Tysklandsresa med nya lärdomar, översvämningar och guldkorn

Nyss kom vi hem från en spännande och händelserik resa genom Tyskland. Det blev vår andra utlandsresa efter Coronaisoleringen, ja den kanske första lite längre, än den som gjordes under ett par dagar i grannlandet Norge.

Vi gav oss iväg genom södra Sverige med bil, körde över en ganska tom Öresundsbro och vi var snabbt inne i Danmark. Arton mil, knappa två timmar från Malmö tar det att köra till Rödby för färja vidare till Puttgarden.

Vi såg knappt en enda svenskregistrerad bil. Vi kände oss lite konfunderade, hade vi missat något? Kunde vi verkligen ta oss in i Danmark och hur var det nu med Tyskland igen? Jag kollade återigen UD:s resapp, UD Resklar, ja, det är fritt fram att resa in i bägge dessa länder särskilt nu med våra två doser covidvaccin tillsammans med det  åtråvärda covidpasset, och vi tillhörde heller inga undantag för att resa in i länderna.

Redan på båten blev vi uttittade. Vi gick utan munskydd, ja, självklart hade vi med sådana, men lite bortkomna hade vi naturligtvis glömt dessa i bilen. Vi fick raskt ett par gratisskydd och vi såg likadana ut som alla andra. Skönt att inte skilja sig från mängden, man vill inte visa att man är svensk i sådan här lägen, vi som har varit så förslappade när det gäller cornarestriktioner.

Väl i Tyskland var det som vanligt, bara att köra genom den obemannade tullen. Ett måste är att stanna till vid Scandlines Bordershop där vi inköpte lite olika drycker. Det är ett av Europas största Bordershops och här finns allt i dryckesväg med otroligt bra priser, även om det känns som om det blivit lite dyrare sedan vi var här sist innan pandemin bröt ut. Här träffade vi flera svenskar som handlade lika glatt som förr.

Mot Bremen och bökig incheckning

Väl inne i Tyskland körde vi lite sydväst mot Bremen som blev vårt första stopp. Det tog många timmar att köra de dryga 27 milen från Puttgarden. Även om det inte var så många personbilar så var det desto fler lastbilar, ja något alldeles fruktansvärt. Till sist nådde vi den trevliga staden Bremen. När vi checkade in på hotellet var vi glada att vi har alla våra dokument i ordning.

Det skulle visas legitimation och det gick inte med körkort, nej ett giltigt pass skulle det vara, samt covidbeviset förstås. Det måste skrivas på åtskilliga papper för bland annat spåring av eventuell covid innan vi fick tillgång till vårt rum. Puh, det var inga problem att komma in i varken Danmark eller Tyskland men att checka in på hotell var en ganska omständig procedur innan vi blev godkända. Att använda mask i alla inomhusmiljöer var en självklarhet och vi vande oss snabbt att aldrig mer glömma sådana i bilen.

Om vi inte hade haft våra covidbevis hade det givetvis gått bra att göra ett covidtest, vilket vi fick information om via sms när vi anlände till Tyskland. I den trevliga staden Bremen fick vi en riktigt mysig kväll tills det började regna. Det kom bara ett par skurar under kvällen så vi hann se stora delar av stadskärnan, men morgonen därpå startade regnet på riktigt.

Söderut

Vi hade faktiskt ingen riktigt plan för den här bilresan, vi ville ta det lite som det kom. Vi beslöt oss att köra lite söderut i Tyskland. När vi under förmiddagen satt i kö efter kö med med regnet hårt smattrande på taket tänkte vi att det kunde vara trevligt att besöka Moseldalen. Någon gång måste det väl sluta att regna trodde vi, men väderprognosen såg allt annat än solvänlig ut, maken som är den mer positiva av oss trodde dock att prognosen inte stämde. Alltså begav vi oss mot Moseldalen.

