Örkelljunga, Hässleholm, Perstorp, Klippan, Svalöv och Höör – 6 kommuner från norr till mellersta Skåne

Vi befinner oss i Skåne under en vecka i mars månad. Vårt besök i Skåne innebär en resa genom alla landskapets kommuner. På kartan ser det så lätt ut, det är inte alls långt mellan kommunerna men det tar sin tid. Alla kommuner har något att berätta och även om en del av kommunerna ser ganska lika ut är det ändå stora skillnader i kommunernas historia och de sevärdheter som erbjuds.

I de bästa världar med tiden på vår sida skulle jag vilja stanna minst en dag i varje kommun, men det hinns inte med när vi endast har ett par semesterdagar till vårt förfogande. Och tyvärr livet är inte bara till för kommunbesök, även om jag tycker det är helt fantastiskt roligt och intressant. Något av de bästa jag gjort, när det gäller resandet.

Örkelljunga kommun

Vi befinner oss i nordligaste delarna av Skåne och stannar till i Örkelljunga kommun. Här har vi otaliga gånger kört igenom på våra resor utmed E4:an fram och tillbaka mellan Stockholm och Skåne. Det är alltså dags att titta lite närmare på vad Örkelljunga har att erbjuda besökaren.

Namnet Örkelljunga, kommer av Øthknælyung (ljungöken) och tillkom redan på 1300-talet. Under medeltiden ska det ha funnits en befästning här i Örkelljunga men den är sedan länge försvunnen. Det fanns heller inte så många gods här i de norra delarna av Skåne. Endast Lärkesholm vid sjön med samma namn kan räknas ha utgjort en mer betydande gård. Egendomen som gästades av bland annat Linné har senare ombildats till en stiftelse.

Med järnvägen mellan Åstorp-Värnamo 1894-99 koncentrerades bebyggelse och hantverk till de nyanlagda stationerna utmed banan. Industrier etablerades och Örkelljungas roll som centralort förstärktes. Förutom en skogsbaserad industri har även textilindustrin varit framträdande i kommunen.

I det området kommunen befinner sig i är ett viktigt vägstråk, både förr och nu. En expansion av landsvägstrafiken har medfört att transporten per järnväg minskat och 1968 lades järnvägen ned. Därigenom har de mindre stationsorterna förlorat mycket av sin forna betydelse.

Landskapet som tidigare dominerades av jordbruk har genomgått förändringar under en längre tid. De tidigare åker-, betes- och ängsmarker har planteras igen med skog. Gårdar har övergetts eller förvandlas till fritidshus. I utkanten av tätorterna breder bostadsbebyggelsen ut sig på det som tidigare av bördig odlingsmark.

Det känns som en ganska nedslående prognos över bygdens framtid. Kanske är det ändå så att närheten till just E4:an gör att trakten runt Örkelljunga inte är så tokig ändå. Här finns många initiativrika företagare som förhoppningsvis ger liv i orten och skapa framtidstro.

Vårt besök i Örkelljunga

Vi tar oss in till centrum i Örkelljunga och söker upp kommunhuset. Det är ett relativt litet centrum med några få flerfamiljshus, ett par butiker och några matställen. Lite utanför tätorten finns villabebyggelse som verkar lugnt och skönt en sådan här dag i början av mars månad.

Kommunhuset som tjänar de cirka 10 500 invånarna hittar vi snabbt och tar de obligatoriska bilderna av byggnaden som inrymmer kommunens administration.

Örkelljunga kyrka, troligen från 1300 – talet, är placerad vid vägen genom orten.

Mat och sevärdheter

Det finns flera matställen i Örkelljunga kan man läsa på kommunens hemsida. Det bjuds på en hel del hamburger- och pizzerior. När det gäller sevärdheter vill kommunen framhäva sin fina natur med flera möjligheter till vandring. Skåneleden sträcker sig genom kommunen och det absolut vackraste naturområdet anses Lärkesholm strövområde vara.

Hässleholms kommun

Vi tar oss något sydost och hamnar i Hässleholms kommun. En kommun som vi då och då kört igenom utan att tänka så värst mycket mer på det. Nu när vi gör kommunbesök försöker vi hitta något som känns tilltalande i varje kommun och det vi först lägger märke till är att Hässleholm har en trevlig liten stadskärna med tingshus och en hel del butiker.

Lite historia

Under 1600 – talets mitt krigade grannländerna Sverige och Danmark i gränstrakterna kring Hässleholm i nordöstra Skåne och Göinge. En långvarig fejd om makten i Östersjön gjorde att tusentals människor fick sätta livet till.

