SmålandSveriges 290 kommuner

Lessebo, Emmaboda, Torsås och Nybro – Fyra intressanta kommuner i Småland

I vårt projekt att besöka “Sveriges 290 kommuner” har vi kommit till platser vi nog aldrig annars skulle ha besökt. I och med våra kommunbesök har vi upptäckt många intressanta och sevärda platser. När vi besökte kommunerna Lessebo, Emmaboda, Torsås och Nybro var det platser jag endast hade hört talas om men inte hade en aning om var de låg eller hur det ser ut.

____________________________________________________________________________________

 

Kommuner kors och tvärs

Vi är ute på en liten biltur genom Småland och passar på att besöka fyra nya kommuner i landskapet. Här  ligger vägarna ganska ödsligt. Vi ser några långtradare och enstaka bilar men annars är det mest skog och ännu mer skog vi möts av mellan kommunerna som ligger ganska tätt, men utspridda på lite dumt sätt får man väl ändå lov att säga. Kommunerna ligger relativt nära varandra men det är ganska svårt att göra en bra färdplan för att få med alla kommuner under ett och samma tillfälle. Det blir en hel del bilåkning kors och tvärs. Landskapet Småland känns betydligt större än vad vi trott och det har tagit oss en hel del tid att besöka alla kommuner i området.

Lessebo kommun

Vi börjar i Lessebo kommun och kommer körande från nordväst. När vi ser en rastplats precis innan tätorten Lessebo måste vi stanna till. Det är sagolikt vackert vid Hyllsjön och en kaffeslurk passar utmärkt att ta här innan vi kör vidare mot Lessebo centrum.

Lite historia

På 1660 – talet anlades ett järnbruk vid Lesseboåns vattenfall för att utnyttja sjömalmerna i de sjöar som finns häromkring. Under senare delen av 1600 – talet utvidgades verksamheten med ett pappersbruk som vidareutvecklades under 1700 – talet. Flera stora jordegendomar lades till bruket.

År 1802 köptes Lessebo bruk av Johan Lorentz Aschan som ledde bruket under 50 år. Han utvecklade bruket med bland annat en pappersmaskin som 1837 var det fjärde i sitt slag i Sverige. Trots pappersbruket var det ändå järntillverkningen som var brukets viktigaste produkt. När Lessebo år 1874 fick järnvägsförbindelse med Karlskrona kunde man även utnyttja sina omfattande skogstillgångar.

Järntillverkningen upphörde redan vid 1880 – talet början. Under tidigt 1900 – tal utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik. Den första i sitt slag här i Sverige. När Johan Lorentz Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag. Företaget kom även att äga ett par andra bruk, kvarnar och skogsegendomar som kom att ombildas till Lessebo AB. På 1930 – talet hade företaget 450 personer anställda.

Idag finns ett pappersbruk i Lessebo där många av kommunens 8 485 invånare i orten arbetar. Bruket är privatägt efter att Vida AB tidigare ägt det. Här finns också Lessebo Handpappersbruk där man fortsätter med den gamla konsten att tillverka papper. Handpappersbruket i Lessebo är det enda kommersiella handpappersbruket i Sverige. Handpappersbruket är även ett skaparcentrum för papperskonstnärer.

Vårt besök i Lessebo

När vi besöker kommuner är det alltid kommunhuset som står i centrum för vårt besök. Så även i Lessebo kommun som har ett rejält kommunhus för sina invånare.

Vi tar oss en tur runt om centrum och här råder lugn och ro. Även om handpappersbruket brukar dra till sig både kungaparet och turister. Vi har inte tid att stanna länge, men över 1 miljon personer besöker Lessebo kommun varje år. Kanske är  det landskapet Småland, och att vi befinner oss mitt i Glasriket och Vilhelm Mobergs födelsebygd som gör att bygden är ett populärt besöksmål. Det finns flera intressanta sevärdheter, i kommunen bjuds det på hantverk, mat, design, shopping, natur och kultur.

Lessebo kyrka

Innan vi lämnar Lessebo tar vi oss en liten titt på Lessebo kyrka. Det är en förhållandevis ny kyrka då den började byggas 1958 och invigningen ägde rum 1960. Eftersom kyrkan inte var öppen blev det endast ett besök utanför, men vi kan konstatera att det är en modern byggnad men ändå i klassisk stil.

Emmaboda kommun

Vi fortsätter vår färd ett par mil sydost om Lessebo och hamnar i Emmaboda. Emmaboda fick sitt namn år 1874. Det berättas att när Emmaboda anlades som järnvägsknut placerades orten precis mitt emellan residensstäderna Karlskrona, Kalmar och Växjö med hjälp av en passare. Det blev precis 57 kilometer till alla tre städerna. Jag måste förstås kolla om det stämmer, så jag tar mig en titt på Google maps och vad hittar jag? Nej, det stämmer inte om man tittar på längden mellan vägarna. Närmast kommer Karlskrona och Kalmar med en kort skillnad på ett par kilometer medan Emmaboda och Växjö skiljer sig med drygt en mil. Det måste förstås vara fågelvägen som uppmättes då Emmaboda som knutpunkt anlades och inte bilvägen.

