Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil och Orust – Fem kommuner i Bohuslän
Vi befinner oss i nordvästra delarna av Västra Götaland eller i Bohusläns landskap. Den Bohuslänska kusten är storslagen med sin unika skärgårdsmiljö. Vi möts av ett landskap med mjuka stenklippor, stränder, kobbar och skär. Lägg till mysiga små fiskebyar och ett glittrande hav, ja då har vi allt vi kan önska oss som besökare. Smaker av kräftor, hummer, musslor och ostron dyker upp i munnen när jag tänker på Sveriges västligaste delar vid havet.
Våra kommunbesök har varit av varierande natur men frågan är om inte dagens kommuner har allt att erbjuda både sina kommuninvånare men givetvis även oss som bara turistar Bohuslän.
Strömstad
Kanske är Strömstad något av vår favoritkommun. En riktigt härlig sommarkommun vågar vi ändå påstå. Här finns småstadsidyllen, skärgården med alla dess öar och skär tillsammans med en mycket fin nationalpark.
Vi har besökt Strömstad flera gånger genom åren och stormtrivs här. Det kan förstås vara väldigt mycket folk här sommartid men många av turisterna tar sig ut på de kringliggande öarna och då blir det inte så överbefolkat mitt i tätorten Strömstad.
Strömstads stads- och kommunhus
Kanske är Strömstads kommunhus eller stadshus det allra pampigaste av de stadshus vi hittills besökt under våra 203 kommunbesök.
En märklig byggnad med magiska tal
Grosshandlare Adolf Fritiof Cavalli – Holmgren donerade pengar för att bygga Strömstad Stadshus som stod klart 1917. Byggnaden är uppförd i pampig jugendstil.
Adolf Fritiof Cavalli – Holmgren ställde mycket detaljerade villkor för huset skulle byggas. En stadskamrer upptäckte att alla viktiga händelser under tiden huset byggdes inträffade på vissa bestämda datum och dessa tal fanns även inbyggda i huset. Cavalli – Holmgren hade den egenheten att han bara deltog i möten och besvarade brev vissa dagar. Dessa dagar motsvarade faderns och moderns födelsedagar, deras bröllopsdag samt förlovningsdag.
I huset finns en magisk talsymbolik. Stadshuset är ett minnesmärke av föräldrarna och uppbyggd efter dessa minnesdagar. Talen i de olika datumen har helt kommit att prägla byggnaden. Till exempel kan antalet fönster och dörrar i första våningen bilda faderns födelsedatum = 27 st. Stora sessionssalen (Fars sal) är 7 meter hög, 7 meter bred och 13 meter lång, summerat blir detta 27. I mittpartiet av huset finns fyra fönster och en dörr = 5. Ovanför finns 14 fönster = moderns födelsedag 14/5.
Adolf Fritiof Cavalli – Holmgren var en mycket givmild person med stort hjärta. Han donerade betydande summor till välgörande ändamål och när han dog 22 juni 1922 endast 71 år gammal hade han 4 miljoner kronor kvar och lika mycket i skulder.
Lite historia
Strömstad grundades som stad 1672 men redan 1667 hade Strömstad blivit köping för att hantera handeln från de norra delarna av Bohuslän. De viktigaste handelsplatserna hade hamnat på den norska sidan av gränsen då Bohuslän blev svensk 1658. Det behövde en handelsplats men som gränsstad var Strömstad en utsatt ort och utsattes för två anfall 1717 av en dansk flottstyrka. Detta möttes av hårt motstånd av hela 1 800 svenskar och ett ytterligare anfall avslogs också lite senare samma år.
Under 1800 – talet var sjöfart och fiske viktiga näringar och så småningom ökade även befolkningen dock i lägre takt än bland andra städer. På 1900 – talet fick handel med bland annat konservindustri och mekaniska verkstäder en ganska stor betydelse för staden.
Idag är det förmodligen skärgården med Kosteröarna som är en av höjdpunkterna för turister och har så varit sedan 1780-talet då Strömstad redan var en populär badort.
Idag bor det 13 290 invånare i kommunen.
Uppleva i Strömstad
Vi har besökt Strömstad tidig sommar. Det har fortfarande varit lugnt och gemytligt, vi har inte behövt trängas med alltför många andra besökare men det har ändå varit fart och fläkt.
Vid vårt besök bor vi mycket bra på Scandic Laholmen, ett hotell precis mitt i stan och nära till både restauranger och färjetrafik. En av de allra trevligaste upplevelserna vi upplever är en båttur ut till Kosterhavets nationalpark, Sveriges första marina nationalpark.
Båtturen ut till Kosteröarna tar cirka 45 minuter och färjetrafiken går regelbundet under dagen. Det är en mycket fin tur och väl på plats kan man besöka både Nord- och sydkoster. En pytteliten färja tar oss mellan öarna.