Under 1860- och 70 – talen växte Hässleholm fram som järnvägsknut utmed södra stambanan på mark som tidigare tillhört Hässleholmsgården. När järnvägslinjen till Helsingborg (1875) drogs fram ökade Hässleholms betydelse som knutpunkt.

Folkmängden ökade raskt, och vid sekelskiftet bodde det mer än 2000 personer i Hässleholm. År 1914 fick staden stadsrättigheter och antalet invånare fortsatte att öka.

De två regementena – T4 och P2 – har gett Hässleholm prägeln av garnisionsstad och samtidigt har även ett par industrier utvecklats här i kommunen. Idag bor det cirka 52 309 invånare i Hässleholm.

Vårt besök i Hässleholm

Mitt i Hässleholm ligger kommunhuset och givetvis tar vi oss hit. När vi tittar lite närmare på kommunens hemsida ser vi ett intressant besöksmål – Hovdala slott. Slottet ligger en bit utanför Hässleholm och är väl skyltat från centrum.

Hovdala slott i Hässleholm

Ensamma som vi nästan alltid är på olika sevärdheter utanför säsong, tackar vi för att vi slipper trängas med andra turister här ute i den vackra skånska naturen nära Finjasjöns strand. Under 1500 – talet var Skåne danskt och Hovdala låg i en orolig gränstrakt. Stridigheter kunde snabbt blossa upp och slottet var därför redan från början befäst med en vallgrav och rejäla murar. Försvaret förstärktes ytterligare under 1600 – talet, inte minst av Siwert Gubbe som ärvde slottet av sin mor. Han lät bygga tornet med porten som bidrar till slottets säregna profil.

Vid freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt och så även Hovdala slott. 1665 köpte Jöns Mickelsson slottet och rustade upp det, men redan 1676 bröt ett nytt krig ut och det var danskarna som anföll. Hovdala plundrades och sattes i brand och slottsherren tvingades att fly. När han kom tillbaka stod bara pottornet och delar av slottsbyggnaden kvar. Mickelsson byggde upp slotttet igen och adlades för sina insatser i kriget.

En ny storhetstid startade för Hovdala slott som kom att styras av samma släkt i nio generationer. Under 1700 – talet utvecklades Hovdala till ett ståtligt hem för släkten Ehrenborg. Jordbruket utvecklades och slottet fick bland annat ett stuteri av högsta klass. År 1769 blev överstelöjtnant Michael Ehrenborg slottsherre. Under hans tid planerades orangeriet där det förvarades exotiska växter under vinterhalvåret.

I slutet av 1800 – talet tog dock glansdagarna slut. Den dåvarande ägaren till slottet var med och finansierade en sänkning av Finjasjön som slutade i ekonomisk katastrof. Med slottets dåliga ekonomi fanns inga pengar till att bygga nytt, det var dystert för familjen Ehrenborg men det medförde att Hovdala slott bevarades på ett unikt sätt.

När Europa befann sig i orostiden under 1940 – talet behövde försvaret mark för pansarövningar och staten tog över mark som tillhörde Hovdala. Familjen Ehrenborg bodde dock kvar på Hovdala fram till 1981.

Hovdala är statligt byggnadsminne sedan 1947. 1993 tog Statens fastighetsverk över förvaltningen av slottet och ett omsorgsfullt restaureringsarbete påbörjades. Resultatet belönades 2004 med av EU:s kulturpris, Europa Nostra Award.

På slottet finns museum med berättarkvällar, guidade visningar och andra evenemang, men förstås är det sommar som gäller för ett besök här. Däremot är parken öppen året om och man kan kika runt på de olika byggnaderna på utsidan och ströva runt i parken.

Hovdala park

År 1511 byggs Hovdala gård på en liten holme omgiven av sank mark. Från den tiden vet man inte så mycket men redan tidigt 1600 – tal får man genom ägaren Sivert Grubbes dagboksanteckningar veta att den sanka marken förbättrades med dikade kärr och grävda karpdammar och att det även fruktträd planterades.

År 1734 upprättas en lantmäterikarta över egendomen och parkens utformning blir mer tydlig. Vid denna tid utvecklas trädgården allt mer med orangeri och intresset för exotiska växter tilltar. Under 1900 – talets början finns upphöjda rabatter och slingrande gångsystem men efter att staten beslagtog Hovdala krymps parken och de historiska spåren suddas ut allt mer.

Idag sköts parken av Hovdalas slottsträdgårdsmästare och vi får oss en liten pratstund med henne. Det är ännu inte säsong för blommor men våren är här och förberedelserna är igång för den kommande sommaren. Den ekologiska köksträdgården utvecklas för varje år och inför skördefesten finns det alltid flera nyheter.

