Nuolja/Njullá i Abisko
Mitt inlägg: Abisko nationalpark – En fjällvärld med variationsrik natur
Boende på hotell Fjällnäs i Björkliden
Vårt boende på hotell Fjällnäs var trevligt inte minst för den fina restaurangen med utsikt mot Lapporten. Kanske har jag tjatat en gång för mycket om den sagolika Lapporten men jag hade svårt att slita blicken från den. Hotell Fjällnäs är ett perfekt ställe att bo på om man vill njuta av vyn mot Lapporten, men glöm inte att boka rum åt rätt håll.
God mat och fin vy bjuder Restaurang Lapporten på.
Förändringar i resplanerna – Norge
När våra covidpass öppnade möjlighet för att resa in i Norge tog vi chansen att göra vår första utlandsresa på över 15 månader. Och Norge är aldrig fel, sagolikt vackert och alltid värt att göra en liten bilresa i. Även om vi har varit i Bodö tidigare var vi lite nyfikna på hur staden såg ut idag eftersom man har gjort en hel del nybyggnationer vid hamninloppet.
Bodö känns som en mycket modern stad med internationell touch. Här finns många roliga aktiviteter, inte minst ute till havs. Vi stannade bara för en övernattning och fortsatte morgonen därpå på en av Norges absolut vackraste vägar, Kystriksveien 17.
Mitt inlägg: Kystriksveien 17 – En bilresa på en av världens mest natursköna vägar
Vägen är egentligen hela 65 mil lång men man kan ju också köra delsträckor. Det tar ganska lång tid att färdas på de stundtals lite slingriga och smala vägarna. Vägen trafikeras även av bilfärjor och det innebär en hel del väntande på dessa eftersom de inte går så ofta.
Vägen är sagolikt vacker och helst skulle vi ha fortsatt hela sträckan, men man bör nog boka boende i god tid om man reser i juli månad. Det mesta var fullbokat och vi bestämde oss istället för att ta oss tillbaka till Sverige.
Hälsingegårdar och ännu en landskapstopp
Efter ett par dagar i Norge körde vi tillbaka in i Sverige och tog oss via Östersund söderut. När vi körde igenom Medelpad hittade vi även fram till landskapets högsta punkt, Myckelmyrberget.
Vi passade även på att titta in i några fina Hälsingergårdar. I Hälsingland kan man nog tillbringa en hel semestervecka, här finns mycket att se och göra, men efter en nära tre veckors bilresa började det bli dags för oss att åka hem och ladda inför en ny resa. En sak är säker, vi är långt ifrån klara med Norrland, en ny fjällresa till sommaren 2022 är under planering.
Medelpads högsta topp – Myckelmyrberget 577,7 m.ö.h
Hälsingegårdar och Stora Hälsingegårdars väg