Det finns förstås mycket mer än Kosterhavets nationalpark att uppleva här i Strömstad. Sommartid finns många restauranger utmed hamnen att besöka och såklart är det skaldjur av alla de slag som gäller här. Strömstad har även en liten stadskärna med blandad bebyggelse. Det är ganska backigt att traska runt här i Strömstad men småskaligheten och idyllen ramar in Strömstad till den perfekta sommardestinationen i Sverige.
Fiffig liten färja tar oss mellan Syd- och Nordkoster.
Tanums kommun
Strax söder om Strömstads kommun ligger Tanums kommun. Tanum är Bohusläns till ytan största kommun och har drygt 12 800 invånare. Befolkningstätheten är högst längs kusten och glesare i jord- och skogsbruksområdena i inlandet. Kommunen har en variationsrik miljö där den marina miljön tillsammans med andra naturmiljöer är utmärkande för den. Landskapet har en rik historia med flera intressanta kulturmiljöer inom kommunens område. Till exempel Tanums hällristningar vilka finns upptagna på Unescos världsarvslista sedan 1994.
Vårt besök i Tanums kommun
Vid vårt besök i Tanums kommun tar vi oss givetvis till kommunhuset för den obligatoriska bilden av huset där administrationen håller till. Kommunhuset ligger i Tanumshede som är centralort och är beläget i den norra delen av kommunen.
Tanums hällsristningar – Ett världsarv
Strax söder om Tanumshede ligger Tanums hällristning. I anslutning till slättlandskapet finns de välkända hällristningsmiljöerna, som kom till under bronsåldern när slätterna var täckta av vatten. Tanums hällristningar vid Vitlycke finns sedan 1994 med på Unescos lista över världsarv.
Vitlycke museum är besökscenter för världsarvet Tanums hällristningar. I direkt anslutning till muséet finns den mest kända hällristningen i Skandinavien – Vitlyckehällen. När vi besöker platsen är det bara mars månad och muséet är stängt, men under sommarmånaderna kan man få information och lära sig mer om hällristningarna.
När vi gör vårt besök har snön precis smält undan men ännu är det lite isigt i backarna. Vi tar en ganska snabb tur runt hällristningarna som är gratis att se. De är så fascinerande att se dessa hällristningar som skapades någon gång mellan år 1700 och år 500 före Kristus.
Vid Vitlycke museum finns ett område med omkring 600 hällristningsplatser. Här kan man gå med guide, eller vandra fritt mellan hällarna och tolka de unika ristningarna. På museet ska det finnas kafé och butik.
Tanums kustlinje
En solig vårdag som denna vill vi gärna se lite mer av vad Tanums kommun har att erbjuda utmed kusten. Kommunens kustlinje mot Skagerrak sträcker sig från Galtö i norr till Gerlesborg i söder. Kommunen har hela 525 kilometer kust, längs skärgården finns Sveriges saltaste hav. Och det är inte svårt att bli förtjust i Tanums kust där vi möts av slätpolerade klippor, strandängar och mysiga kustorter.
Fjällbacka i Tanums kommun
Vi tar oss förstås ut till kusten och den mysiga fiskebyn Fjällbacka. Sommartid har vi besökt orten flera gånger men tyvärr är det då galet mycket folk som trängs i det lilla samhället. Kommer man med bil är det hopplöst att hitta en parkeringsplats och hur vackert och charmigt Fjällbacka än är företas den känslan när det är för mycket folk.
Nu i mars månad är vi helt själva och vårsolen lyser fint men nu råder lugn och ro i Fjällbacka. Vi kan se några enstaka ortsbor men annars är det tyst. Parkeringar finns utmed huvudgatan och vi kan traska runt på orten utan att känna oss stressade. Visst ska Fjällbacka besökas sommartid när båtar och restauranger livar upp men man bör nog undvika de värsta semestertiderna.
Ödsliga gator är det som gäller i Fjällbacka när det inte är sommar.
Kungsklyftan
Mitt i centrala Fjällbacka hittar vi trapporna som leder upp till Kungsklyftan. Här spelade man in filmscener från Ronja Rövardotter. Ramneklovan eller Kungsklyftan har fått sitt nuvarande namn efter ett besök av Oscar II år 1887. Han satte då sin namnteckning på bergväggen vid norra ingången. På toppen av berget finns också en vandringsled.
Fjällbacka kyrka
Högt över Fjällbacka ligger ortens kyrka. Den uppfördes 1892 i nygotisk stil. Från början ville församlingen bygga kyrkan av trä men trakten var fattig på skog och istället blev det en kyrka av sten.
