Hedemora, Säter, Borlänge, Gagnef, Leksand, och Rättvik – 6 kommuner i Dalarna

Det är dags att besöka lite nya kommuner och en hösthelg i mitten av oktober ger vi oss av tidigt på lördagsmorgonen. Tanken är att vi ska köra Siljan runt och övernatta i Falun. Tyvärr sätter en rejäl förkylning stopp för det. När vi sent framåt eftermiddagen lämnar Rättvik känner jag mig riktigt risig och det bär istället iväg hemåt.

Några av Dalarnas kommuner hinner vi ändå besöka under en maxad lördag. Och det slår oss att Dalarna är ett så vackert landskap där vi som besökare har väldigt mycket att upptäcka. Dessutom är det inte så långt att köra hemifrån oss som bor strax norr om Stockholm för att uppleva många fina platser.

Det är en härligt solig lördag när vi lämnar Vallentuna och kör över Enköping, Sala och vidare upp mot Dalarna. Vi passerar Avesta där vi redan gjort kommunbesök och kort därefter är vi framme i Hedemora. Det känns att vi lämnat Västmanland bakom oss när vi kommer in i Dalarna där vi kan ana lite högre terräng.

Hedemora kommun

Hedemora ligger där Dalälven och Badelundaåsen, två historiskt viktiga vägar mot övre Dalarna, möts. Det är Hedemora som är centralort i kommunen och vi tar oss dit för att besöka kommunhuset. Hedemora är Dalarnas äldsta stad och har en mycket fin och trevlig stadskärna. Det finns flera butiker, några kaféer och restauranger. En riktigt levande stad. I kommunen bor det cirka 15 458 invånare.

När jag tittar in på kommunens hemsida vill man framhäva naturen i Hedemora. Här finns Stadssjön med sitt naturreservat och sjöarna vid Långshyttan. Även ett besök till utsikten vid Intrånget i Garpenberg, Norns bruk, eller  Stjärnsund är platser kommunen vill tipsa om.

Vi väljer en tripp till Norns bruk när vi är klara med vårt besök i den centrala stadskärnan.

Hedemora har en mysig stadskärna som är trevlig att promenera runt i. 

Lite historia

Hedemora kom att utvecklas genom de olika bergsnäringarna i Dalarna och fick stadsprivilegier 1459. Staden fungerade som marknadsplats för närbelägna bergslager och transitort för bergprodukter på väg mot Mälardalen. Många människor och varor passerade Hedemora. Det gav upphov till en marknadsplats med bland annat marknaden “Pålsmässomarknaden”.  Runt marknadsplatserna utvecklades sedan en fast bebyggelse. Pålsmässomarknaden hölls av tradition på Pålsmässodagen, när det i almanackan står Paul och Pål. (Paul är en förkortning efter aposteln Paulus).

Runt Hedemora finns flera malmfyndigheter, som bröts i olika stor skala. Senare kom gruvorna i Garpenberg att spela stor roll där man förutom järn utvann koppar och senare andra mineraler. Av gruvorna i Dalarna är det nu bara Bolidens sulfidmalmgruva i Garpenberg som fortfarande är i drift. Malmbrytningen gav upphov till flera småindustrier inom järnhanteringen i trakten.

Under 1600-talet försämrades de ekonomiska betingelserna framför allt sedan järnproduktionen skurits ner. Befolkningsutvecklingen stannade under 1000 invånare fram till 1840-talet. Hantverket var länge den främsta inkomstkällan men en större, industriellt baserad expansion utvecklades i början av 1900-talet.

Kommunhuset i Hedemora.

Hedemora kyrka

Hedemora kyrka har rötter från 1200-talet. Kyrktornet med tillhörande vapenhus började byggdes år 1523 i kyrkans västra ände. Tidigare låg kyrkans ingång i söder, i kyrkans främre del. År 1621 kröntes tornet av en hög spira, som 1773 byttes ut mot den nuvarande lanterninen, ritad av arkitekten Carl Hårleman.

