Fyra kommuner i norr – Bilresa genom Överkalix, Övertorneå, Pajala och Kalix

Vi befinner oss nästan så långt norr ut i Sverige som är möjligt när det gäller kommuner. Fantastiskt vad våra kommunresor har gett oss. Många hundratals, ja säkert tusental mil har vi lagt på kommunbesök runt om i Sverige. Nu har vi nått mot de allra nordligaste kommunerna. 

Långt upp i Norrbottens östra del ligger de fyra kommunerna, Överkalix, Övertorneå, Pajala och Kalix som delar mycket men ändå bär på egna identiteter. Gemensamt för dem är det vidsträckta norrländska landskapet, närheten till mäktiga älvar, den stillsamma livsrytmen och ett rikt kulturarv som formats av både svenska och finska influenser. Här talas meänkieli sida vid sida med svenska, och traditioner från Tornedalen lever kvar starkt.

Men trots likheterna har varje kommun sin egen ton. Kalix har sitt berömda löjromsfiske och kustläge mot Bottenviken, medan Pajala ligger längre inåt landet. Övertorneå bjuder på utsikter över Torne älv och en stark tvåspråkig identitet, medan Överkalix charmar med sina vackra vyer och trevliga kommunpersonal.

Överkalix kommun

Vi startar i Överkalix kommun. Redan när vi kör in i Överkalix förstår vi att det är en liten men storslagen ort i Norrbottens inland. Vi har kört genom en hel del djupa skogar men när vi kommer fram till själva centralorten möts vi av älvar och på långt håll kan vi se fjällens konturer som skymtar i horisonten.

Lite historia

Överkalix historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Redan år 1644 bröts området ur Kalix socken och blev ett eget pastorat. Det ursprungliga samiska namnet på älven, är Kalas-ätno (”kall älv”), och blev med tiden till Calix, vilket sedermera gav upphov till namnet Kalix, och i sin tur Överkalix.

Under medeltiden började området att koloniseras av nybyggare från söder, särskilt under 1400- och 1500-talen. Kyrkan fick en viktig roll, och den första kyrkan i Överkalix uppfördes på 1600-talet. Jordbruket växte långsamt fram trots de kärva förhållandena. Den gamla kyrkbyn, där Överkalix kyrka ligger, utvecklades till ett lokalt centrum. Under denna tid styrdes mycket av kyrkan och prästerskapet, både religiöst och praktiskt i lokalsamhället.

Under 1800-talet växte befolkningen, och nybyggen spreds ut över kommunen. På 1900-talet moderniserades Överkalix med bättre vägar, skolor, och infrastruktur. Men precis som många andra glesbygdsområden har kommunen sedan mitten av 1900-talet drabbats av avfolkning, många unga har flyttat till större städer i jakt på arbete och utbildning.

Överkalix är idag en liten men levande kommun där  natur, jakt, fiske och friluftsliv är viktiga delar av vardagen. Många av de cirka 3 201 invånarna jobbar inom offentlig sektor eller skogsbruk. Kommunen satsar också på turism med fokus på norrländsk natur, norrsken och kulturhistoria.

Överkalix kommunhus

Överkalix har ett litet centrum där vi hittar kommunhuset. Jag passar på att gå in här för att fråga personalen om det finns några speciella sevärdheter i kommunen. Eftersom vi har begränsat med tid ska sevärdheterna helst ligga på nära avstånd. Den trevliga personalen på kommunhuset vill gärna hjälpa till med att informera oss vad vi inte får missa. Man rekommenderar sin fina kyrka samt Brännaberget. Kyrkan ligger mittemot kommunhuset så det besöket går snabbt.

Överkalix kyrka

En riktigt gullig liten kyrka som måste ses och ett av de mest betydelsefulla historiska landmärkena i kommunen är Överkalix kyrka. Det första kapellet byggdes 1636 men har sedan dess brunnit ner och återuppförts flera gånger. Dagens kyrka invigdes 1943 men på platsen har det funnits fyra kyrkor innan den nuvarande byggdes upp.

