Tomelilla, Sjöbo, Staffanstorp, Lund och Eslöv – Fem kommuner i hjärtat av södra Skåne

Det finns hela 33 kommuner i Skåne och under ett par dagar besöker vi dem alla. Även fast ett par av kommunerna är ganska små tar det betydligt längre tid vi trott men vi kan inte åka hem innan alla kommuner i Skåne är besökta. Alltså startar vi tidigt på morgonen och avslutar inte förrän dagens planerade besök att utförda. Vi befinner oss ganska mitt i södra Skåne och besöker kommunerna, Tomelilla, Sjöbo, Staffanstorp, Lund och Eslöv. 

Tomelilla kommun

är vi ändå är i Simrishamn tar vi oss nordväst till grannkommunen Tomelilla. Vid en första anblick kan den verka ganska anspråkslös, men här finns mer historia än man först anar. Kommunen sträcker sig från Linderödsåsen i norr till de öppna slättlandskapen i söder och rymmer flera mindre socknar.

Här hittar vi orter som Brösarp, Bollerup, Kverrestad, Onslunda, Smedstorp, Spjutstorp, Tryde, Ullstorp, Östra Ingelstad och Övraby – namn som alla bär spår av traktens långa historia. Ortsnamn med ändelser som -by och -stad kan gå tillbaka till folkvandringstiden, medan namn som slutar på -torp, -arp eller -erup ofta har rötter i vikingatiden. Tomelilla omnämns för första gången i skrift redan 1437, då under namnet ”Tommorp lille”.

Lite historia

Från 1500- till 1700-talet växer ett landskap fram som fortfarande sätter sin prägel på trakten. De stora herresätena byggs och ger de södra delarna av kommunen karaktären av ett slottslandskap, medan byarna ligger tätt samlade i odlingsbygden. Längre norrut är bebyggelsen mer utspridd, anpassad efter naturens förutsättningar.

Vattnet spelar en allt större roll i vardagen. I vattendragen drivs kvarnarna där säden mals, och de ligger tätt utspridda i landskapet. En av de mest kända är Hallamölla vid Andrarum – en plats med anor från 1400-talet, som än i dag lever vidare och visas upp under “Möllornas dag”.

Tomelilla kyrka

Spår av äldre näringar finns också. Kalk har brutits på flera platser, och det sägs även ha funnits planer på att utvinna silver. På 1630-talet grundas Alunbruket i Andrarum, som snart får stor betydelse för den skånska industrins framväxt. Under 1700-talet är det Nordens största industri, och verksamheten pågår ända in på 1900-talet. Här råder egna villkor – med egna lagar, egen valuta och till och med skola och sjukvård för de anställda. Under sin storhetstid bor omkring 900 personer här, vilket kan jämföras med Malmö, som vid samma tid har ungefär 5 000 invånare. Verksamheten leds av Christina Piper, en av sin tids mest inflytelserika kvinnor, gift med Carl Piper, en av Karl XII:s närmaste rådgivare.

När järnvägen sedan drar fram över landskapet tar en ny tid vid. Tomelilla börjar växa, och hantverkare och handelsmän söker sig hit. Ett gästgiveri med skjutsstation etableras 1873, följt av ett mejeri några år senare. År 1882 får orten järnvägsförbindelse med Simrishamn, och drygt tio år senare knyts den även samman med Malmö. År 1884 får Tomelilla sin första folkskola, ett tydligt tecken på att samhället är på väg in i en ny epok.

Handel och hantverk har länge präglat orten, men kring sekelskiftet växer industrin snabbt fram. Många av verksamheterna har sina rötter i jordbruket, och flera av dem kommer att sätta tydliga spår i Tomelillas utveckling under lång tid.

Här etableras bränneri, jästfabrik, stärkelsefabrik och mekanisk verkstad, liksom mejeri och yllefabrik. Särskilt utmärkande är det så kallade “Engelska slakteriet”, ett namn som uppstod eftersom företaget exporterade kött till England. Slakteriet startade 1889 och utvecklades senare till Sydöstra Skånes andelsslakteriförening. År 1942 blev det en del av Scan, som under många år var ortens största arbetsgivare – en roll som företaget behöll ända fram till 1990-talet.

Genom konstutställningen ”Tomelillautställningen” år 1927, som var en samlingsutställning med bland annat verk av Carl Milles. Utställningen blev en stor publiksuccé med över 5 000 besökare. Den etablerade Tomelillas roll som kulturcentrum och lade kanske grunden till Österlen som begrepp.

När bilismen under 1950-talet ökade fick järnvägen mindre betydelse och flera av sträckorna läggs ner under den här tiden. Tomelilla fortsätte dock att expandera och upplevde en verklig byggboom under 1960- och 70-talen. Befolkningen i kommunen ökade till nära 13 000, varav hälften i tätorten. 1971 bildas Tomelilla kommun. Idag bor det cirka 13 663 invånare i kommunen.

