Ramlösa Brunn – En grön oas i Helsingborg

Att promenera i Ramlösa Brunnspark är som att kliva rakt in i en annan tid. Lövträden, blommorna och tystnaden i den gröna dalen, tillsammans med de förtjusande trähusen, gör platsen till något av det finaste jag sett på länge. Här är det lätt att förstå varför människor en gång kom hit för att återfå sin hälsa, även om dagens Ramlösa Brunn inte riktigt kan mäta sig med parkens forna glans.

Sedan 1700 – talet har folk sökt sig till Ramlösa Hälsobrunn för att söka bot i dess hälsobringande vatten eller för att njuta av den idylliska naturen och ta del av sällskapslivet. Brunnsdrickning i Ramlösa Brunnspark invigdes den 17 juni 1707 av provinsläkaren i Skåne Johan Jacob Döbelius.

Att dricka brunn var en central del Ramlös Hälsobrunns verksamhet. Det järnhaltiga vattnet i källan ansågs vara lindrande för en rad olika sjukdomar.

Brunnshotellet

Det första hotellet i brunnsparkens historia byggdes omkring 1807 och låg på samma plats som det nuvarande. Byggnaden brann ner 1879, men redan året därpå uppfördes ett nytt hotell. Det blev en av landets största träbyggnader.

Stora hotellet, eller societetshuset som det kallades, var ett förstklassigt hotell. Mindre bemedlade var hänvisade till Lilla hotellet i det före detta Ramlösa värdshus i Köpinge by, strax utanför brunnsparken, där enskilda husägare hyrde ut rum.

Under sommarsäsongen arrangerades baler och soaréer för societeten på Stora hotellet. Brunnsgästerna som bodde i parken åt alla sina måltider på brunnshotellet.

Badhus i brunnsparken

År 1856 uppfördes det första badhuset i Brunnsparken, mitt emot den nuvarande alkaliska källan i ravinen, efter ritningar av Helsingborgs förste stadsarkitekt Mauritz Frohm. Här serverades I:a och II:a klassens varma granbarrs- och mineralbad i vatten från hälsokällan. Den här typen av bad ansågs särskilt hälsosamma. Brunnsläkaren doktor Netzler, som ansvarade för underkurerna, rekommenderade framför allt två behandlingar: granbarrsbad och torvmossebad.

År 1882 byggdes ett nytt förstklassigt badhus intill Stora hotellet, Varmbadhuset. Här fanns två kallvattenbassänger med 10-gradigt vatten. Från badhuset erbjöds många olika behandlingar, bland annat varma bad, elektriska ljusbad och gyttjemassagebad.

Idag är badhuset omgjort till bostäder och kontor.

Brunnsgästernas värld

När vi strövar runt i Ramlösa Brunnspark en vacker sommardag som denna är det lätt att föreställa sig hur kvinnor i sina långa spetsklänningar, tillsammans med eleganta herrar i mörka kostymer, vandrar omkring i brunnsparken för att kurera sig och stärka sin hälsa.

Husen i parken är naturligtvis väl bevarade kulturminnen. Flera av dem är också namngivna och utanför en del av husen finns skyltar som berättar om vem som bott där. Vi hittar bland annat Läkarvillan, där flera av de doktorer som tjänstgjorde vid Brunnslasarettet har bott med sina familjer genom åren.

Villa Desideria

Villan kallades ursprungligen Gamla Trolleska huset, eftersom den uppfördes 1801 för den adliga familjen Trolle. Huset fick senare namnet Villa Desideria efter drottning Desideria, hustru till kung Karl XIV Johan, som vistades i Ramlösa och bodde här under sitt besök vid brunnen 1828. Villa Desideria hör till de äldsta byggnaderna i Ramlösa Brunnspark.

Framför huset anlades också en liten drottningträdgård till minne av hennes vistelse vid brunnen.

Välskötta hus med prunkande trädgårdar gör Ramlösa Brunnspark till en fin oas i sydöstra Helsingborg.

Alkaliska källan

Den alkaliska källan upptäcktes på 1890-talet. Vattnet här hade samma goda kvalitet som de förnämsta hälsokällorna i Tyskland och användes för att behandla många sjukdomar. Tack vare vattnets goda egenskaper och dess behagliga smak började apoteken i Helsingborg sälja det kolsyrat och tappat på flaskor.

Det alkaliska vattnet började tappas på flaskor i Ramlösa Brunnspark i badhuset i ravinen år 1912, och 1915 byggdes den första renodlade vattenfabriken där. Fabriken flyttades utanför parken 1973.

Än idag tas det alkaliska vattnet från ett borrhål i brunnsparken. Det tar ungefär 70 år för en regndroppe att nå källan 90 meter under markyta

Filosofiska gången

Gångstigen i ravinen som leder in i skogsparken, förbi en liten svandamm, kallas Filosofiska gången. Efter maten och middagsvilan kunde brunnsgästerna ta en promenad här. I trädstammarna ristade några av gästerna in små kärleksförklaringar till sina kärestor.

Idag växer många lövträd, som bok och ek, nere i ravinen. Under 1600-talet var området däremot betesmark som tillhörde Ramlösas bönder.

Att promenera i ravinen är särskilt skönt en solig sommardag när trädkronorna skyddar mot solens varma strålar. Ravinen är också en viktig miljö med både estetiska och ekologiska värden. Här finns unika biotoper för lavar, svampar, insekter, fåglar och växter.

Än idag kan en promenad längs Filosofiska gången ge ro för både kropp och själ. Kanske är det allra vackrast här i maj, när ravinen fylls av nyutslagna bokar, vitsippor och skir grönska.