Den storslagna naturen är kanske Överkalix största tillgång. Kalixälven och biflödet Ängesån rinner genom landskapet och skapar en levande miljö för paddling, fiske och bad. Naturreservat som Brännaberget och Storlappberget erbjuder fina utsikter över älvdalen och leder genom gammelskog. Vi tar oss någon kilometer från centrum och besöker Brännaberget.

I kommunen finns flera populära utflyktsmål med bland annat Jockfall, ett kraftfullt vattenfall där laxen hoppar om sommaren. Här finns både café, fiskeplatser och vandringsleder. I närheten ligger även Linafallet, ett av länets högsta vattenfall, men dessa vattenfall får vi ta en annan gång.

Brännaberget

Egentligen är Brännaberget en festplats där det anordnas olika evenemang med musik och dans. Det finns restaurang eller åtminstone ett kafé och en riktigt fin utsiktsplats över stora delar av kommunen och dess natur. En liten butik med loppisfynd hann vi kika in i innan vi åkte vidare.

Även om Överkalix är en liten ort har den en natur utöver det vanliga. Älven och fjällen gör orten till något alldeles extra. Från Brännaberget har vi fin utsikt över orten och älvarna.

Övertorneå kommun

Vi lämnar Överkalix och tar oss några mil rakt österut och hamnar i Övertorneå. Kommunen är också en glest befolkad men naturskön kommun med sitt läge kring Torne älv. Området har varit bebott länge, särskilt av samer och tornedalingar.

Fram till 1809 hörde nuvarande Övertorneå och finska Ylitornio till samma församling. Efter det finska kriget och freden i Fredrikshamn blev älven gräns mellan Sverige och Ryssland, senare Finland. Detta delade bymönstret och familjer över älven åt två nationer.

Under 1800‑talet präglades byarna längs älven av jordbruk, fiske och småskalig handel över gränsen. Med tiden växte en lokal identitet upp inom Tornedalsområdet, delvis finsktalande, med meänkieli som ett eget språk.

Under 1980‑talet provade man tidigt att forma Övertorneå till Sveriges första ekokommun, med ett stort fokus på ekologiskt jordbruk, hållbar samhällsutveckling och medborgardialog. Ambitionen har sedan dess fortsatt, exempelvis genom ekologiska projekt och miljövänlig infrastruktur.

Vårt besök i Övertorneå

Vi har färdas från Överkalix till Övertorneå och kommer fram till centralorten där kommunhuset ligger. Det blir förstås ett litet stopp här för att se byggnaden där administrationen för  kommunen håller till. Byggnaden känns ganska stor med tanke på att det endast bor 4 057 invånare i kommunen.

Övertorneå kyrka

På ortens huvudgata ser vi nog dess vackrast byggnad vilket som så ofta är kyrkan. Tyvärr är den stängd när vi tar oss runt den.

Övertorneå kyrka har anor från 1600‑talet och är idag en av Nordens bäst bevarade kyrkor från denna tid. Den första kyrkan, Särkilax kapell, omnämns redan 1482, men förstördes i vårfloden 1615 då islossning svepte bort byggnaden. En ny kyrka byggdes 1615–1617 vid foten av berget Särkivaara. År 1717 plundrades den av ryska kosacker, och en åldrad präst blev svårt misshandlad och avled två dagar senare, hans käpp ska finnas kvar i sakristian.

Mellan 1735 och 1737 byggdes den om till en vacker korsbyggnad, restaureringar av kyrkan har skett runt sekelskiftet 1900 och 1969–1971.

Klockstapeln

Stapelns torn byggdes 1763 och dekorerades 1768 med ovanliga, färgrika målningar på utsidan som avviker från typiska västeuropeiska kyrktorn.

Andra sevärdheter i centrum

När jag letar efter några sevärdheter i Övertorneå hittar jag ortens biograf. Så gullig den är! Gillar man växter ligger också Sveriges nordligaste blomsteraffär mitt på huvudgatan genom Övertorneå.

