Tre kommuner vid Mälaren – Upplands Väsby, Upplands Bro och Sigtuna

Det är dags för tre nya kommunbesök. Trots att kommunerna i detta inlägg är mycket välbekanta för oss blir vi smått överraskade över alla intressanta och spännande sevärdheter som vi inte lagt märke till vid tidigare besök.

Vi startar i vår grannkommun Upplands Väsby. Därifrån tar vi oss lite mer norrut och då kommer vi till Upplands-Bro kommun och på tillbakavägen tittar vi in i Sigtuna kommun. Dessa tre kommuner ligger alla intill sjön Mälaren.

Upplands Väsby kommun

Det är en lite kulen och blåsig eftermiddag när vi kör den knappa milen till vår grannkommun Upplands Väsby. Helst av allt vill vi nog vara inomhus idag så därför startar vi vår tur i kommunen vid Väsby Centrum.

Ofta väljer jag att åka till Väsby Centrum istället för det betydligt större centrum i vår andra grannkommun, Täby, även om Täby Centrum är ett väldigt tjusigt och stort centrum. Centrumet i Väsby har hyfsat bra med butiker men är ganska litet. Det är lätt att ta sig runt och få tag i det som man vill ha, snabbt. Dessutom är det gratis parkeringsplats ett par timmar precis utanför.

Lite historia

Upplands Väsby kommun är en ganska stor kommun med cirka 45 237 invånare. Kommunen är en gammal kulturbygd med talrika fornlämningar och är den tredje runstenstätaste efter grannkommunerna Täby och Vallentuna.

Ursprunget till namnet Väsby är slottet Stora Väsby. När järnvägen drogs mellan Stockholm och Uppsala var Stora Väsbys ägor tvungna att korsas och då byggdes det en station som 1866 fick namnet Väsby. Detta blev också namnet på det samhälle som växte fram runt stationen. 1952 ändrades namnet till Upplands Väsby och en villastad växte fram på godset Vilundas ägor.

Det tidiga 1900 – talet präglades av småskalig industri, arbetarrörelse och i samband med Arlandas tillkomst växte kommunen fort under 1960- och 70 – talen.

Våra besök i Upplands Väsby

Eftersom Upplands Väsby ligger nära oss och är en slags knutpunkt för att komma ut på E4:an blir det många besök här. Några direkta utflykter är det dock sällan som vi gör i kommunen. Förutom centrum ligger pendeltågsstationen för resor från och till Stockholms city vilket gör att vi vid någon enstaka gång har stigit av och tagit bussen till Vallentuna. En tur på knappa kvarten.

Upplands Väsby station

Iögonfallande område nära Väsby – centrum.

I de centrala delarna av kommunen finns det stora lägenhetshus som följs av villaområden, en del med promenadavstånd från centrum. Andra delar når man med kollektivtrafik.

Under de senaste åren har kommunen fräschat upp de centrala delarna med en bättre väg och nya hus. Ett helt nytt område med blandad bebyggelse har dessutom byggts strax utanför centrum.

Centrala delen av Väsby Centrum

Ett populärt besöksmål i Väsby är Vilundabadet. Här finns vattenrutschbana, strömbassäng och Fritt Fall, alltså passar det säkert för hela familjen.

Gunnes gård är en mycket populär sevärdhet för barnfamiljer under vår och sommar.

Upplands Väsby hembygdsgård

Det finns även fina naturområden vid Mälaren i kommunen. I Runsa fornborg finns en av Sveriges största skeppssättningar.

1913 skedde ett mycket uppmärksammat mord i Hammarby apotek, idag ligger ett café i byggnaden. 

Hammarbymordet

Vi åker ofta genom Väsby särskilt när vi tar oss till Roserbergs slott och passerar då ett spännande hus. En gång i tiden, ett apotek. Här skedde ett mycket uppmärksammat svenskt mord. Det var den 1 december 1913, då apotekare Johan Hallbergsson blev knivmördad i Hammarby apotek och hembiträdet Ebba blev svårt skadad.

De två kringresande italienska gårdfarihandlarna och musikanterna Biagio Valente och Giuseppe Jaconelli blev anklagade för mordet, men genom ett skickligt arbete från försvararen, häradshövdingen Axel Carlson, kunde de båda italienarna frias. Bland annat kunde han visa att båda hade ett alibi.

“Kyss Karlsson” ska enligt traditionen ha myntats i Haga tingshus. Valentes mor ville efter utslaget tacka domaren som då uttalade de bevingade orden ”Kyss inte mig, kyss Carlson!”, det vill säga Valentes försvarsadvokat.

