HallandSveriges 290 kommuner

Laholm, Halmstad och Hylte – Tre kommuner i Halland

Hallands län kan nog ha en av Sveriges bästa platser vad det gäller maffiga stränder. Det märker vi när vi lämnar Skåne och tar oss vidare norrut på E6:an och kör in i Halland. På håll ser vi havet och det känns som om dagens kommunbesök kommer att bli mycket intressanta.

Vi börjar våra kommunbesök här i Hallands län söderifrån på E6:an. Strax efter Skånes länsgräns, norr om Båstad tar vi av motorvägen och gör vårt första besök i Laholm. Därefter fortsätter vi norrut, återigen utmed E6:an och stannar till i trevliga Halmstad och fortsätter sedan inåt i landet och avslutar i Hallands enda inlandskommun, Hylte kommun. Efter våra tre nya kommunbesök här i Halland blir vi klara med länets alla kommuner, som endast är sex stycken.

Laholms kommun

Konstigt nog har vi aldrig varit intresserade av att besöka Laholm trots att det ligger med ett perfekt läge i Laholmsbukten. Stränderna är rentav Sveriges absolut bästa, men vi har nog inte lyssnat på det örat. Med dagens besök i Laholm är jag så glad att vi besöker Sveriges alla kommuner och då får möjlighet att bekanta oss med platser som vi tidigare inte trott vara något att uppleva.

Det är alltså hög tid att besöka Laholms kommun och vi börjar i centralorten, Laholm, som ligger en bit öster om motorvägen. Och vårt besök i Laholm blir en riktigt överraskning.

Lite historia

Laholm är Hallands äldsta stad och har en dramatisk historia. Man fick stadsprivilegier på 1200-talet och då var området på norra sidan av Lagan handelsplats medan södra sidan bestod av kyrka och början till bebyggelse. Under kommande sekler var Laholm ett gränsland mellan Danmark och Sverige. Krigen avlöste varandra och först år 1658, med freden i Roskilde, säkrades Laholm med omnejd till Sverige.

På 1800-talet fick man bland annat ett effektivare jordbruk som delvis gav bättre levnadsförhållanden. Med vattenkraftens utbyggnad kring Lagan på 1900-talet kom också möjlighet till el som gav belysning och energi till företagen samt småindustrierna. Fler arbetstillfällen skapades och orterna kring kraftverken växte sig starkare liksom Laholms stad.

Idag bor det det cirka 26 319 invånare i kommunen.

Vårt besök i Laholms kommun

Vi blir smått förtjusta i Laholms lilla söta stadskärna. Så pittoresk och charmig. Vi är tidigt ute på förmiddagen och tar oss en rejäl promenad runt på stadens kullerstensgator. Vi hamnar förstås på Stortorget där det finns flera fina byggnader däribland Laholms rådhus.

Rådhuset i Laholm

Rådhuset  i Laholm har en lång historia inte minst från den tid då Laholmsborna omväxlande var danskar och svenskar. Med freden i Roskilde 1658, förblev man svenskar och har förblivit så, trots att det fördes krig här fram till 1676 då det sista slaget stod i Fyllebro utanför Halmstad.

Vid flera tillfällen brändes eller plundrades rådhusen i Laholm och under många år fick man klara sig utan ”Rådstuga”. På 1700 – talet bestämdes att ett nytt rådhus skulle byggas och vid julen 1794 kunde borgmästare Samuel Corin inviga det nya rådhuset som blev stadens stolthet för de cirka 900 personer som då bodde här.

Under många år fanns det plats för stadens borgmästare och polis i rådhuset. När polisen flyttade till ett nytt polishus 1961 kom istället brandchefen att flytta in 1966 och blev kvar till 1982. Det fanns också plats för några kommunala tjänstemän men efter kommunsammanslagningen som genomfördes mellan åren 1971-74 flyttade dessa ut och gav plats för en turistbyrå. Kommunalhuset ligger numer i ett annat kvarter.

Vi trivs direkt i Laholm som har en mycket trevlig och pittoresk stadskärna.

Fikabröd ska köpas i på Cecil i Laholm.

Stadshotellet

När utvecklingen av industrin och även järnvägens blev allt viktigare fick Laholm en större betydelse och det gamla gästgiveriet revs och ett nytt hotell byggdes på samma plats. Stadshotellet invigdes den 11 december 1882.

Hotellet har under årens lopp renoverats flera gånger. Runt 1970 slängdes mycket av de gamla bort men en av alla vackra spegeldörrar som tidigare funnits hade glömts kvar på vinden. När hotellet renoverades under 2000-talet användes den bortglömda dörren som modell för alla de nytillverkade dörrarna som nu ska pryda hotellet.

När vi ser hotellet blir vi lite sugna att stanna här för en övernattning. Det kan kanske passa bra till sommaren när det måste vara perfekt att även besöka de fina stränderna som finns i kommunen.

