Ramlösa Brunn – En grön oas i Helsingborg

Att promenera i Ramlösa Brunnspark är att kastas långt tillbaka i tiden. Lövträden, blommorna och tystnaden i den gröna vackra dalen med de mest förtjusande trähus är det finaste jag sett på länge. Det känns som ett perfekt ställe att återfå sin hälsa, även om dagens Ramlösa Brunn inte kan mäta sig med det som brunnsparken en gång i tiden var.

Sedan 1700 – talet har folk sökt sig till Ramlösa Hälsobrunn för att söka bot i dess hälsobringande vatten eller för att njuta av den idylliska naturen och ta del av sällskapslivet. Brunnsdrickning i Ramlösa Brunnspark invigdes den 17 juni 1707 av provinsläkaren i Skåne Johan Jacob Döbelius.

Att dricka brunn var en central del Ramlös Hälsobrunns verksamhet. Det järnhaltiga vattnet i källan ansågs vara lindrande för en rad olika sjukdomar.

Brunnshotellet

Det första hotellet i Brunnsparkens historia byggdes omkring 1807 och låg på samma plats som det nuvarande. Byggnaden brann ner 1879 men redan året därpå byggdes ett nytt hotell. Det blev en av landets största träbyggnader.

Stora hotellet eller societetshuset, som det kallades, var ett förstaklass hotell. Mindre bemedlade var hänvisade till Lilla Hotellet, i före detta Ramlösa Wärdhus i Köpinge by, strax utanför Brunnsparken där enskilda husägare hyrde ut rum.

Under sommarsäsongen arrangerades baler och soaréer för societeten på Stora Hotellet. Brunnsgästerna som bodde i parken intog alla sina måltider på Brunnshotellet.

Badhus i brunnsparken

År 1856 uppfördes det första badhuset i Brunnsparken, mittför den nuvarande alkaliska källan i ravinen efter ritningar av Helsingborgs förste stadsarkitekt, Mauritz Frohm. Här serverades I:a och II:a klassens varma granbarr och mineralbad i vatten från hälsokällan. Den här typen av bad ansågs speciellt hälsosamma. Brunnsläkaren doktor Netzler som ansvarade för underkurerna rekommenderade särskilt två kurer: granbarrsbad och torvmossebad.

År 1882 byggdes ett nytt förstaklass badhus intill Stora Hotellet, Varmbadhuset. I detta fanns det två kallvattenbassänger med 10 gradigt vatten. Många olika bad erbjöds från badhuset även varma bad, elektriska ljusbad, och gyttjemassagebad.

Idag är badhuset omgjort till bostäder och kontor.

När vi strövar runt i Ramlösa Brunnspark en vacker sommardag som denna är det lätt att föreställa sig hur kvinnor i sina vackra och långa spetsklänningar tillsammans med fina herrar i mörka kostymer vandrar runt här i brunnsparken för att kurera sig och stärka sin hälsa.

Husen i parken är naturligtvis väl bevarade kulturminnen. Flera av husen är även namngivna och utanför en del av husen finns skyltar som informerar om vem som bott i huset. Vi hittar bland annat läkarvillan där flera av de doktorer som tjänstgjort på Brunnslasarettet bott med sina familjer under årens lopp.

Villa Desideria

Villan benämndes ursprungligen som  “Det trollerska huset”. Namnet drottningvillan eller Villa Desideria fick huset efter Konungen Karl XIV Johans hustru Desideria. Drottning Desideria bodde somrarna 1826 och 1828 i villan. Villan Desideria som byggdes 1801 hör till de äldsta husen i parken.

Välskötta hus med prunkande trädgårdar gör Ramlösa Brunnspark till en fin oas i sydöstra Helsingborg.

Alkaliska källan

Den alkaliska källan upptäcktes på 1890 – talet. Vattnet här är hade samma goda kvalitet som de förnämsta hälsokällorna i Tyskland, och användes till att behandla många sjukdomar. Till följd av vattnets goda egenskaper tillsammans med den behagliga smaken började apoteken i Helsingborg att sälja vattnet kolsyrat och tappat på flaskor.

Det alkaliska vattnet började tappas på flaskor i Ramlösa Brunnspark, i badhuset som låg i ravinen år 1912 och den första renodlade vattenfabriken byggdes i ravinen år 1915. Fabriken flyttades utanför parken 1973.

Men än idag tas det alkaliska vattnet från ett borrhål i brunnsparken. Det tar 70 år för en regndroppe att nå källan 90 meter under markytan.

Filosofiska gången

Gångstigen i ravinen som leder in i skogsparken vid en liten svandamm kallas för filosofiska gången. Efter maten och middagsvilan kunde gästerna ta sig en promenad här. I trädens stammar ristade några av gästerna in  små kärleksförklaringar till sin käresta.

Idag växer mycket lövträd som bok och ek nere i ravinen men under 1600 – talet var det betesmark som tillhörde Ramlösas bönder.

Att promenera i ravinen är framför allt skönt en solig sommardag när bladen från träden skyddar från solens varma strålar. Ravinen är även en viktig miljö med både estetiska och ekologiska värden. Här finns unika biotoper för lavar, svampar, insekter, fåglar och växter. Än idag ger en promenad längs den filosofiska gången ro för både kropp och själ. Förmodligen är det som allra bäst att göra en vårpromenad i majmånad när ravinen kan stoltsera med nyutslagna bokar, vitsippor och skir grönska.