Ingen har dömts för dådet, men fallet har levt kvar som en klassiker i svensk kriminalhistoria. I TV-programmet Veckans brott den 28 februari 2012 presenterade Leif G.W. Persson fallet Hammarbymordet.

Löwenströmska är till viss del nedlagt. Några av de gamla byggnaderna som tillhört lasarettet håller idag på att renoveras. Idag används det nyare Löwenströmska sjukhuset. 

Löwenströmska lasarettet

Vidare på vår färd kommer vi förbi Löwenströmska sjukhuset som till viss del är nedlagt men de gamla byggnaderna står ännu kvar. Några av dem används av olika verksamheter och sjukhuset inryms numer i en mer modern byggnad en bit bort på området.

Det var Ryttmästare Gustav Adolf Löwenström som i början av 1800-talet lät bygga Löwenströmska lasarettet. Löwenström var bror var till Jakob Johan Anckarström, mannen som mördade Gustav III på operans maskeradbal 1792. Genom gåvobrev och testamente 1811 lät Gustaf Adolf Löwenström instifta en sjukvårdsanstalt, benämnd Löwenströmska lasarettet, för att gottgöra att hans bror, mördade kung Gustav III.

Löwenströmska sjukhuset som används idag.

Upplands – Bro kommun

En solig vårvinterdag besöker vi Upplands – Bro kommun. Kommunhuset ligger i Kungsängen vid Mälaren. Trots att vi kört E18 vid Stäketbron många gånger och imponerats över den vackra vyn över Stäketsundet har vi inte tittat närmare på dessa omgivningar.

Det ska alltså till ett kommunbesök för att ta tillfället i akt och besöka bland annat vyerna runt Stäketsundet. Den här tidiga vårdagen ligger isen ännu kvar i sundet och utsikten är verkligen värd den lilla promenaden genom skogen för att nå utsiktspunkten över Ryssgraven.

Stäketsundet en solig vinterlördag 2022.

På håll ser vi Stäketbron över sundet.

Ryssgraven

Lite förundrade är vi över namnet “Ryssgraven”. Vad kan det betyda? Kanske kan namnet “Ryssgraven”  tyda på att man använt ryska krigsfångar för att gräva en kanal över näset. En annan av teorierna kan tyda på att det funnits ryska vikingar som ska ha härjat här kring Stäket och även runt Sigtuna cirka år 1187. De dödade den svenske ärkebiskopen vid Stäket och det sägs att ryssarna sedan flydde från de svenska försvararna via Bak – stäket och Lilla Stäket – Ryssgraven.

Det kan även vara så att Ryssgraven inte alls har något att med ryssar att göra utan syftar till fiskeredskapet “ryssja”. Hur det än ligger till är platsen storslagen.

Lite historia

Upplands-Bro kommun är en kommun i nordvästra delen av Stockholms län. Kommunens centralort är Kungsängen. Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Håbo-Tibble, Håtuna, Låssa, Stockholms-Näs och Västra Ryd. Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Bro landskommun av dessa fem landskommuner.

Upplands-Bro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Bro landskommun. Samtidigt ändrades länstillhörigheten från Uppsala län till Stockholms län.

Upplands-Bro kommunhus ligger i Kungsängen dit det går pendeltåg. Jag har faktiskt aldrig varit i Kungsängens centrum innan, men en lördag mitt på dagen är det ett ganska livligt centrum med folk som kommer och går till stationen som ligger intill.

Vi tar de obligatoriska bilderna av kommunhuset och ser att det bor 31 082 invånare i kommunen. Genomsnittskommunen har ett invånarantal på cirka 36 000 invånare.

Och så en liten sevärdhet

När vi besöker kommuner vill vi gärna ta med oss någon liten sevärdhet från kommunen. Det är inte alltid vi hinner utforska allt som vi vill, men när jag ser att det finns ett slott i närheten tar vi oss förstås dit.

Bro Hof slott

På medeltiden hette Bro Hof slott,  Brogård och fungerade som kungsgård, ett gods ägt av kungen eller statsmakten där allmogen var skyldig att bidra med olika arbeten på gården. Inte förrän på 2000 – talet  kom kungsgården att bli Bro Hof Slott. Genom tiderna ägdes och drevs gården av olika släkter som till exempel Rålamb, Funck, Ribbing, Cederhielm, Sparre och Reuterskiöld.