Vi besöker givetvis kommunhuset i Laholm som finns i stadshuset.

Laholms kommunvapen

Laholmsbukten

Solen lyser upp himmel och hav precis när vi kommer fram till höjdpunkten i Laholms kommun, Mellbystrand. En fantastisk sandstrand med ett dånande hav i Laholmsbukten. Att vi aldrig varit här är nära nog en skandal. Stranden klassas som en av Sveriges absolut bästa. Vi kan bara hålla med.

Laholmsbukten ligger mellan Tylösand i norr och Hovs hallar på Bjärehalvön i söder. Längs Laholmsbukten ligger flera badorter, däribland Mellbystrand som vi besöker.

Kanske skulle man kunna vandra längs stranden till nästa kommun, Halmstad? Då jag tittar efter vandringsleder i landskapet Halland finns det ganska många att välja på. Om man till exempel vandrar Hallandsleden kan man välja södra delleden som går genom Laholm och Halmstad, men vad jag förstår går den inte raka vägen på stranden.

Halmstads kommun

Även om vi gärna hade stannat en stund vid den vackra Laholmsbukten tar vi bilen och fortsätter till nästa kommun, Halmstad. Ännu en mycket trevlig och perfekt kommun att besöka sommartid. Tyvärr är det ju inte sommar jämt i Sverige men vissa kommuner är som gjorda att besöka just på sommaren. Lite smolkigt är det att vi gör vårt besök i november månad, men centralorten Halmstad visar sig ändå från en trevlig sida med ett par svaga solglimtar.

Lite historia

Namnet Halmstad finns tidigast nämnt i Valdemar Sejrs jordebok från 1231 som “Halmstæde”, då som beteckning på en kungsgård. På 1320-talet flyttades den ursprungliga staden närmare kusten. Halmstads läge, där kustvägen korsade Nissastigen mot inlandet skapade goda förutsättningar för export av boskapsprodukter, järn och trävaror.

Under senmedeltiden blev Halmstad en viktig mötesplats för politiska förhandlingar om Kalmarunionen. Vid 1500-talets slut blev staden garnisonsstad och förvaltningscentrum för Halland. Halmstad blev svenskt kring 1645, men oroligheter fortsatte och i augusti 1676, under det skånska kriget, stod slaget vid Halmstad, också känt som slaget vid Fyllebro mellan svenska och danska trupper. Slaget innebar en seger för svenskarna under Karl XI. År 1678 hölls riksdag i Halmstad.

När Halmstad kom under svenskt herravälde bröts en långsiktigt expansiv utveckling. Ekonomin stagnerade, och garnisonen lades ned på 1730-talet. Vid 1700-talets mitt var Halmstad med sina knappt 1000 invånare inte mycket större än under dansktidens blomstringsperiod.

En stor ombyggnad av Halmstads hamn genomfördes omkring 1840 och det fick stor betydelse för stadens kommunikationer. Halländska ångfartygsbolaget bildades i Halmstad 1850 och inledde trafik mellan Göteborg och Köpenhamn, vilket snart utökades med flera förbindelser. Den första järnvägslinjen, Halmstad–Värnamo, öppnades 1877. Halmstad industrialiserades fort vid slutet av 1800-talet.

S:t Nicolai kyrka ligger mitt i centrala Halmstad.

Under 1800-talet blev Halmstad en av Sveriges snabbast växande städer. Antalet invånare steg snabbt och Halmstad som varit en ganska liten stad var kring år 1900 en medelstor stad. Utvecklingen har därefter, i jämförelse med andra städer, gått i lugnare takt. Halmstad har varit en viktig handels- och sjöfartsstad, samtidigt som staden också har varit en betydande industristad, med järn, metall och textil som ledande branscher. Wallbergs fabriker från 1820-talet var länge stadens ledande industri. 
Idag bor det 104 573 invånare i kommunen.

Stora torg är den centrala mötesplatsen här i Halmstad. När vi besöker staden är det en liten höstmarknad som håller till här.

Halmstads kommunhus ligger vägg i vägg med stadens rådhus.

Vårt besök i Halmstad

Ett par gånger tidigare har vi nog besökt Halmstad även om jag inte minns så mycket av det. Idag när vi gör kommunbesök i Halmstad stannar vi till i den centrala stadskärnan. Bilen parkeras och vi tar en liten tur runt kommunhuset som ligger perfekt i anslutning till Stora torg. Härifrån fortsätter vi lite planlöst på gågatan där många butiker ligger vägg i vägg.

Vi fortsätter sedan ner till Nissan, den å som sträcker sig genom Halmstad. Här ser vi Halmstad slott som vi givetvis stannar till i.

