Sveriges 290 kommunerVärmland

Storfors, Forshaga och Kil – Tre kommuner i Värmland

Vi har återigen tagit oss till Värmland, ett landskap som vi trivs fint i, det finns så många vackra platser. Eftersom vi inte alls har någon anknytning till Värmland är det just kommunbesöken som gör att vi får ta del av orter som vi nog annars inte skulle ägna så mycket tid för. Storfors, Forshaga och Kil är tre kommuner som ligger hyfsat nära Karlstad och som förmodligen är mer känd för de flesta än de mindre grannkommunerna.

Storfors kommun

Storfors kommun ligger i Värmland och centralort i kommunen är Storfors. Orten ligger nästan sju mil nordost om Karlstad och dryga två mil söder om Filipstad. Vi som kommer norrifrån med bil tycker det känns skönt att äntligen få stiga ur bilen efter ett par timmars körning från bland annat Kopparberg.

En färgglad skylt “Stortrivs i Storfors” möter oss vid ortens infart och som gör oss extra nyfikna på hur det kan se ut här i kommunen.

Centrum

Vi börjar med att ta oss till centrum som inte är så stort. Här ligger några butiker och givetvis kommunhuset som vi är här för att besöka. Ja, det är kommunens viktiga symbol för vårt kommunbesök. Vi ser att kommunhuset är relativt stort för kommunens 3 801 invånare. Det bor inte många invånare i Storfors kommun.

 

Storfors kommunhus syns på långt håll och ser ganska nytt ut. Det känns väldigt lugnt och tyst här och vi ser knappt en enda person, men det kan kanske beror det på årstiden och att det är söndag.

Storfors historia sträcker sig långt bak i tiden. År 1588 bytte hertig Karl (senare Karl IX) till sig området tillsammans med några närliggande områden. Då var Storfors inte mycket mer än en gård och hette Fors. Gården Fors blev senare kallad Storfors Herrgård. Under lång tid var järnhantering en viktig inkomstkälla och än idag finns rester av masugnar och hyttor runt om i trakterna.

År 1950 bildades Storfors köping genom en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen utökades 1967 och uppgick 1971 i Storfors kommun, där Storfors sedan dess är centralort.

Storfors kommunhus

Storfors kommun med sina två tänger till kommunvapen.

Vårt besök i Storfors

Ett besök i Storfors centrum går ganska snabbt. Det är ett litet centrum och när vi har tittat till kommunhuset är det dags att hitta en sevärdhet i kommunen. Det är inga svårigheter att hitta på något att se här kommunen, det finns slussar, bruksmiljöer, och hela 65 kilometer vattenled, men då ska det helst inte vara vinter när man besöker den typen av miljöer.

Vi gör ändå ett litet försök att söka upp en sluss och struntar i att isen ligger tjock i kanalen. Först tar vi oss ännu ett varv runt i Storfors och ser att det finns järnväg med station.

Storfors station.

Bergslagskanalen

När det inte är vinter slingrar sig Bergslagskanalen som ett blått band genom Storfors landskap. Det är egentligen inte en traditionell kanal, utan ett sjösystem bestående av flera åar, sjöar, kanaler och slussar. Här finns hela 57 mil strandlinje, vilket ger gott om utrymme för vandring, fiske, paddling och bad.

Bjurbäckens slussar

Vi passerar kanalen och tar oss vidare på isiga vägar och hamnar vid Bjurbäckens slussar. Ett område som säkert är fantastiskt vackert en vår- eller sommardag. Nu ska erkännas att det känns lite sådär. Bilen parkerar vi på en infarten till vägen mot slussområdet eftersom det råder ishalka i den lilla backen som går ned mot slussen. På halkig väg och blöta snödrivor tar vi oss till sist fram till slussen, och här händer det inte mycket idag då isen ligger tjock i kanalen, men vi får åtminstone se en sevärdhet i kommunen Storfors.

Farleden Filipstad – Karlskoga går genom en naturskön kulturhistorisk miljö. Kanalen med slussarna förbi forsarna vid Bjurbäcken anlades mellan åren 1853 – 57  för att underlätta transporterna mellan Filipstads Bergslag och Kristinehamn. Slusstrappan här vid Bjurbäcken har 3 steg som lyfter båtarna hela 11 meter. Slussarna är öppna för trafik juni –  augusti.