År 1810, tillträder släkten Sparre egendomen. Erik Josias Sparre blev känd som en mycket engagerad man i olika samhällsfrågor. Han var ledamot i riksdagen där han ständigt förde jordbrukarnas talan och ägnade mycket tid åt att utveckla järnvägsnätet i Sverige. Förutom Brogård ägde han det närbelägna Lejondal och flera andra gods. På grund av många samhällsåtaganden började egendomarna snart förfalla.

År 1886, ärvde dottern Louise Lejondal och sonen Johan Bro Gård som Johan Sparre blev Brogårds siste ägare ur denna släkt. År 1888 uppfördes det nuvarande slottet och fick ett tidstypiskt utseende i barockstil med inslag av empir.

Under den aktive Johan Sparres tid blomstrade gården. Förutom framgångsrikt jordbruk drev han ett tegelbruk och ett mejeri. Han lät bygga bageriet som blev känt för den goda “Brolimpan” och satt i styrelsen för eldistributionsföreningen. Johan Sparre avled barnlös.

1938 ärvde hans systers dotterdotter Ebba Reuterskiöld, född von Rosen, Brogård. Ebba var gift med friherre Carl Reuterskiöld. 1968 sålde Ebba Reuterskiöld Brogård till KF som i sin tur arrenderade ut egendomen till nästa generation Reuterskiöld.

Mellan åren 1968 -2001 drabbades gården av bristande underhåll och var i undermåligt skick. År 2002 såldes till gården till Björn Örås. År 2004 beslutade Upplands-Bro kommun om en ny detaljplan som innebar att en ny verksamhet kunde startas på Bro Gård. Bro Gård namnändrades till Bro Hof Slott för att bedriva golfanläggning samt hotell- och konferensverksamhet.

Inte långt från Bro Hof slott ligger Bro kyrka, en medeltida kyrka där de äldsta delarna är från 1100 – talets slut. 

Andra upplevelser i kommunen

Även om vi har kört igenom Upplands – Bro kommun ute på E18 mellan Enköping och Stockholm har vi sällan stannat till i kommunen. När jag letar efter flera upplevelser i kommunen hänvisar kommunens hemsida till fina naturupplevelser. En av dem är Upplands-Broleden. En vandringsled hela 29 kilometer lång som sträcker sig mellan tätorten Bro i väster och Stäksundet i öster. Leden invigdes i september 2008 och är en utbyggnad av en tidigare led som sträckte sig över Lennartsnäshalvön.

Utmed vandringsleden kan besökaren uppleva både natur- och kulturhistoriska miljöer. Här kan man vandra eller cykla genom betade hagar, längs vackra grusvägar och genom hällmarkstallskog med vacker sjöutsikt.

Galoppbana

Jag bör kanske även nämna att Bro Park, Sveriges nya galoppbana ligger i kommunen. Den flyttade ju från Täby för ett par år sedan och finns nu i Upplands – Bro kommun där den ligger i ett naturskönt område. Precis som tidigare är det här som Sveriges snabbaste galopphästar tävlar samtidigt som publiken kan inta en lunch i restaurangen.

Sigtuna kommun

En av Stockholms trevligaste kommuner måste vara Sigtuna kommun. Kommunen har ett brett utbud av olika sevärdheter och en mångfald av spännande aktiviteter. Under många år hade jag min arbetsplats i kommunen och hade då möjlighet att göra olika typer av besök här.

Sigtuna ligger mitt emellan Stockholm city och Uppsala med cirka 30 minuters bilfärd i båda riktning, men har goda kommunikationer även med kollektivtrafik. Sigtuna är Sveriges första stad och har en rik historia sedan över 1000 år tillbaka. Här finns flera vackra slott, underbar natur, sjön Mälaren och inte minst den pittoreska och charmiga stadskärnan i Sigtuna med alla mysiga butiker, caféer och restauranger.

Sigtuna kommun omfattar Arlanda, Märsta, Rosersberg och Sigtuna stad. I kommunen bor det 50 273 invånare.

Sigtuna strandpromenad

Sigtuna kommunhus ligger i centralt i Märsta.

Sigtuna stadskärna

En av de mest pittoreska stadskärnorna måste Sigtuna medeltida stad ha. Då och då gör vi små korta besök här i stan. Vi strosar gärna runt på Storgatan, den lilla gågatan som har samma sträckning den hade för 1000 år sedan. Storgatan är kantad av de mest charmiga och sagolika hus, där det idag inryms butiker, caféer och restauranger.