Sevärdheter i kommunen

Vi vill ju gärna besöka någon sevärdhet i kommunen. Vi väljer Norns bruk som man rekommenderar på kommunens hemsida och som inte ligger mer än cirka två mil från Hedemora tätort. Vi ser till och med en skylt inne i centrum och sätter fart. Efter ett tag lämnar vi asfaltsvägen och en ganska dålig grusväg tar vid. Vår gps visar oss fel men när vi med skyltarnas hjälp hittar rätt tar det inte så lång tid innan vi är framme.

Norns hytta

Vi kommer fram till Norns hytta som än idag står kvar och är en av Dalarnas få bevarade mulltimmerhyttor. Själva byggnaden består av en masugn och rostugn som vilar på ett fundament av natursten. Här fanns för nästan 100 år sedan en industrianläggning som förutom själva hyttan bestod av kolhus, kol- och malmbanor, rådstuga med mera. Den nuvarande hyttan i Norn uppfördes 1790 men långt dessförinnan fanns Norns bruk. Hyttan här i Norn lades ned 1916.

Vårt besök vid Norns hytta

Kanske är vi aningens besvikna att det inte är så mycket att se, förutom att det en ljuvlig plats för att göra ett besök vid. Solen strålar och hösten är som allra vackrast. Och det är nog Norns bruk som jag tar med mig som ett fint minne från Hedemora kommun.

Säters kommun

Cirka 18 kilometer norr om Hedemora tätort ligger nästa kommun, Säters kommun. Vi hade ingen större koll vad som väntar oss när vi kör in i Säter som är kommunens centralort. Jag blir lite överraskad när jag ser att Säter ska vara en av landets bäst bevarade trästäder och är klassad som riksintresseområde för kulturmiljövården.

Vi märker direkt att Säter är en rogivande liten tätort och trots att lördagsförmiddagen har övergått nästan till eftermiddag märks det inget av de dryga 11 000 invånarna i de centrala delarna av Säter. Här råder lugnet och vi hittar snabbt fram med bil till kommunhuset som ligger i rådhuset.

Säters rådhus

Huvudbyggnaden uppfördes vid mitten av 1700 – talet. Till en början inrymdes ett tryckeri för bomullskläder här. År 1810 köpte Säters stad byggnaden och mitten av 1800 – talet fanns det en sessionssal för rådhusrätten på nedre våningen och på den övre bodde borgmästaren.

På 1930 – talet inreddes plenisalen som används än idag främst av kommunalfullmäktiges sammanträden. Även kommunens växel, kansli, ekonomi och personalfunktioner finns i i byggnaden.

Lite historia

Säter fick stadsprivilegier år 1642 men hade från 1620-talet vuxit fram som industriort. Runt Säterdalen anlades flera hyttor och hamrar, både för järn- och kopparhantering. Sveriges första reningsverk för koppar anlades här 1619 och ett myntverk för kopparmynt stod klart 1624. Dessa anläggningar flyttades 1642-44 till Avesta.

Som ersättning för kopparverken fick stadens smeder privilegier på smidesprodukter av järn. Smidet och järnhanteringen var grunden för Säterbornas liv till mitten av 1800-talet, då Säters bruk efter en brand lades ner.

När järnvägen drogs genom Säter och tågtrafiken startade upp år 1880 fick orten nytt liv. Nya industrier tillkom med bland annat väveri och yxfabrik. Men det som kom att sätta sin prägel på Säter var byggandet av rikshospitalet för mentalt sjuka, som stod färdigt 1912.

Även turismen kom till Säter. Vid 1900 – talets början var Säterdalen ett stort turistmål med sin fina natur och även för de återkommande Säterspelen.

I dag bor det cirka 11 252 invånare i Säters kommun. Största arbetsgivare är kommunen och Landstinget. Bland företagen kan nämnas Säters Ångsåg Trävaru AB och Kablego AB, båda med ett 50-tal anställda.

De centrala delarna av staden har fortfarande samma stadsplan som vid år 1642. Stadskärnans träbebyggelse ger en gammaldags prägel åt Säter. Eftersom staden aldrig drabbats av bränder är trähusen fortfarande dominerande med en charmig blandning av låga knuttimrade uthuslängor och präktiga borgarhus för affärsverksamhet eller boende.

Säter är riktigt mysigt att ta en promenad i.

Säters kyrka byggdes mellan åren 1778–1779. Tornet byttes dock ut 1807.