I trädgården odlas även snittblommor som smyckar Ehrenborgska våningen inne på slottet, orangeriet och en del andra platser.

Perstorp kommun

Vi lämnar Hässleholm och tar oss något västerut och hamnar i Perstorp som är Skånes minsta kommun när det gäller invånare. I kommunen bor det endast 7 565 invånare. Vi anländer till den lilla kommunen som ändå verkar ha ett stort kommunhus och ett stort torg. Tyvärr är kommunhuset inte helt intakt, det håller på att renoveras och kommunhuset har en tillfällig adress.

Perstorp kommun består till stor del av kuperad terräng med kullar klädda med bokskog, barr- och blandskog samt dammar med rik strand- och vattenvegetation. Här finns möjlighet till friluftsaktiviteter som promenader, fiske samt bär- och svampplockning. Det finns även en välskött golfbana och bad med inom- och utomhusbassänger. I kommunen ska det också finns ett starkt föreningsliv som kan tillfredsställa de flesta smakriktningar.

Hoppsan, kommunhuset är utrymt för renovering.

De goda kommunikationerna med väg- och järnvägsförbindelser gör det lätt att snabbt ta sig från Perstorp till större städer runt om i Skåne. Till Danmark och Kastrup är det endast två timmars tågresa.

Plastens hus i Perstorp

Hösten 1917 påbörjades på Skånska Ättikfabriken i Perstorp den första plasttillverkningen i Skandinavien. Materialet kallades Isolit och hade framtagits av den indiskfödde kemisten Jnanendra Chandra Das Gupta, som samma år anställts på Skånska Ättikfabriken. Den första annonsen för svensk plast publicerades i Svenska Dagbladet den 2 januari 1918. På Plastens Hus får besökaren uppleva den spännande utvecklingen hur plast har format vår tid.

Klippans kommun

Söder om Perstorp ligger Klippans kommun och vi gör förstås ett besök även här. På 1000 – talet började byar växa fram och små jordbruk med djurhållning var den främsta sysselsättningen under många århundranden. Klippan har haft många namn genom åren, men de blev aldrig riktigt accepterade och föll bort. Att det blev just Klippan kommer sig av den kvarn vid pappersbruket som fått just detta namn. Anledningen till detta var dess läge intill vattenfallet vid de stora klipphällarna. Detta blev också inspirationen bakom kommunens vapensköld.

Dagens Klippans kommun är resultatet av den stora kommunsammanslagningen som genomfördes 1974. Då slogs Riseberga, del av Östra Ljungby och Klippans kommuner ihop till Klippans storkommun. Större orter är centralorten Klippan. I dag har Klippans kommun cirka 17 000 invånare.

En av Skånes kanske mest kända byggnader är Herrevadskloster som etablerades här kring år 1144. Det var då ett munkkloster och hade en betydande roll i området. Herrevadskloster var också platsen där Tycho Brahe 1572 upptäckte supernovan “Stella Nova” som har gett honom en permanent plats i historieböckerna. Utbrottet för supernovan 1572 var en av de viktigaste händelserna i astronomins historia. Den ”nya stjärnan” skapade en revolution inom astronomin. Samtida astronomer insåg att stjärnhimlen inte var helt statisk och att bättre stjärnkataloger skulle krävas.

Militärväsendet har alltid spelat en framskjuten roll i Klippan kommuns historia. Under hundratals år har Herrevadskloster och området runt det använts av olika arméer. Ljungbyhed var länge en aktiv bas för militär verksamhet. Även om armén inte längre håller till här så är flygfälten i Ljungbyhed fortfarande aktiva.

S:t Petri kyrka

Någon liten sevärdhet vill vi gärna se när vi besöker en kommun och vi hittar S:t Petri kyrka som är mycket olik de skånska kyrkor som vi sett genom vår färd i Skåne. Kyrkans informationsskylt berättar att kyrkan är murad i enbart hela tegelstenar, inte en enda sten har huggits sönder för att passa in i väggen. Det berättas hur arkitekten Sigurd Lewerentz kom ilandes så fort han hörde hur någon knacka i en tegelsten.

Sevärdheter i Klippans kommun

En av Sveriges vackraste nationalparker, Söderåsen nationalpark ligger i kommunen och här har vi varit några gånger. Senast blev det ett besök här i höstas men oavsett årstid är nationalparken värd ett besök. Nationalparken hittar man utanför Ljungbyhed i de södra delarna av kommunen.

Mitt inlägg:  Söderåsens nationalpark

Svalöv kommun

Vi fortsätter lite sydväst och tar oss till Svalöv kommun som vi inte känner till något alls om. Svalöv som en gång i tiden bara var en liten kyrkby är numera tätort och centralort i Svalövs kommun. Svalöv är ett utmärkt exempel på 1800-talets stationssamhällen som var starkt präglat av den omgivande rika jordbruksbygden.