Timme efter timme satt vi i köer och regnet fortsatte än värre. Väl i Moseldalen kändes det lite kul att välja den mysiga staden Traben – Trarbach som vi faktiskt besökt tidigare, då tillsammans med våra barn. Traben – Trarbach var nästan lika fin i ihållande regn men klart att det hade varit trevligare om det inte hade regnat så förskräckligt.

Översvämning

Morgonen därpå vaknade vi redan klockan sex av oljud från en bil som åkte runt och hojtade från en högtalare. Lite sömndruckna förstod vi först inte vad som sades men ganska snart hörde vi att man varnade för att floden Mosel hade stigit alldeles för mycket och att de som hade sina bilar närmast floden snabbt måste flytta dem. Vårt hotell var beläget alldeles intill floden men med en väg emellan, någon direkt fara tyckte vi inte att det var för vår bil.

Efter frukosten var vår tanke att köra runt i Moseldalen, kanske stanna till vid några av de fina orterna som ligger så vackert i dalen. Faktiskt såg det ut att klarna något och vi hann att ta en liten promenad i stan när vi insåg att Mosel höll på att svämma över rejält. På promenadvägarna där vi strosat runt kvällen innan blev snabbt vattenfyllda och några hotell började tömma av sina trädgårdar på utemöbler. Någon hade inte hörsammat varningarna från brandförsvaret och inte flyttat sin bil. Aj, aj, inte kul att komma försent och se sin bil i fördärvet.

Kvällen innan promenerade vi på gångbanan, visst var det en del vatten efter allt regn. Morgonen därpå hade Mosel stigit rejält. Folk jobbade febrilt för att rädda det som räddas kunde.

Snabbt stigande vatten

Vid niotiden tänkte vi att det kanske var bättre söderut så vi lämnade Traben – Trarbach. Vi hann inte långt när huvudvägarna sakta men säkert svämmade över och vi var tvungna att leta oss uppåt och in genom trånga smågator i de små orterna som ligger något på höjden i Mosel. Ganska snart stängdes vägarna av och vi förstod att vi måste ta oss tillbaka till Traben – Trarbach för att lämna Moseldalen innan det var försent.

På huvudvägen som vi bara knappa halvtimmen tidigare kört på var nu översvämmad men vi har en ganska hög bil och kunde forcera vattnet hyfsat bra. Men lite läskigt kändes det innan vi satt i säkerhet uppe på sluttningarna öster om Mosel.

När vi lämnade Mosel insåg vi inte vilken katastrof som väntade i de västra delarna av Tyskland och att det inte var särskilt smart att stanna vid varken floden Mosel eller Rhen. Senare på kvällen kunde vi se dramatiska TV- bilder på nyheterna, hur hus och bilar slagits i spillror och att människor hade försvunnit i vattenmassorna.

Lindau och slottet Mainau

Med andan i halsen måste vi hitta en ny destination i Tyskland. Vi körde lite sydost mot den österrikiska gränsen, till staden Lindau, som blev en lagom bilresa. I Lindau var det betydligt lugnare även om Bodensjön låg oroande nära vårt hotell.

Vädret stabiliserades och i bakhuvudet visste jag att det inte var så långt till slottet Mainau som funnits på min buckelist i evigheter. Ett par timmars bilresa från Lindau ligger det vackra slottet Mainau med tillhörande park. Här fick vi en mycket fin och trevlig dag med ett soligt och varmt väder.

Slottet Mainau

Köer och åter köer

Vår resa bestod i en hel del fortsatta köer, det spelade ingen roll vart vi körde det kändes som om det pågår vägarbeten precis överallt. Resandet med bil tog betydligt längre tid än vad det gjorde förr, trots att vi inte såg några utländska turister, men det räckte gott och väl med den inhemska trafiken.