Visst har slussen sin charm vintertid, men sommaren är nog ändå att föredra.

Storfors kyrka

Innan vi lämnar Storfors vill vi titta lite närmare på Storfors kyrka. Även om det finns mer gammaldags och betydligt vackrare kyrkor i kommunen är det ändå den häftiga Storfors kyrka vi fastnar för. Kyrkan invigdes 1959 och har ett nästan laduliknande utseende med ett kopparklätt sadeltak. Kyrkan är ritad av Tor Engloo och är såväl ut- som invändigt representativ för sin  tid genom en blandning av traditionalism och formmässigt nytänkande.

Tyvärr är kyrkan stängd när vi besöker den vilket jag tycker är lite konstigt. Är det någon gång kyrkan borde vara öppen måste det väl vara en söndag, kan man tycka. Byggnaden är verkligen speciell och riktigt häftig.

Vi fortsätter vår resa genom Värmland och kommer snart fram till Forshaga kommun. Vi tar sikte på centralorten som passande nog är Forshaga och där kommunhuset också ligger. Centrumet är inte särskilt stort, det finns några butiker och givetvis bostäder med blandad bebyggelse av både flerbostadshus och villor.

Vi tar oss med bil över Klarälven och får tyvärr ingen direktkontakt med älven som ändå har haft så stor betydelse för kommunens historia. Centrum ligger intill älven men det hade förstås varit fint om man sett den från huvudstråket i orten.

 

Lite historia

Forshaga är en gammal bruksbygd, där massa- och pappersindustri tillsammans med laxfisket har haft stor betydelse. Genom industrierna, laxfisket och flottningen har Forshaga tagit form. Namnet Forshaga kommer från “Forshaget,” som var hagmarken på älvens västra sida av forsen.

Under medeltiden drogs lax upp ur Klarälven för att bland annat försörja klostren söderut i landet. På 1800 – talet fick sågar och träsliperier stor betydelse. Pappersbruket Mölnbacka och skogsbolaget Trysil gick samman 1873 och fick namnet Mölnbacka-Trysil. Företaget fick stor betydelse för Forshaga.

Även “Golvet Forshaga” har påverkat orten. 1896 startade Karl af Ekström Forshaga Linoleumfabrik, den enda i Skandinavien. Fabriken flyttades senare till Almedal i Göteborg, men namnet Forshaga lever kvar. Numera heter företaget Forbo-Forshaga.

Under 1960 – talet startade Tetra Pak sin verksamhet som sedan övertogs av Stora Enso 2001.

År 1907 blev Forshaga en tätort i Grava kommun och 1944 blev Forshaga en köping genom att området för Forshaga församling bröt sig ut från Grava. Och 1974 slogs Ulleruds kommun och Forshaga kommun ihop till en gemensam kommun och fick då namnet Forshaga kommun. Här i Forshaga kommun bor det 11 538 invånare.

 

Uppleva i Forshaga

Det finns förstås mer att göra i Forshaga än att bara besöka ett kommunhus. När jag tittar in på kommunens hemsida ser jag att man vill framhäva Forshaga främst under sommartid. Ortens närhet till Klarälven har alltid varit viktig för bygden. Förutom att den varit mångas levebröd genom att man kunde driva sågar, stångjärnshammare, glasbruk och kraftverk har älven också varit ett viktigt transportmedel för både människor och varor.

Många av dagens aktiviteterna är fortfarande kopplade till Klarälven där det finns spännande fiske, vackra vyer och möjlighet till paddling. Själva blir vi lite nyfikna på orten Deje som ligger något norr om Forshaga. I den nedlagda kraftstationen finns konst från såväl lokala, nationella som internationella konstnärer.

Och visst finns det lite vinteraktiviteter också, här i Deje finns Dömlebacken med en backe som är 350 meter lång och har en fallhöjd på cirka 65 meter. Den är utrustad med en mycket barnvänlig knapplift.

Forshaga centrum består av en huvudgata och ett par butiker.