Borlänge kommuns

Vi fortsätter vår bilresa dryga två mil nordväst och hamnar i Borlänge kommun. Vi tar sikte på centrum. Kommunhuset ligger en bit ifrån de allra centralaste delarna av staden, eller i en annan del än där affärsstråken finns. För att komma fram får vi trixa lite eftersom man grävt upp hela gatan som är adress för kommunhuset.

Borlänge har aldrig haft någon samlad och regelbunden stadsplan. Bebyggelsen i staden har utvecklades i tre olika kärnor kring stationen, järnverket och pappersbruket. Än idag är stadens bebyggelse till stor del splittrad i olika block mellan stora trafikleder.

Borlänge kommunhus håller inte öppet på lördagar men har två fina Dalahästar utanför entrén.

Gamla stationsgatan har alltid varit en av stadens huvudgator. När Hagakyrkan byggdes år 1936 var den en viktig del i stadens identitet och idag är den sammanbyggd med stadshuset. Som vi kan se, håller man på att renovera kyrkans torn.

Lite historia

Borlänge är en relativt ung stad även om namnet har en lång historia. Redan på 700 – talet fanns det gott om järnhantering här i området. Under 1500-talen fanns många dalkarlar som var missnöjda med Gustav Vasa och hans framfart. Vasa fick ta i ordentligt för att lyckas trycka ner dalkarlarna och ett slag skedde vid Tuna Ting i närheten av Stora Tuna Kyrka. Bygden kring dagens Borlänge hade en viktig betydelse redan under medeltiden och länge fanns planer på att inrätta en stad i området.

Först när industrialismen nådde Sverige började ett samhälle växa fram. Dagens Borlänge började ta form i dåvarande landskommunen Stora Tuna under den senare halvan av 1800-talet. Järnvägen kom till Borlänge och år 1872 anlades ett järnverk vid Domnarvsforsen i staden. Förutom energin som kunde utvinnas ur forsen så spelade järnvägen en stor roll då gods enkelt kunde transporteras till Göteborg.

Borlänge centrum med butiker och gågagta.

Borlänge ville tidigt bryta sig loss från Stora Tuna och år 1891 blev orten ett municipalsamhälle inom kommunen innan man 1898 bildade Borlänge köping. Genom det blev Borlänge en egen kommun och vid den tiden bodde omkring 1 300 personer i orten. Kring sekelskiftet anlades ytterligare en stor industri i bygden. En stor slipmassefabrik började byggas vid Kvarnsvedsforsen och senare blev fabriken ett pappersbruk. Industrierna krävde sin arbetskraft och många flyttade till Borlänge som expanderade kraftigt.

År 1900 bodde omkring 4 000 personer i anslutning till järnverket och pappersbruket. Inte förrän år 1944 bildades Borlänge stad. Borlänge har då 18 000 invånare. Idag har kommunen vuxit och det finns 52 254 invånare. Under hela 1900-talet har Borlänge varit en utpräglad industristad med en stark expansion och tillväxt. Efter hand har dock servicenäringar fått en allt viktigare betydelse i takt med att de svenska industrierna fått konkurrens från utlandet.

Sevärdheter i Borlänge

Det är verkligen synd att vår tid här i Dalarna är aningens begränsad. Det finns många fina sevärdheter både i och runt om Borlänge. Ett av de mest kända är Romme Alpin, ett populärt område för utförsåkning. Anläggningen ligger någon mil utanför centrum och lockar förstås lokalbor men även oss stockholmare.

Gillar man att shoppa är det läge att besöka Kupolen. Här finns det mesta lättillgängligt precis intill centrum i Borlänge. 

Fotboll – Ja, det måste vara Brage!

Gagnef kommun

Hoppsan! Helt plötsligt när vi lämnat Borlänge och är på väg mot Leksand dyker Gagnef kommun upp. Trots att jag alltid bär med mig min kommunkarta håller vi på att missa Gagnef i vår iver att hinna fram till Leksands brödbutik innan man stänger för dagen. Förlåt Gagnef men det blir nog det snabbaste kommunbesöket vi hittills gjort.

Gagnefs kommunhus ligger nära väg 70. Vi kommer fram till Djurås som är centralort i Gagnef. Här hittar vi det röda kommunkontoret och ja, i min värld är det en bekräftelse på att vi besökt Gagnef kommun.