Vi körde runt Bodensjön genom Schweiz och Österrike men tog oss åter in i Tyskland. Våra semesterdagar är begränsade och vi hade bestämt oss för att stanna i Tyskland, men hur lätt hade det inte varit att köra bara några mil söderut och vips hade vi varit inne i Italien, som jag längtar dit.

Donauwörth

Många sevärda drömstäder

Vi vände istället lite norrut och letade upp ett par undersköna städer som ligger fint utmed Romantische strasse (Romantiska vägen). Det blev bland annat Füssen, Donauwörth och Nördlingen samt staden Bamberg som bara ligger en kort bilresa därifrån.

Nördlingen

Slottet Neuschwanstein

Det  blev åter sämre väder, när vi kom till Füssen kom jag på den strålande idén att spontant besöka sagoslottet, Neuschwanstein. Vi tvekade dock länge eftersom dimman låg tät som en vit duk över kullarna och slottet, men när regnmolnen skingrade sig något trodde vi att det kanske kunde bli bättre.

För tre år sedan vi försökte göra ett besök här, men då tog det stopp redan vid parkeringsplatsen, det fanns inga parkeringar. Nu var vi här igen och eftersom det är nödvändigt att boka biljett för inträde till slottet innan besöket, tänkte vi bara göra ett utomhusbesök för att kanske få en fin vy uppifrån. Det var absolut inga problem att hitta parkeringsplats och den lilla bussen som tar upp besökarna var bara att hoppa på. Tacka tusan att inga turister ville hit i detta oväder.

Det är alltid bra att tänka positivt men tyvärr möttes vi av det värsta ösregnet på länge och en dimma som var så skrattretande att vi säger; Det får bli tredje gången gillt.

Även ljusa stunder

Det har ändå inte bara varit oväder och översvämningar som drabbat oss. Vi har fått en hel del fina dagar också. Att vandra omkring i de mest sockersöta byarna, Nördlingen, Bamberg och Celle har gett oss lite plåster på såren. Och för att inte tala om den underbart goda maten som serveras överallt i Tyskland. Här sitter vi gärna länge och njuter.

Under vår hemresa tog vi det relativt lugnt och fick flera trevliga överraskningar som Tyskland har att erbjuda.

Nördlingen

Vad var bäst med resan i Tyskland?

Äntligen kunde vi leva lite som förr, det kändes riktigt högtidligt att köra in i Danmark och vidare in i Tyskland. Ja, nästan lite busigt, var vi de enda svenskar som körde i Tyskland? Vi såg knappt inga svenskregistrerade bilar alls de första dagarna, annars brukar det ju finnas svenskar överallt.

Vi har besökt flera ljuvliga städer och unnade oss att stanna i flera av dem som vi kanske annars bara stressat förbi. Det är ganska billigt att äta ute och maten smakar gott var man än äter. Ofta är det ett trevligt gasthaus där mat och dryck brukar vara mycket prisvärt som smakar allra bäst.

Bamberg

Vad var sämst med resan i Tyskland?

Köerna i Tyskland är inte roliga, de förtar lite av nöjet att resa runt i Tyskland. Även om vi har valt andra vägar än autobahn har det ändå varit många vägarbeten. Vid de lite större städerna som Hamburg, Köln och Düsseldorf var köerna inte roliga, det gjorde att det inte heller gick så fort att köra, de ganska korta resrutterna som vi gjorde tog betydligt längre tid än beräknat.

Jag vill egentligen inte nämna vädret men när det regnar ihållande är det inte så kul. Sol och blå himmel ger dessutom lite roligare bilder.

Vy från Herkules monument i Bergspark Wilhemshöhe utanför Kassel.

Celle

Nu är semesterresandet slut för den här gången men sommaren är långt ifrån slut. Det finns såklart möjlighet för oss att göra nya weekendresor men då är det resor inom Sverige som gäller. Vi har flera nationalparker och landskapstoppar kvar att göra. Härligt att ha flera resor att se fram emot.

Bosau strax sydväst om Puttgarden.