Tranås, Aneby, Alvesta och Växjö – Fyra kommuner i Småland
Vi befinner oss i Småland för att besöka kommuner. Även om kommunerna ligger i Småland får vi växla mellan två län. Vi har ju både Kronobergs län och Jönköpings län som kommunerna tillhör.
Vi börjar i Tranås och fortsätter sedan till Aneby, kör vidare till Alvesta för att till sist göra en mysig övernattning i Växjö. Häng med på en ny kommunrunda i fina Småland.

Tranås kommun
Vi kommer norrifrån och kör in i lilla Tranås som är belägen vid Svartåns utlopp i sjön Sommen i Jönköpings län.



Lite historia
Tranås historia går tillbaka till medeltiden med godset Tranås. Namnet omnämns 1407 när riddaren Karl Magnusson (Örnfot) testamenterar Tranås till Vadstena kloster. I donationen ingår även ett par mindre byar och 1447 har klostret en intäkt från Tranås med lax, mjöl och svin. Vid reformationen gick godset över i kronans ägo och vid slutet av 1500-talet blir Sigfrid Andersson Rålamb ägare till Tranås. Vid slutet av 1600-talet går gården ur släktens ägo och får sedan flera olika ägare.
På 1700-talet blev Tranås kvarn en viktig knutpunkt där flera länsvägar korsade varandra. Under 1800 talet växte samhället och kallades en period för Lövstad. Den verkliga tillväxten kom inte förrän Östra stambanan drogs förbi. Man fick en station som invigdes 1874 och som gavs namnet Tranås och namnet Lövstad försvann.
År 1881 bröts ett område ut från Säby socken och bildade Tranås köping och 1903 bildades även municipalsamhället Tranås Kvarn. Bara ett par år senare, 1919 införlivades området med Tranås stad. En stark möbelindustri växte upp, köpingen växte och 1919 blev Tranås stad.


Genom Tranås går huvudgatan, Storgatan, den ska vara en av Sveriges bredaste gator, planterad med lindar från tidigt 1900-tal. Gatan är ca 2 kilometer lång och 38 meter bred. Den nuvarande utformningen fick Storgatan under mitten av 60-talet. Anledningen till den breda gatan var att man på 1800-talet när samhället växte upp ville förhindra spridning av bränder. Rakt genom staden löper även Södra stambanan och nära Storgatan ligger Tranås Järnvägsstation. Stadsbilden präglas även av Svartåns utlopp genom Tranås. Vid ån ligger Tranås stadshus där kommunens administration håller till.
I Tranås bor det 18 874 invånare.



Pälsstaden
Tranås var i många år känd för sin skinn- och pälsindustri och kallades för ”pälsstaden”. Redan på 1800-talet hade industrin kommit igång men under 1960-talet hade den sin storhetstid och sysselsatte hela 2500 personer i drygt 125 företag. På lördagarna anordnades modeparader och folk vallfärdade till Tranås för att köpa pälsar. Detta gynnade övriga företag i staden när både hotell och restauranger besöktes flitigt.
Det sägs att popgruppen The Beatles beställde sina vargpälsar från Tranås. Idag finns knappt något kvar av skinn- och pälsfabrikerna som tur är men ett pälsmuseum sammanfattar denna ändå viktiga tid av Tranås industrihistoria.


Aneby kommun
Vi kör vidare till Aneby kommun knappt tre mil söder om Tranås. Här hittar vi direkt en sevärdhet då vi passerar Stalpet, ett 20 meter högt vattenfall och södra Sveriges högsta fall. Vattnet brukar vanligtvis kasta sig ned i en kittelliknande urgröpning med två stora klippgrytor. Idag är det ett betydligt lugnare vattenfall som inte gör så mycket väsen av sig. På sommaren är Stalpets café öppet och då kan man ta sig en fika i naturskön och vacker trädgård.
Vi fikar också men det är kallt och ruggigt och så fort vi har fått i oss vårt medhavda kaffe hoppar vi in i bilen och kör mot Anebys kommunhus.



Aneby tillhör Smålands landskap i nordöstra delen av Jönköpings län och har massor av skogar, sjöar och små orter inpå knuten. Till ytan är kommunen 553,9 kvadratkilometer stor. I kommunen finns det åtta socknar och centralort är Aneby där kommunhuset är placerat.
I kommunen finns det 6 892 invånare och medelåldern är 43 år enligt Statistiska centralbyrån.

Lite historia
När järnvägssträckan Aneby – Nässjö började trafikeras 1874 fanns en liten kyrkby runt Bredstads kyrka. Där var skolan, fattighuset och ett antal gårdar däribland Aneby gård. 1906 såldes gården till Anders Petter Andersson som anses ha tillfört mycket till Anebys utveckling. Andersson styckade upp gården i mindre delar som han sålde av och stakade även ut kvarter och gator. Fram till 1920 byggdes 140 lägenheter och snart blev Aneby ett municipalsamhälle. Utvecklingen fortsatte i rask takt och varje år startade minst ett nytt företag fram till 1950-talet.
År 1966 valde Hullaryds och Bredestads kommuner att gå samman och man bildade Aneby kommun. Befolkningsmängden i Aneby har varierat och nådde som flest 1990 med 7 195 invånare. Idag har man alltså tappat ett hundratal invånare.