Sotenäs kommun
Vi fortsätter våra kommunbesök utmed kusten och mitt i Bohuslän ligger Sotenäs kommun. Här finns orter som Smögen, Kungshamn, Hunnebostrand, Hovenäset, Bovalstand och Malmön som sedan tidigt 1900 – tal har varit populära besöksmål för turister. Så självklart är även Sotenäs kommun än idag mycket välbesökt särskilt vid sommarens semestertider. Här finns givetvis mycket som lockar med sol, bad, fiske och inte minst äta färska skaldjur.
För omkring 1000 år sedan bildades föregångaren till dagens Sotenäs kommun, Sotenäs Skeppsreda eller Sotenäs härad. Dessa tillkom under vikingatiden i försvarssyfte. Under denna tid blev nuvarande Kungshamn en samlingsplats för vikingaskepp vilka skulle försvara det nybildade norska riket.
På 1500 – talet utvecklades de första fiskelägena då sillfiskeperioden startade. De första fiskelägen fanns i bland annat Kungshamn och Hunnebostrand. Mellan åren 1749 – 1809 kom en mer omfattande och permanent fiskelägesbebyggelse under den stora sillperioden. Fiske och jordbruk var ända fram till mitten av 1800 – talet den mest dominerande näringen i kommunen men när stenbrytning kring år 1842 etablerades på Bohus-Malmön blev det början till en storhetstid för kommunen.
Vy mot Hovenäset.
År 1924 delades Kungshamns kommun i Kungshamns och Smögens kommuner. I och med stenindustrin växte sig starkare fick man även en allt större befolkning. Under 1952 fick man ännu en ny sammanslagning av kommunerna då Södra Sotenäs kommun bildades genom sammanslagning och 1974 bildades dagens Sotenäs kommun.
Genom åren drabbades kommunen av neddragningar inom både fiske och jordbruk men även om dessa näringar har minskat är fiskeindustrin stor än idag.
I Sotenäs bor det cirka 9 160 invånare.
Vårt besök i Sotenäs kommun
Vi har två önskemål när vi besöker Sotenäs kommun. Det första är att besöka kommunhuset och det är inte svårt alls att hitta. Det ligger i centrala Kungshamn, här tas den obligatoriska bilden av kommunhuset. Önskemål nummer två är att se en sevärdhet och vi väljer att ta oss till Smögen.
Innan vi lämnar Kungshamn tar vi oss en tur genom centralorten. Kungshamn ligger vackert utmed havet och är faktiskt också riktigt trevligt.
Jag kan tänka mig att känslan här i Kungshamn säkert är lite annorlunda när det ligger båtar i hamnen och folklivet är på topp. Oavsett årstid tycker jag ändå att orten nog har fått allt när det gäller härlig skärgårdsmiljö.
Smögen
Första gången vi besökte Smögen var för drygt tio år sedan. Det var i november månad och jag hade tävlat med min hund i en grannkommun. Ett måste innan hemfärd var att besöka Smögen. Sagt och gjort, men när vi körde utmed E:6 an låg dimman så tät att det var svårt att se framförvarande bil. Det var förstås inte så kul men vi fortsatte ändå mot vår destination och som ett under skingrade sig dimman precis när vi körde över Smögenbron. När vi för första gången såg den så charmiga fiskebyn Smögen blev jag faktiskt lite tagen. Tänk vad mycket vi missat när vi aldrig tagit oss tid eller ens haft intresse av att se mer av Sverige.
Nu när många olika faktorer förändrat våra resvanor har det lett till helt nya upptäckter och insikter. Idag när vi besöker Sveriges alla kommuner, är det förstås inte bara platser som Smögen som stannar i mitt hjärta för evigt. Det kan egentligen vara vilken plats som helst, men Smögen kommer alltid att vara något extra.
Uppleva i Sotenäs
Det finns förstås fler platser att uppleva i Sotenäs. Är man intresserad av djur är det ett självklart val att besöka Nordens ark. Det är en unik djurpark på djurens villkor och här får man se utrotningshotade arter från länder med vårt klimat. Parken är dessutom öppen varje dag hela året.
Eller varför inte besöka Hållö, en ö och naturreservat på bara 10 minuters båtfärd från Smögen. Här finns en fyr som är öppen under sommaren för visning, och en guide finns på plats och berättar om fyren. På ön finns även fina möjligheter till bad.
Det finns även möjlighet att vandra. Den drygt 8 mil långa Soteleden har blivit mycket populärt och här kan man välja bland många olika etappsträckor med växlande natur från kust till inland.
Själva är vi lite sugna att göra en skaldjurskryssning från Smögen genom skärgården, där skepparen berättar historier och skrönor. Eller kanske en tur genom Sotekanalen för att njuta av solnedgången. Det finns flera turer att välja på för att uppleva fin skärgårdsmiljö.