Halmstad slott

När Halmstads slott byggdes år 1615  av Christian IV var Halland ännu danskt. Med freden i Brömsebro 1645 tillföll Halland och slottet Sverige, sedan dess har länsförvaltningen och landshövdingsresidenset varit inrymt här. Under århundraden har slottet restaurerats och sedan 1998 återfick slottet sin ursprungliga tegelröda nyans.

Andra sevärdheter i Halmstad

En av Halmstad allra bästa och mest sevärda platser är kanske Tylösand. Ett badparadis för alla och som förmodligen passar allra bäst att besöka under sommaren. Det finns även andra lite mindre badställen både söder och norr om Halmstad.

Gillar man fin natur ska man ta sig till Galgberget, som också har em mycket fina vy över Halmstad. Vill man som besökare vandra tipsar kommunen om olika vandringsleder. Jag blir lite sugen att vandra längs kusten på Prins Bertils stig.

När vi gör vårt kommunbesök här i Halmstad stannar vi bara knappa timmen men Halmstad är en kommun som det finns hur mycket som helst att upptäcka. Ett sommarbesök står på tur när vi är klara med besöken i Sveriges 290 kommuner.

Hylte kommun

Cirka fem mil nordost om Halmstad ligger Hyltebruk som är centralort i Hylte kommun. Det är vår sista kommunbesök i landskapet och länet Halland. Hyltebruk är Hallands läns enda inlandskommun och ligger i gränsen mellan landskapen Halland och Småland.

Hyltes kommun är något helt annat än Halmstad och Laholms kommuner. Vi har lämnat kusten och hamnar tidvis rejält ute på landsbygden. Efter nära 50 minuter från Halmstad når vi Hyltebruk som precis som namnet säger är det en bruksort.

Lite historia

Det hela började med järnbruket, Rydöbruk, i mitten på 1700 – talet. Under tidigt 1900 – tal bildades pappersbruket Hyltebruks AB och togs i bruk 1909. Idag heter pappersbruket Stora Enso och är ett världsledande företag inom området. Då vid 1900 – talets början byggdes centralorten Hyltebruk upp kring bruket med arbetarbostäder, skolor och butiker. Arbetskraft hämtades från både Tyskland och Sverige och orten började växa allt mer.

Utvecklingen gick snabbt, efter det att järnvägen drogs genom orten började man med tiden etablera sågverk, gjuterier, snickerier samt metallföretag här i Hylte. År 2013 stängde Stora Enso två av sina fyra pappersmaskiner och antalet anställda minskade. Dagens Hylte kommun blev till år 1974 och idag bor det 10 619 invånare i kommunen.

Årets kommun 2021

Vi startar vårt besök vid kommunhuset som ligger centralt placerat mitt i centrum. Vi konstaterar att Hylte tydligen kan kalla sig för årets kommun och vad kan det betyda? Det visar sig att man sedan 1984 har delat ut “Årets kommun” och sedan 1993 är det organisationen “Hela Sverige ska leva” som står bakom utmärkelsen.

“Hela Sverige ska leva” är en riksorganisation som består av tusentals lokala utvecklingsgrupper över hela landet och ett 40 – tal medlemsorganisationer. Utmärkelsen tilldelas den kommun som på ett engagerat och framgångsrikt sätt arbetar för balans mellan tätort och landsbygd och som har ett tydligt ställningstagande att alla områden i en kommun behöver utvecklas för att hela kommunen ska leva.

Motiveringen för att få utmärkelsen “Årets kommun” löd:

“Hylte kommun ser landsbygdsfrågorna som en del av sitt DNA. Det innebär bland annat att kommunen satsar på sina lokala skolor, att ungdomar får gratis kollektivtrafik, att alla invånare som vill, kommer att ha fiber senast i slutet av år 2021.”

Vårt besök i kommunen

Tyvärr hinner vi inte lägga någon längre tid i Hyltebruk som är en trevlig liten ort. Vi ser dock inte till några av kommunens invånare. Det är ett mycket stillsamt samhälle, kanske är man ute på någon av kommunens olika sevärdheter.

Vi tittar in på kommunens hemsida för att få några tips för vad besökaren kan se och göra runt om i kommunen. Man tipsar bland annat om att cykla Hylteleden. En tur på 182 kilometer där cyklisten kan njuta av den vackra Hyltebygden. Turen startar vid Halmstad slott och slingrar sig upp genom Nissans dalgång upp till Hyltebruk och vidare till Jälluntofta där den vänder nedåt mot Unnaryd och följer sedan Fylleåns dalgång tillbaka till Halmstad via Simlångsdalen.

I Hyltebygden är det också nära till fina fiskevatten, med möjlighet till kanotupplevelser eller ta sig ett dopp i någon av kommunens sjöar. Är det inte badväder finns även trevliga vandringsleder.

Hyltebruks kyrka från 1924

Följ oss “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: (125 – 127/290)

Hylte Bruks AB

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

10 − 2 =