Sveriges nordligaste blomsteraffär?

Gränsen som delar och förenar

Det är bara en kort bro bort där vi når gränsen till Finland. Och givetvis har Övertorneå präglas av närheten till Finland. Övertorneå och den finska grannorten Ylitornio har en gemensam historia som sträcker sig långt bak i tiden, ända till före 1809 då Sverige och Finland ännu var ett och samma land. Efter kriget mellan Sverige och Ryssland drogs gränsen mitt i Torne älv, samma älv som fram till dess varit en förenande livsnerv snarare än en gräns. Plötsligt tillhörde människor olika länder, men språket, kulturen och släktbanden levde vidare på båda sidor.

Under lång tid har Finland haft ett starkt inflytande på Övertorneå, särskilt genom språket. Meänkieli, en tornedalsfinsk dialekt, har levt kvar i Övertorneå tack vare kontakten med finsk kultur. Samtidigt har Sverige påverkat den finska sidan, inte minst genom svensk media, arbetskraftsinvandring och sociala ideal. Många i Ylitornio har arbetat i Sverige, sett på svensk TV och haft nära kontakt med släkt på den svenska sidan. Idag samarbetar de två orterna över gränsen, både inom kultur, vård och utbildning.

Torneå älv

Luppioberget

En annan sevärdhet i Övertorneå som vi faktiskt besökt en gång tidigare är det häftiga Luppioberget. För fem år sedan stannade vi till här av en ren slump och tog oss uppför, på en ganska hög höjd för att få bästa vyer utöver landskapet. Då verkade det som om området skulle exploateras, det hade byggts parkeringsplats och det fanns en restaurang.

Idag fem år senare har det byggts massor av små, men flotta semesterhus. Inte för att de stör vyerna men det känns lite synd att man måste trycka in massor av hus upp mot berget. Nåväl, platsen är onekligen sevärd med eller utan semesterhus.

Bra med trappor upp till den sista delen av berget och kanske är det bra med semesterbostäder för kommunen som turistmål. 

På Luppioberget finns lämningar efter det svenska försvarets  verksamhet i Tornedalen under krigsåren 1939 – 45. Kvar uppe på berget finns det bland annat en bunker och ett brandtorn från beredskapstiden.

Pajala kommun

Vi fortsätter rakt norrut, hela tio mil norröver ligger Pajala. Området har varit bebott i tusentals år, främst av samer, men senare även av tornedalingar. På 1600-talet blev området mer ”svenskt” efter kristnandet och koloniseringen. Kyrkan blev ett centrum, och Pajala kyrka, invigd 1877, är en av de största träkyrkorna i Sverige.

Pajala är en liten men historiskt rik ort i Tornedalen, belägen i Norrbottens län nära den finska gränsen. Orten ligger vid Torneälven och har länge varit ett kulturellt nav för det tornedalsfinska området. Här lever meänkieli, ett av Sveriges erkända minoritetsspråk, sida vid sida med svenska.

Pajalas historia sträcker sig även den långt tillbaka i tiden. Redan under förhistorisk tid beboddes trakten av samer, och senare av finsktalande nybyggare. När gränsen mellan Sverige och Ryssland, som då styrde Finland drogs vid Torneälven år 1809, hamnade Pajala på den svenska sidan. Denna gränsdragning kom att prägla kulturen, språket och identiteten i området under lång tid framöver.

En av de mest betydelsefulla gestalterna i Pajalas historia är Lars Levi Laestadius, som var verksam som präst i trakten under 1800-talet. Han var inte bara en religiös förgrundsfigur, utan även en skicklig botaniker och samisk språkforskare. Hans väckelserörelse, laestadianismen, växte snabbt och fick stort genomslag i hela Nordkalotten. I dag kan man besöka Laestadiusgården, hans gamla prästgård, som numera är ett museum där man får en inblick i både hans liv och det andliga klimat som präglade regionen.