Lysekils kommun
Lysekil är en kommun vi länge har tänkt besöka och tack vare våra kommunbesök blir det till sist av. Lysekils kommun har ett riktigt bra läge vid havet.
Redan på mitten av 1800 – talet var Lysekil bad- och kurort. Lysekil blev köpingskommun 1863 och när man lyckades dra in en hel del pengar under åren med goda sillperioder blev Lysekil stad år 1903. Lysekil utvecklades med hjälp av sjöfart, fiske, konservproduktion och stenhuggeri. Under den senare halvan av andra världskriget blev Lysekil inblandat i hemlig export av kullager till England i “Operation Bridford”. Lysekil hade då länge haft en stor industri av kullager. Idag livnär sig staden till viss del av raffinaderiet Preemraff, en stor arbetsgivare i staden.
Idag bor det 14 170 invånare i kommunen.
Vårt besök i Lysekil
Vi startar vårt besök i Lysekil med medhavd matsäck och äter den lite slarvigt vid hamnen. Kanske inte helt perfekt en vårvinterdag, men ibland behövs inte så mycket för att mätta oss till lunch. Vi tar oss därefter till kommunhuset som ser ganska trist ut men fyller säkert sin funktion.
Vi parkerar bilen på stadens torg och tar en promenad genom den centrala delen av stan. Den mest framträdande byggnaden är den helt fantastiska kyrkan som vi kan se på långt håll. Den ligger högt upp över staden och vi tar oss sakta men säkert upp genom stadskärnan.
Lysekilsposten bor i ett vackert stenhus
Stadsparken i Lysekil.
Lysekil kyrka
Med tanke på Lysekils storlek har man lyckats klämma in en rejäl stenkyrka i staden. Kyrkan är från början av 1900 – talet och tillverkad av den typiska Bohuslänska graniten. Graniten var tillsammans med sillfiske den största inkomstkällan här i Bohuslän.
Orust kommun
Vi förflyttar oss söderut och med bil lämnar vi fastlandet och kör ut på västkustens största ö. Här ligger välkända platser som Mollösund och Kärringön. Själva Orust är cirka 2,8 mil i väst – östlig riktning och cirka 2,5 i nord-sydlig riktning. Det är heller inte långt till storstaden Göteborg som bara ligger sex mil söder om Orust.
Vi besöker förstås kommunhuset som ligger vackert i kommunens centralort Henån där de flesta av kommunens cirka 15 415 invånare.
Orust är har en rik historia sedan över 1000 år tillbaka. Det finns flera fornborgar, stendösar och boplatser. Sedan 1500 – talet har framför allt sillfiskeperioden varit viktig. När sillstimmen kom nära land tycktes de då vara outtömliga, troligen var det därför som bosättningar etablerades här. Folkmängden ökade efter hand och invånarna i framför allt i kustbygderna, kombinerade jordbruk med fiske och seglation eller båtbyggeri.
Under 1700 – talet rapporterades täta sillstim från den södra skärgården. Denna period kallades den “stora sillperioden”. På Orust blommade de små fiskelägena upp och befolkningen ökade markant.
Det rika sillfisket tog slut i början av 1800 – talet och då drabbades befolkningen i skärgården hårt. Från att tidigare ha sjudit av liv, försvann flera av fiskelägena och bygden avfolkades.
En ljusglimt i dessa svåra tider var det ökade behovet av frakt till sjöss. Det innebar att många nya båtar kunde byggas och under en tid exporterades havre till England. Hamnarna med havre låg utspridda efter kusten och från Orust utskeppades stora mängder havre.
Under den första delen av 1900 – talet blev jordbruket den viktigaste näringen. Från år 1900 minskade folkmängden genom utflyttning och fortsatte så ända till 1968. Då bodde det cirka 8 827 invånare på Orust vilket var mer än en halvering sedan sekelskiftet samtidigt som Orust blev ett sommarparadis. Allt fler badgäster började dyka upp under sommaren och det började då att byggas både sommarvillor och små pensionat.
Det är givetvis inte svårt att förstå att Orust är en härlig kommun där besökaren eller invånaren kan uppleva en hel del. När jag läser på kommunens hemsida ser jag att man gör reklam för de traditionsrika fiskesamhällena runt på Orust men det finns även andra intressanta öar som ligger inom kommunen.
Är det sommar badar man från klipphällar i glittrande hav, men kanske är det lite kallt, det finns också insjöar att besöka. Alltså det finns många möjligheter till både fina naturupplevelser men även sportaktiviteter, kultur och till och med ett bra krogliv.
Orust är en kommun som vi gärna återkommer till men då får det nog vara sommar.