Vårt besök i Tomelilla kommun

Vi rör oss snabbt genom Tomelilla kommun, men det är tydligt att här finns mycket mer att upptäcka. Med all den historia och de berättelser som finns vill man gärna återvända och utforska området i lugnare tempo.

En av de mer fascinerande berättelserna handlar om hur namnet Tomelilla kan ha uppstått. Enligt sägnen delade en man sina ägor mellan sina söner i “Tome-stora” och “Tome-lilla”. Därifrån skulle namnet ha vuxit fram. Hus byggdes nära hus, gård lades till gård och så växte Tomelilla fram som en by. Därefter tog utvecklingen fart, och orten började växa i takt med tiden.

Sjöbo kommun

Vi far vidare något mer nordväst och befinner oss cirka 35 kilometer öster om Lund, 25 kilometer norr om Ystad och 45 kilometer väster om Simrishamn. Här ligger Sjöbo som är tätort och centralort i Sjöbo kommun i sydöstra Skåne,

Sjöbo växte fram som en järnvägsknut för trafik på Malmö-Simrishamns Järnvägar och Landskrona-Kävlinge-Sjöbo Järnväg, båda är numera nedlagda.

Vårt besök i Sjöbo kommun

Även i Sjöbo går vårt kommunbesök snabbt. Jag tittar till kommunhuset som ligger i en pampig byggnad vid Gamla torg. Här finns även Sjöbo gästgifvaregård och Sjöbos äldsta hus, gamla tingshuset byggt 1771 och som just var tingshus, fram till 1905.

År 1885 öppnades Staffanstorps sockerbruk, ett råsockerbruk som kom att bli ortens viktigaste industri fram till nedläggningen 1963. Arbetarna bodde till en början i kringliggande byar, och med tiden började vissa köpa tomter längs landsvägarna. Trots detta växte ingen tydlig sammanhållen bebyggelse fram under denna tid.

Mellan 1896 och 1960 var Staffanstorps station en viktig järnvägsknut där linjerna mellan Malmö och Simrishamn samt Lund och Trelleborg möttes. Det är också här som ett av Sveriges mest uppmärksammade järnvägsrån ägde rum – den 18 mars 1907, på sträckan mellan Staffanstorp och Djurslöv.

Från 1950-talet förändras orten snabbt. Inflyttningen ökar kraftigt och befolkningen flerdubblas under de följande decennierna. Staffanstorp är på väg in i en ny fas som modern tätort. Från 1950-talet går Staffanstorp in i en helt ny fas. Det som länge varit en utspridd bygd börjar nu ta form som en sammanhållen tätort. Inflyttningen ökar kraftigt, inte minst tack vare närheten till Lund och Malmö, och allt fler väljer att bosätta sig här men arbeta i de större städerna.

När sockerbruket läggs ner 1963 försvinner en av ortens viktigaste arbetsplatser, men utvecklingen stannar inte av. Istället förändras näringslivet och blir mer varierat, samtidigt som pendlingen till de större städerna fortsätter att öka. Under de följande decennierna befäster Staffanstorp sin roll som en attraktiv bostadsort i sydvästra Skåne. Kombinationen av småstadens lugn och närheten till regionens större arbetsmarknader gör att orten fortsätter att växa.

I dag är Staffanstorp en modern kommun där det historiska arvet fortfarande finns närvarande, men där utvecklingen tydligt präglas av dess läge mitt i en av Skånes mest dynamiska regioner.

Vårt besök i Staffanstorp

Vi kommer till Staffanstorp en strålande solig förmiddag i början av mars. Våren är på ingång och solen värmer redan. Runt centrum där kommunhuset ligger finns ett litet torg och några affärer och ett bostadsområde. Annars präglas kommunen av villabebyggelse i lugn och trygg miljö. Vi är beredda att hålla med kommunens beskrivningen om Staffanstorp. I Staffanstorp känns det lugnt och trevlig. Det är relativt nära till andra större städer, med andra ord helt okej att bo i.

Lund kommun

Trots att vi bott både i Malmö och Helsingborg har vi nästan aldrig besökt Lund. Någon gång har vi kört igenom staden men aldrig mer än så. I mina ögon påminner Lund så mycket om Uppsala, med både domkyrka och universitet. När vi gör kommunbesök i Lund förstår vi att kommunen har så mycket mer än vad vi trott och egentligen behöver vi mycket mer tid här en den vi har till vårt förfogande den här gången.