Tant Bruns Kaffestuga

En av de mest charmiga kaféerna i Sigtuna är Tant Bruns kaffestuga och inryms i ett av de äldsta husen här i Sigtuna. Under åren har jag vid flera tillfällen besökt kaffestugan. Ofta är det kö för att få ett bord, särskilt vid större helger kring vår och tidig sommar.

Sigtuna rådhus

På Stortorget ligger Sigtuna rådhus. När Erik Kihlman blev borgmästare 1737 ansåg han att det gamla rådhuset var i alldeles för dåligt skick och ett nytt byggdes. Det är Sveriges minsta rådhus och invigt på pingstafton 1744. Det nya rådhuset har ändrat färg på utsidan några gånger och även insidan har fått några förändringar. Ett av rummen var fram till 1920 – talet vaktrum för brandvakt och polis med två finkor, den ena för män och den andra för kvinnor.

I rådhuset fanns stadens magistrat och rådhusrätt fram till 1947. 1948 lades Sigtuna under landsrätt och rådhuset miste därmed sin funktion som den haft under drygt 200 år.

Idag är rådhuset en del av Sigtuna museum och öppet sommartid. Rådssalen är populär att använda för vigsel, ungefär 100 par gifter sig borgligt här varje år.

I rådssalen finns det möbler från borgmästare Kihlmans tid. 

 

Mariakyrkan i Sigtuna

Den äldsta byggnaden i Sigtuna som är i bruk idag är Mariakyrkan. Kyrkan rymmer minnen och skatter från stadens och dess invånares historia i mer än 750 år. Den, eller snarare koret och det tillhörande klostret invigdes 1247/48 och i mitten av 1250-talet var även långhuset färdigt. I det dåvarande Sverige var det första gången man använde tekniken att bränna tegel.

I slutet av 1200-talet bekostade kung Magnus Ladulås valvslagning i kyrkans långhus och ett koppartak. I stort sett har kyrkan när det gäller väggar, pelare och tak behållit samma utseende som den en gång fick.

Vi har besökt kyrkan i samband med dop och så nu när vi besöker Sigtuna som kommun. Mariakyrkan är en av de mest tjusiga kyrkor vi har besökt under våra resor runt om i Sverige.

S:t Pers kyrkoruin

En av Sveriges äldsta byggnader av sten är ruinen S:t Pers kyrka. Namnet kommer från den helige Petrus, en av Jesus lärljungar. Kyrkan byggdes vid slutet av vikingatiden, under sent 1000 – tal. Då hade Sigtuna redan varit en stad i 100 år. Då var alla byggnader låga hus i trä och några byggnader i sten fanns inte. De nya stora kyrkobyggnaderna som reste sig mot skyn var nog en mäktig syn här i Sigtuna.

Byggnaden användes fram till reformationen på 1530 – talet då den övergavs som byggnad och blev en ruin. Under flera hundra år fick den stå och förfalla och användes länge som stenbrott. Först mot slutet av 1800 – talet blev ruinen ett skyddat monument och restaurerades flera gånger, senast år 2020.

S;t Olofs kyrkoruin

Sankt Olofs kyrkoruin är i likhet med Sankt Pers kyrkoruin också välbevarad. Bortsett från tornet över kormitten är den annars helt olik sin föregångare. Sankt Olof anses rest omkring 1100-talets mitt, eventuellt är den inte rest förrän under senare delen av århundradet, när Sigtuna definitivt övergivits som biskopssäte.

Sigtuna stadshotell byggt 1909.

Sigtuna sett från Munkholmen.

Läs om alla besöken i Sveriges 290 kommuner. (115 – 117 /290)

Rosersbergs slott

Slott i Sigtuna kommun

Det går inte att nämna Sigtuna utan att också nämna några av de slott som ligger i kommunen. Mitt favoritslott och dess park är Rosersbergs slott. Ett kungligt slott som även har hotell- och restaurangverksamhet. Tyvärr bor vi alldeles för nära för att ta in här, men vi vistas ofta ute i parken och på de trevliga promenadstråken som finns runt om på ägorna. Rosersbergs slott uppfördes 1634–1638 av riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstiern.

Vid några tillfällen har vi besökt Wenngarns slott uppfört 1670 för Magnus Gabriel De la Gardie. Slottet ligger ett par kilometer norr om Sigtuna.

Wenngarns slott

Steninge slott ligger strax söder om Sigtuna. Där brukar vi då och då tar oss en liten promenad i den vackra slottsträdgården. Slottet är från 1600 – talet men tyvärr inte öppet för allmänheten.

Steninge slott

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

3 × 2 =