När jag tittar lite närmare på vad kommunen har att erbjuda förvånas jag över att det finns så många olika sevärdheter i den lilla kommunen med bara 10 502 invånare.

En bra sida att besöka om man letar sevärdheter är till exempel “Visit Dalarna”. Här finns förslag för alla smaker och kommunen Gagnef har ett stora utbud av upplevelser.

Uppleva i Gagnef

I Djurås flyter den forsande Västerdalälven och den lugna Österdalälven samman i den mäktiga Dalälven. För den naturintresserade finns djupa skogar för strapatsfyllda vandringar eller bekväma dagsutflykter. Det finns även flera sjöar för bad och fiske men även för lite tuffare utmaningar. Ett populärt äventyr är att kasta sig utför Västerdalens otämjda forsar.

Dala-Floda Värdshus är omnämnt i både White Guide och Sveriges Bästa Bord. Köket är KRAV-märkt och serverar “här-odlade”  grönsaker och kött.  Är man sugen att besöka gårdsbutiker rekommenderas Wålstedts lantbruk som erbjuder en blandning av konst, servering och ibland också en cirkusskola. För den trädgårdsintresserade kan ett besök hos Bäsna trädgård vara på sin plats. Handelsträdgården erbjuder spännande miljöer och ett gulligt sommarcafé som serverar en populär pelargonkaka.

Vi får nog ta oss tillbaka hit upp till Dalarna för att uppleva något av alla de fina platserna som finns i kommunen.

Leksands kommun

Vi börjar få rejält bråttom om vi ska hinna med ett besök som jag verkligen sett fram emot, Leksands knäckebrödsfabrik. Jag älskar knäckebröd och har alltid varit storkonsument av “hårtbröd”, som vi kallade knäckebröd för när jag växte upp. Alltså, ett knäckebröd är alltid mättande och gott, med eller utan pålägg.

Vi hittar som tur bageributiken genast och har några minuter till godo för att handla lite billigare bröd än i vår ordinarie butik hemmavid. Förutom bröd finns det en liten presentbutik i anslutning till brödbutiken samt ett lager av 2:a sortering med större förpackningar av bröd.

Lite historia

Orten Leksand har sitt ursprung dels i Leksands sockens gamla kyrkplats på kyrkudden, och dels i byn Leksands-Noret. Bebyggelsen låg längs den landsväg som låg österut från Leksands kyrka och som gick mot Falun. Under senare delen av 1800 – talet ökade bebyggelsen och flera gator tillkom. Under 1900 – talet växte Noret samman med orten Leksand och 1904 inrättades Leksands – Norets municipalsamhälle.

Kommunhuset i Leksand.

Leksands kyrka

En av Leksands fina sevärdheter är Leksands kyrkan som är en av Sveriges största landsortskyrkor, med plats för 2300 personer. Det är även den äldsta av kyrkorna runt sjön Siljan. Kyrkan är placerad längst ut på norra udden där Österdalälven har sitt utlopp ur Siljan. Klockorna hänger i klockstapeln utanför kyrkan. Kyrkas äldsta delar härrör från sent 1100-tal. På platsen fanns då förutom kyrka och prästgård även en kyrkvall med kringliggande byars kyrkbodar och marknadsplats. Ett gästgiveri anlades på 1600-talet.

Hemmamatch i Leksandshallen. Det finns inte en enda parkeringsplats ledig i hela Leksand när vi besöker kommunen.

Tällberg ingår i Leksands kommun

När vi lämnar Leksand kommer vi på att det inte var så länge sedan vi faktiskt gjorde en övernattning i kommunen. Vi stannade en mycket vacker junidag för ett par år sedan i den undersköna orten, Tällberg. Då tänkte jag inte på att Tällberg ingår i Leksands kommun. Det kan vara lätt att missta sig och kanske tro att Tällberg skulle tillhöra Rättvik, men så är fallet alltså inte. Tällberg tillhör Leksand och ingen annan kommun.

Tällberg är en underbar plats med möjlighet till fint boende och restauranger med hög klass. Jag vill gärna återkomma till mysiga Tällberg.