Dubbel-Nisses torg

Den är inte så lätt att hitta några direkta sevärdheter här i Forshaga centrum. Men Dubbel-Nisses torg fångar ändå vårt intresse trots att parken eller torget ligger gömt i snöslasket. Nils Erik “Dubbel-Nisse” Nilsson har fått ett litet torg uppkallat efter sig, han var en av Sveriges bästa hockeyspelare genom tiderna och föddes här i Forshaga 1936.

Forshaga slott

Om det finns ett slott i kommunen vill vi gärna ta oss en titt på det. Forshaga har ett slott alldeles intill centrum och väldigt nära Klarälven vilket ger en fin vy från slottets framsida.

Slottet byggdes 1882 till bostad åt dåvarande disponenten på Forshaga AB. Genom åren kom det att disponeras av olika fabrikschefer och även under tiden när AB Mölnbacka Trysil tog över industrierna vid Forshagaforsen fortsatte det att användas som disponentbostad. Slottet har även används till vandrarhem i Svenska Turistföreningens regi.

Även vi fick en liten glimt av det vackra huset med sitt sexkantiga norra torn och dess fyrkantiga södra torn. Högst upp på det ena tornet sitter en järnspira och på det andra en vimpel i stålplåt med årtalet 1882 utstansat.

Forshaga kyrka

Kils kommun

Inte långt från Forshaga, endast 17 kilometer ligger Kils kommun och centralort.  Kommun ligger vid den södra delen av sjön Fryken, vilket har gjort bygden till en knutpunkt för bland annat järnvägskommunikation då Kil trafikerar järnvägar i fem olika riktningar.

Kils kommunhus

Uppleva i Kil

I Kil har människor varit bosatta i mer än tiotusen år och det kan man se mer av i bland annat vid Runnevål, där Värmlands största gravfält med 95 höggravar finns från järnåldern.

Den första järnvägstrafiken för persontrafik fanns också här i Kil och för att påminna om platsens järnvägshistoria finns ett ånglok från 1913 vid stationsbyggnaden i Fryksta. Tyvärr hinner vi inte besöka Fryksta den här gången men när mer tid finns kan det vara spännande att se mer av platserna runt Kil.

Vårt besök i Kil

Det är ett riktigt oväder när vi besöker Kil, ömsom regn och snö. Visst önskar vi oss sol på våra resor i Sveriges kommuner, men det är ofrånkomligt att det då och då är sämre väder. Lite trist att visa de här mindre kommunerna från sin kanske sämsta sida när sol och blå himmel säkert kan göra kommunen mer rättvisa. Men rättvisa är tyvärr en bristvara i många fall.

Kil blir en blöt historia och ganska kallt är det också. Vi tar Storgatan framåt där ortens butiker ligger och på en sidogata stoltserar Kils kommunhus. I kommunen bor det 12 085 invånare.

Sevärdheter i Kil

Vi stannar inte länge i Kil, vilket är lite synd. Jag hade innan avresan hit markerat ett par sevärdheter som vi gärna ville ta del av. Det var bland annat, Frykstad-Clara Elfs jernväg som var Sveriges första järnväg för allmän trafik mellan sjön Fryken i Kil och Lyckan i Forshaga. I maj 1849 togs det första spadtaget och i september samma år kunde kung Oscar I, inviga järnvägen som trafikerades mellan 1849- 1871. På östra sidan om väg 714, mellan Fryksta station och Lyckan i Forshaga finns 8 kilometer banvall kvar. Vid Vagnhall, vid södra änden av Fryken, med vagnar och andra minnen från Sveriges första järnväg för allmän trafik.

Även Frykstahöjden nämns som ett fint friluftsområde. Här går flera vandringsleder och det finns även motionsspår både sommar och vinter. Allra högst upp, vid slalombackens topp finns grillplatser med fin utsikt över området.

Dessvärre börjar vår dag lida mot sitt slut vilket är lite synd. Vi behöver hitta ett boende för natten och vid sådan här tillfällen skulle det sitta perfekt att ha husbil. Nu behöver vi ta oss till Karlstad för att hitta ett bra boende. Det är inte långt, men mörkret faller snabbt och även tröttheten efter en lång dag i Värmland och ute på vägarna.

Följ oss på:  “Vi besöker Sveriges 290 kommuner”

Antal kommuner: 212 – 214/290

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

4 × tre =