Pajala är även känt för sin vackra natur. En populär utflykt är till Jupukkaberget, där man kan vandra upp till ett utsiktstorn och njuta av vidsträckta vyer över Tornedalen. Torneälven erbjuder goda möjligheter till fiske, särskilt laxfiske.

Varje sommar hålls en marknad i Pajala, ett populärt evenemang som samlar folk från både Sverige och Finland.

Vårt borttappade besök i Pajala

Faktum är att vi besökte både Pajala kommunhus, kyrka och gjorde en övernattning här för fem år sedan. Mina bilder var dock inget att ha och de flesta verkar ha försvunnit. Som tur var besökte vi kommunhuset och kyrkan och dessa bilder blev kvar.

Jag tycker ändå att det gills att vi besökt orten rejält när vi bodde på hotell Smedjan mitt i Pajala. Dessutom ösregnade det hela kvällen och natten.

Vid årets kommunresa skippar vi helt enkelt Pajala centralort och kör istället på den finska sidan upp mot Kilpisjärvi.

Kalix kommun

Efter en liten biltur i nordligaste Norrbotten tar vi oss söderut igen. Vi kör utmed Torneå älv och kommer fram till Kalix kommun.

Kalix nämns i skrift första gången 1327 som ”Caalax” i ett dokument. På 1400-talet byggdes Kalix kyrka, en av de nordligaste medeltida stenkyrkorna i Sverige, som fortfarande står kvar.

Området blev en del av det svenska riket under medeltiden, men kontakten med den finska sidan var länge stark. Människor talade både svenska och meänkieli, och det kulturella utbytet över Torne älv var intensivt.

Kalix var länge ett gränsområde. Under flera krig mellan Sverige och Ryssland led Kalixborna stort. Under finska kriget 1808 -1809  kapitulerade den svenska armén för Ryssland vid älvstranden i Kalix vilket gjorde att Sverige förlorade Finland. I Kalix hölls det sista fältslaget på svensk mark innan unionsförlusten av Finland.

Under 1800- och 1900-talet industrialiserades Kalix successivt. Jordbruket var länge dominerande, men sågverk, fiske, och senare även pappers- och massaproduktion blev viktiga näringar.

Kalix kommun bildades 1971, genom en sammanslagning av flera mindre enheter, bland annat Nederkalix och Töre.

Kanske är Kalix mest känt för sin Kalixlöjrom. Den fiskas i Bottenviken och har blivit något av ett kulinariskt varumärke för kommunen.

I dag är Kalix en modern kommun med fokus på hållbar utveckling, utbildning och turism. Kalix älv, den orörda naturen, det rika kulturarvet och den arktiska närheten gör Kalix till ett fint samhälle i norra Sverige, särskilt nu under sommaren.

I Kalix bor det cirka 15 391 invånare

Vårt besök i Kalix

Kalix är en trevlig centralort. Inte särskilt stor men ändå med ett litet centrum med en del butiker. Vid älven ligger den fina strandpromenaden som säkert är populär att promenera vid. Vi tar en kortare eftermiddagspromenad utmed vattnet, men tyvärr hinner vi inte med att se alla sevärda platser som det hintas om ska finnas utmed älven.

Här finns även ett utomhusbad med pool för den som inte vågar sig ned i älven eller är det möjligtvis Bottenhavet som når in i Kalix. Kalix ligger ju precis där älven möter havet, vid älvmynningen, strax innan älven rinner ut i Bottenviken.

Vår biltur i Norrbotten börjar lida mot slut, men dagen har gett många vackra vyer, älvar och förstås många mil på vägar genom oändliga skogsområden. Inte konstigt att allt känns så storslaget när rest utmed älvarna och besökt kommuner med fjälltoppar på behörigt avstånd.

Läs mer om våra kommunbesök på sidan:

“Vi besöker Sveriges 290 kommuner”

Antal kommuner: 259 -262 / 290

Kalix kyrka