Rättviks kommun

Vi kör vidare och har bara dryga två mil till nästa kommun i Dalarna. När vi närmar oss Rättvik ökar trafiken markant, och det är inte så konstigt då Rättvik är en mycket populär ort att besöka. Rättvik har ett perfekt läge vid Siljans strand och här har vi varit flera gånger genom åren.

Vi är ganska sena när vi anländer Rättvik men ortens höstmarknad upptar halva centrum och någon parkeringsplats finns inte i sikte. Jag låter maken sitta kvar i bilen medan jag skyndsamt tar mig till Rättviks fina kommunhus som ligger med fin vy utöver Siljan. Min förkylning har förvärras under dagen och jag känner mig febrig, så något längre stopp gör vi inte i kommunen den här gången.

Däremot har vi stannat här flera gånger tidigare med både besök i centrum, Vida blick och en promenad ute på Långbryggan.

Lite historia

Rättvik har sina rötter från stenåldern då man funnit boplatser, gravar samt gravfält från jänåldern. I området runt Rättvik har man hittat fynd från vikingatiden.

Från Rättviks kyrkvall talade Gustav Vasa för första gången till dalfolket. Till minne av den händelsen står Vasastenen vid Rättviks kyrka. I byarna runt Rättvik finns flera platser där Gustav Vasa använde som gömställe i sin flykt från danskarna.

I byn Born ska det finnas en stengrotta ute på sjön Ljugaren som man kan besöka med ångbåt. Och i en annan by, Nedre Gärdsjö, finns en jordkällare där det sägs att Gustav Vasa också ska ha gömt sig. I det upproriska rörelserna med bland annat Nävtåget år 1598 under Gustav Vasa deltog många Rättvikskarlar samt i Dalupproret 1743.

Dalupproret

En revolt, det så kallade Dalupproret med 4 500 bönder och soldater som protesterade mot krig och dyrtid (nödår) tågade till Stockholm. Bakgrunden var de ekonomiska följder som kriget mot Ryssland (hattarnas ryska krig) fick och då särskilt i Dalarna samt förbittring över de stora förluster man lidit av vid fronten. Dalkarlarna krävde att de ansvariga generalerna skulle straffas och kronprins Fredrik av Danmark utses till tronföljare.

Dalkarlarna slog läger på nuvarande Gustav Adolfs torg i Stockholm. Efter några dagars förvirring nåddes statsledningen av nyheten om uppgörelsen med Ryssland. Stärkt av detta mobiliserade statsledningen trupperna. Västmanlands regemente, med många släktingar till de upproriska i sina led, vägrade att ingripa men efter skott från folkmassan avlossades kanoner, hela 140 man dog.

Vy från Vidablick.

Upplevelser i Rättvik

Rättvik är en turistort med anor, redan 1894 byggdes Sveriges första turisthotell här, följt av en långbrygga som tjänade ångbåts­trafiken när turismen växte i bygden. Långbryggan är sannolikt världens längsta insjöbrygga med hela 682 meter. Bryggan byggdes redan 1895 som angöringsplats åt ångaren  “S/S Rättvik” som trafikerade på Siljan mellan åren 1895 och 1950 – talet.

Efter en storrenovering nyinvigdes bryggan den 6 juni 1992 och är ett populärt utflyktsmål för besökare och även som tilläggsplats för M/S Gustaf Wasa. Många par väljer att gifta sig här. På vår promenad ut mot Holmen la vi märke till alla namns som finns ingraverade i bryggplankorna. För att finansiera renoveringen erbjöds företag och privatpersoner att köpa plankor, ja hela 2938 stycken plankor har fått namn ingraverat.

Långbryggan

Utsiktstornet Vidablick är 28 meter högt. Tornet ligger på Hedsåsbergets sydvästra utlöpare på en höjd av 352 meter över havet. Tornet byggdes 1898.

Hemresa

Det har varit en maxad dag i Dalarna och vi är långt ifrån klara med kommunbesöken här. Jag ser fram emot att göra en ny bilresa runt Siljan som får bli en annan gång. Dalarna är ett landskap med så många olika upplevelser att det inte kan göras under en enda helg. Vi  vill mer än gärna återkomma hit och upptäcka mer av detta så sköna landskap.

Följ oss “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: ( 98 – 103/290)

Middag på en vägkrog utmed E4:an kan ibland vara riktigt bra.