Vårt besök i Aneby
Det blir ett kort besök i Aneby centrum där kommunhuset är placerat. Det är lördagseftermiddag och vi ser knappt en enda människa här i centrum. Lite så är det i många av de tätorter som vi besöker när vi gör våra kommunbesök. Det är tyst och det känns lite ogästvänligt. Kanske är det mer fart på stan en vardag. Vi ser ändå en Coop – butik och självklart finns det en pizzeria i Aneby.


Alvesta station
Alvesta kommun
Vi har bestämt oss för att övernatta i Växjö som ligger en bra bit sydost om Aneby och för att ta oss dit passerar vi Alvesta. Ja, vi bestämmer oss för att göra det. Vi lämnar Jönköpings län och tar oss in i Kronobergs län men är ändå kvar i landskapet Småland.
När jag tittar på kommunens hemsida ser jag att att Alvesta kommun vill kalla sig ”Södra Sveriges mittpunkt”. Och kanske ligger det något i det när vi sneglar lite på kartan. Visst ligger Alvesta ganska mitt i södra Sverige. Alvesta kommun har cirka 20 287 invånare, av dessa bor de flesta i någon av kommunens sex tätorterna där Alvesta är den största och centralort i kommunen.

Kommunen är till ytan ett ”Sverige i miniatyr”. Kommunen är 8 mil lång och 2 mil bred och består till stor del av gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter som sträcker sig långt tillbaka i tiden.
Genom järnvägens utbyggnad blev de gamla byarna Aringsås och Alfvesta en knutpunkt som växte till ett mera stadsbetonat samhälle. De flesta av kommunens tätorter ligger utmed järnvägslinjer. Något som idag utgör grunden för Alvesta kommun som kommunikationernas kommun.

Riksdagsmannagården
Vi har lite bråttom denna lördagseftermiddag men vill förstås se lite mer av Alvesta än bara kommunhuset och järnvägsstationen. Vi hittar Riksdagsmannagården som ligger mitt i centrala Alvesta.
Riksdagsmannagården är också hembygdsgård där man kan titta på de fina byggnadsminnena. Tillsammans med Hagaparken är det en viktig mötesplats i Alvesta. Idag när vi besöker platsen är allt stängt och igenbommat men vi kan läsa att det ska finnas möjlighet att se husen inifrån också. Det gäller dock endast under sommarsäsongen. De små gårdarna är ändå lite gulliga och vi förstår att det är ett populärt ställe.




Växjö kommun
Vi styr lite österut och är snart är vi i Växjö. Tidigare hade jag aldrig satt min fot i Växjö men på bara drygt ett år har vi gjort två övernattningar här i Växjö.
Det är verkligen på tiden att vi besöker Växjö men staden ligger inte utmed någon av de större Europavägarna men bättre sent än aldrig. Växjö visar sig vara en riktigt trevlig stad men flera sevärdheter.

Boende i Växjö
När vi anländer Växjö har det nästan hunnit bli kväll och vi checkar in på Clarion Collection Hotell som är ett ganska stort hotell i två byggnader. Vi bor hyfsat bra högst upp i ett lägenhetsliknande rum. Det finns ett mindre kök samt ett litet vardagsrum. Allt är bra förutom att vi knappt kan se ut. Fönstren är typ vindskupor och det enda vi kan se är över stadens takåsar.
Nu stannar vi knappt mer än 12 timmar och sover säkert åtta av dem. Hotellet håller med både middag och frukost som är helt okej för det pris som vi betalar.
Vi har även testat Elite Stadshotell som också är ett utmärkt alternativ med sin fantastiska frukost. Tyvärr bodde vi mot torget och här höll Växjös ungdomar till lång in på småtimmarna. Det var rejält livat här, vill jag minnas.



Lite historia
Växjö har en lång och spännande historia som sträcker sig tillbaka till omkring 1000-talet, då de första bosättningarna växte fram i området. Redan runt år 1170 blev staden ett viktigt religiöst centrum när den utsågs till biskopssäte, och pilgrimer började vallfärda hit. En central gestalt i stadens tidiga historia är Sankt Sigfrid, missionären från England som spred kristendomen i regionen och lät uppföra den första biskopskyrkan.
Trots sin tidiga betydelse dröjde det ända till 1342 innan Växjö fick stadsrättigheter, då av kung Magnus Eriksson. Vid den tiden var området redan etablerat med bebyggelse och handel.
Under 1400-talet uppfördes Kronobergs slott som en befästning för biskopen. Slottet spelade en viktig roll i försvaret av staden, som låg strategiskt vid viktiga handelsvägar, något som både gynnade handeln och lockade rövare. Slottet har också gett namn åt hela Kronobergs län.