Svalöv expanderade främst i början av 1900-talet fram till 1930-talet. Svalövs järnvägsstation från 1886 är naturligtvis en central byggnad i Svalövs historia. I de centrala delarna uppfördes flera villakvarter med putsade fasader eller i tegel. I slutet på 1970-talet stod Svalövs centrum klart med ett nytt kommunhus, vårdcentral, apotek, post, bowling, bank och affärslokaler.

Idag finns det cirka 14 412 invånare i kommunen.

Sevärdheter i kommunen

Det finns ganska många slott i Skåne och ett av de allra vackraste måste vara Trolleholms slott. Det praktfulla slottet med sina ståtliga torn är något som jag absolut inte vill missa, men blir grymt besviken att det inte är möjligt att besöka som privatperson. Sedan 1989 är slottsbyggnaden uthyrd till Trolleholms Slott AB. Enligt företagets hemsida drivs slottet som “country club” för företag, då man genom ett medlemskap har tillträde till slottet. Slottet används för representativa ändamål, konferenser, styrelsemöten m m.

Stå utanför är alltså det enda som erbjuds men visst hade det varit fint att ändå få beträda parken för att se hela slottet och dess park.

Slottets historia

Det ursprungliga slottet uppfördes 1538 av Tage Ottosson Thott och fick namnet Eriksholm. Vid denna tid tillhörde Skåne Danmark. Den danska astronomen Tycho Brahes syster, Sophia bodde här som gift med sonen till Tage Ottosson Thott. Sophia hade, liksom sin bror, ett stort intresse för astrologi och astronomi.

År 1680 såldes borgen till Eriksholm 1680 till Helle Rosenkrantz, änka efter riksrådet och ståthållaren i Norge, Niels Trolle.

Under 1750-talet restaurerades slottet under ledning av den berömde rokokoarkitekten Carl Hårleman. Dåvarande ägaren, Fredrik Trolle, gjorde egendomen till fideikommiss. Han testamenterade Trolleholm till dottern Wiveka Trolle, som under sin livstid länge regerade här.

Wiveka Trolles sonson, Gustaf Trolle-Bonde, tillträdde egendomen 1806 och förvandlade en ganska fattig byggd till ett modernt, välmående samhälle. På äldre dagar blev Gustaf Trolle-Bonde blind. Han omtalas därför ofta som “den blinde excellensen”. Under 1880-talet lät greve Carl Johan Trolle-Bonde inreda ett mycket vackert bibliotek, totalt finns idag omkring 50 000 volymer. Biblioteket utgör en av Nordeuropas största privatägda boksamlingar.

När Gustaf Trolle-Bonde avlidit 1884 gick slottet över till hans son Carl Johan Trolle-Bonde som 1887 satte igång en stor ombyggnad av hela slottet och som gav den det utseende det i stort sett har idag. Ombyggnaden var klar 1889.

1951 skedde en omfattande ombyggnad och även 1988-1989 för att ge plats åt konferenshotell. Slottet ägs än idag av släkten Trolle-Bonde. Här har bland annat Stjärnorna på slottet spelats in 2005 och 2007.

Höörs kommun

Vi har bara en enda kommun till i Skåne att besöka, nämligen Höörs kommun. Kommunen ligger ganska mitt i Skåneland. Trakterna kring Höör har varit bebodda sedan stenåldern. I modern tid har Höör sedan järnvägen kom till byn gått från att vara just en bondby till ett modernt samhälle med omkring 8500 invånare. I hela kommunen bor drygt 16000 personer.

När jag tittar in på kommunens hemsida för att se vad som finns att göra i kommunen är det främst två olika strövområden som anges. Det ena är Orupsberget med vacker natur och spännande spår av äldre tider. Det finns även gravhögar och övergivna gårdstomter gömda i grönskan. Högst upp på krönet tronar Orups gamla sanatorium. På Frostavallens strövområde finns det hela fem olika vandringsleder med olika längder.

Vårt besök i Höörs kommun

Det blir ett snabbt och effektivt besök i Höör, som känns lugnt och skånskt gemytligt.

Vi har i och med besöket i Höör besökt alla Skånes 33 kommuner. Trots att Skåne inte är så stort upplever vi att det finns stora skillnader mellan kommunerna i Skåne. Kanske kan man tro att vi börjar ledsna på Skåne men nej, tvärtom vill vi bara se ännu mer av allt som landskapet har att erbjuda.

Läs mer om Sveriges 290 kommuner

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

1 + tre =