Vårt besök i Lund

Vi är så hungriga när vi anländer till Lund och tror oss snabbt hitta något att äta. Tyvärr är vi inte ensamma när vi hamnar mitt i värsta lunchtid då gymnasie- och universitetsstudenter också har lunchtid.

Vi hoppar på lunchen och tar en liten tur runt domkyrka och en promenad i Lundagård parken. Självaste domkyrkan är stängd och låst, kanske öppnar man upp när den är färdigrenoverad. Efter det att vi letat parkeringsplats alldeles för länge konstaterar vi att det är så mäktigt att promenera runt här i Lund att staden förtjänar minst en övernattning här.

Lund är universitetsstaden med tusenåriga traditioner. Att flanera runt på Lund på charmiga kullerstensgator är inget man gör på ett par timmar här vill man stanna betydligt längre. Vi återkommer mer än gärna till Lund.

Lunds domkyrka under renovering.

Att strosa runt i Lund är spännande. Här finns många intressanta byggnader och platser att skåda.

Eslöv kommun

Lite norr om Lund ligger Eslöv kommun. Själva Eslöv är lugnt och skönt och kommunhuset ligger förstås mitt i centrala Eslöv. Även i Eslöv har järnvägen betydelse för ortens utveckling. På mindre än ett decennium blev Eslöv en viktig skånsk knutpunkt där stambanan mötte två lokala järnvägsspår, som gynnade Eslöv och den lokala handeln. När Eslöv blev stad 1911 var det därför självklart att stadsvapnet skulle gestalta järnvägen och handeln med lantbruksprodukter.

Mellan åren 1860 och 1880 uppstod ett helt nytt samhälle med så god stabilitet. Förvandlingen från en bondby med femtontalet gårdar till ett viktigt jordbruks och handelscentrum kröntes 1875, då Eslöv blev köping. Järnvägen gjorde att samhället utvecklades till en viktig knutpunkt för den spårbundna trafiken.

I mitten av 1880-talet hade Eslöv seglat upp till andraplatsen bland landets viktigaste handelsköpingar. Ett par av de företag som grundades under denna tid var ättiksfabriken, där så småningom också desinfektionsmedlet Salubrin producerades.

Kring sekelskiftet öppnades ytterligare järnvägslinjer, bland annat till Hörby. Eslöv var den första av alla nya järnvägknutpunkter som fick stadsrättigheter, år 1911, och som snabbt drog till sig både handlare och verkstäder.

Eslöv kyrka 

Trollenäs slott

När vi tittat färdigt på kommunhuset och Eslövs lilla tätort vill vi gärna ha ytterligare någon sevärdhet. Jag söker lite efter sevärdheter och hittar slottet, Trollenäs. Vi kör dit på stört. Tyvärr är det ett privat slott där man måste boka visning, enligt Trollenäs slotts hemsida.

Däremot är det fritt fram att besöka slottets trädgård för att se slottet utifrån. Det gjorde vi men det café som är öppet under sommarmånaderna var nu i mars månad stängt. Slottet är ändå sevärt och mycket vackert.

Trollenäs historia

Historien om Trollenäs slott börjar redan på 1300-talet. Då ägdes en gård här av riddaren Stig Aagesen Thott. Gården kallades Näs, efter den udde som bildats där Saxån och Gullarpsån möts. Under flera generationer stannade egendomen inom släkten Thott, och år 1559 lät Thage Ottesen Thott uppföra en borg – en ståtlig renässansbyggnad i tegel.

På 1600-talet bytte egendomen ägare genom en bytesaffär och kom in i släkten Trolle. När Fredrik Trolle tog över i början av 1700-talet satte han sin tydliga prägel på platsen. Han instiftade ett fideikommiss och lät döpa om Näs till Trollenäs. Samtidigt såg han till att namnet Trolle levde vidare, inte bara genom slottet utan även genom andra egendomar och släktgrenar.

Mot slutet av 1800-talet inleddes en ny storhetstid. År 1890 tog Nils Trolle över och påbörjade omfattande om- och nybyggnationer tillsammans med sin hustru Anna, född Leijonhufvud. De anlitade den välkände danska arkitekten Ferdinand Meldahl, som gav slottet dess nuvarande prägel, en imponerande anläggning med drag av både medeltida skånsk-dansk byggnadstradition och fransk renässans.

Även interiörerna fick ett lyft, inspirerade av barockens formspråk. Här spelade arkitekten Agi Lindegren en viktig roll, med Drottningholms slott som en av sina främsta inspirationskällor.

I dag är Trollenäs slott fortfarande i familjens ägo. Verksamheten omfattar inte bara själva slottet, utan också ett aktivt jord- och skogsbruk samt förvaltning av fastigheter, en modern fortsättning på en mycket lång historia.

Läs mer: “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: (52 – 56/290)