Växjös geografiska läge var både en tillgång och en utmaning. Som gränshandelsstad nära Danmark präglades staden länge av danskt inflytande. Genom historien har Växjö också drabbats av flera förödande bränder. Den största inträffade 1658, då stora delar av staden förstördes. Även 1843 härjade en omfattande brand som gjorde över 1000 människor hemlösa, även om kyrkan och närliggande byggnader klarade sig.

Under 1800-talets senare del drabbades Sverige av svåra nödår, vilket ledde till att många från Växjötrakten emigrerade. Industrialiseringen var begränsad i staden, men 1868 grundades Wäxjö Tändsticksfabrik, som kom att bli den största arbetsgivaren. Som mest hade fabriken över 400 anställda, innan den brann ner 1922 och aldrig återuppbyggdes.

Efter detta kom stadens utveckling istället att präglas av satsningar på utbildning, vård och militär verksamhet. Under 1900-talet växte befolkningen stadigt, särskilt under 1960-talet då ökningen var som snabbast.
Ett viktigt steg i Växjös moderna utveckling togs 1967 när en universitetsfilial kopplad till Lunds universitet etablerades i staden. Den utvecklades senare till Högskolan i Växjö och fick universitetsstatus 1999. Idag är den en del av Linnéuniversitetet, som bildades genom en sammanslagning med Högskolan i Kalmar.
Idag är Växjö en växande stad med cirka 96 000 invånare i kommunen, en plats där historia och modern utveckling möts på ett unikt sätt.

Besöka Växjö
Det är så mysigt att besöka centrum i Växjö. Det finns ett stort urval av butiker och restauranger. Kommer man med tåg är det bara att traska rätt in i stadskärnan och kör man bil finns det även bra parkeringsmöjligheter.
Det finns hela 250 sjöar i kommunen. Mitt i Växjö ligger Växjösjön som är populärt att gå runt. Slingan är på knappt 4,5 kilometer och kantas av flera offentliga konstverk. Tyvärr hinner vi inte gå runt sjön den här gången men vi kommer säkert ha vägarna förbi Växjö igen.


Utvandrarnas Hus
Strax intill Växjösjön ligger en museipark där Utvandrarnas hus finns. Utvandrarnas hus är ett museum där besökaren får ta del av den stora utvandringen som skedde under den senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet. Tiotusentals svenskar lämnade Sverige för gott och sökte lyckan i Amerika.

Växjö är en mysig stad att strosa runt i.







Kommunhuset i Växjö ligger i nytt och fräscht hus vid Växjö station.


Växjö domkyrka
Växjö domkyrka
Överallt i de centrala delarna syns Växjö domkyrka. Kyrkan uppfördes under tidig medeltid och har givetvis restaurerats genom århundradena. Så sent som mellan åren 1957 till 1960 fick kyrkan tillbaka sitt medeltida utseende åtminstone vad det gäller den röda putsfärgen som hittats bland äldre putslager. Domkyrkan fick även de höga tornspirorna på plats.
Tyvärr hade vi inte turen att besöka kyrkan invändigt, då den varit stängd bägge gångerna vi besökt Växjö.




Teleborgs slott i Växjö
Jag gillar ju slott och när jag ser att det finns ett slott i Växjö åker vi givetvis dit. Slottet ligger cirka fem kilometer söder om Växjö centrum. När vi besöker slottet vid vårt första besök i Växjö i maj månad 2021. Då verkar det dock inte öppet för att ta emot gäster, men här på Teleborgs slott bedrivs restaurang- och konferensverksamhet.

Slottet var inflyttningsklart år 1900 och det var greven Fredrik Bonde af Björnö som byggde slottet som en morgongåva till sin blivande fru Anna Koskull. När slottet stod klart flyttade Fredrik och hans hustru Anna in. Lyckan varade dock inte länge. Bara nio år senare avled greven och han överlevdes i åtta år av sin maka som dog 1917. Paret var barnlöst och det blev grevens brorson Christer som fick ärva slottet.

En slottspark anlades på 1930-talet och 1956 tog sonen Fredrik Ulf Bonde över slottet och fram till 1964 användes det mest som sommarresidens av ägarens syster Ulla Bonde. 1964 köpte Växjö stad slott och idag ägs det av ett företag.


Det är ett riktigt riddarslott och någon gång kanske vi får möjlighet att göra en övernattning här.


Det finns även lite andra roliga byggnader i Växjö. När vi lämnar staden ser vi en mycket häftig byggnad, ICON Växjö, Vida Arena. Den ligger i Växjö Arenastad.
Läs mer: “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: (107-110/290)