Lite historia

Landskapet här i trakten kring Emmaboda är känt som Nils Dackes hembygd. Han är känd för eftervärlden som upprorsmannen från Småland som startade det största bondeupproret i svensk historia. Hela 20 000 man deltog som mest i det som kom att kallas Dackefejden. Dacke var upprorets ledare och kom att kämpa för sin frihet mot den svenske kungen Gustav Vasa mellan åren 1542 – 1544. Det gick inte så bra för den stackars Dacke, han tvingas själv fly till den danska gränsen, men dödades under sommaren 1543 i skogarna kring Rödby. Dackes kropp fördes till Kalmar där den steglades och hans avhuggna huvud sattes på en stång och kröntes med en kopparkrona. Hans anhängare straffades hårt och många avrättades.

Långt senare år 1874 anlades en järnvägsstation för Kalmar-Emmaboda järnväg. Året därpå anslöts Karlskrona-Växjö järnväg med stationen i Emmaboda. Stationen fick sitt namn av byn Emmaboda, idag också en del av Emmaboda tätort. Stationssamhället Lindås, anlagt 1874, ingår också i dagens tätort.

Med järnvägen kom nya impulser och nya möjligheter till bygden. Redan under första året etablerade sig en virkeshandlare vid den nya stationen. Man drev här handel med virke som köptes av bönder i de skogrika markerna. Det var Emmabodas enda handelsplats fram till 1890 då alltfler affärsverksamheter öppnade vid järnvägen.

År 1919 bildades AB Emmaboda Fönsterglasbruk. Efter hand uppfördes fler fabriksbyggnader och även arbetarbostäder. Man tillverkade handblåst fönsterglas och kupéfönster åt SJ. Driften lades dock ner 1931 då konkurrensen från maskintillverkat glas blev för stor. Så småningom startades Emmmaboda Glasverk också tillverkning av maskinell fönsterglastillverkning. Under 1950 – talet fortsatte utvecklingen med tillverkning av härdat glas och glasverket var under många år Europas modernaste.

Idag har Emmaboda två större företag, Xylem och Emmaboda Glasverk. Emmaboda har även många små och medelstora företag.

Emmaboda kommunhus

När vi anländer till Emmaboda tar vi sikte på kommunhuset. Det står under renovering men självklart tittar jag in och blir genast mycket väl mottagen en receptionist som lassar på mig mängder av broschyrer om kommunen.

I Emmaboda kommun bor det cirka 9 360 invånare.

Duvemåla

En viktig person för bygden är författaren Wilhelm Moberg som alltid kommer att leva kvar i folks minne genom alla sina berättelser om de småländska torparna. Vilhelm Moberg föddes på ett soldattorp i byn Moshultamåla. Det var hans uppväxt i trakten och den nära kontakten till miljöerna och människorna som gav honom inspiration till hans författarskap

Strax innan vi kör in i Emmaboda ser vi en vägskylt till Duvemåla. Orten har ju blivit känd från filmen “Utvandrarna” som bygger på Wilhelm Mobergs roman med samma namn. Från Duvemåla kom Kristina och var platsen hon aldrig slutade att längta tillbaka till från andra sidan Atlanten. Wilhelm Mobergs mormor föddes i Duvemåla 1833 och Moberg besökte ofta orten.

Upplevelser i Emmaboda

Själva centralorten Emmaboda är inte särskilt stor och påminner om många andra små tätorter som vi besökt genom vårt kommunprojekt. När jag letar efter upplevelser och sevärdheter i Emmaboda ser jag att man slår ett slag för Duvemåla. Här kan man besöka Rundqvistagården som tar besökaren tillbaka till en tid då självhushåll var en naturlig del av vardagen. Här finns också ett café.

Ett av Nordens största glasmuseum The Glass Factory, ligger Boda Glasbruk i Emmaboda kommun. Museet ägs av kommunen och har en stor konstsamling i glas på cirka 40 000 föremål från olika glasbruk av ett femtiotal konstnärer.

Är man sugen på lite bilåkning kan kanske den natursköna 14 mil slingrande, KulTuren genom både Lessebo och Emmaboda kommuner passa. Längs vägen finns mysiga orter och kanske hittar besökaren sitt eget smultronställe.

Torsås kommun

Vi fortsätter ett par mil österut och når Torsås kommun och Kalmar län. Geografiskt sätt är kommunen belägen med både skog och hav. Centralorten är Torsås och inom kommunen finns både skogs- och jordbruk, men under senare tid har även tillverkningsindustri blivit mer påtaglig.

Torsås har en lång och intressant historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Ortens namn kommer sannolikt av gudanamnet Tor, år 1390 nämns orten som Thorsas.  Vid sekelskiftet 1900 fanns tre vattendrivna kvarnar i Torsås kyrkby. Stolfabriken och ångkvarnen var då Torsås största arbetsplatser.

Torsås blev ett municipalsamhälle 1916, och Torsås kommun bildades vid kommunreformen 1971. Idag bor det cirka 7 042 invånare i kommunen.

Vad kan man uppleva i Torsås?

När det gäller sevärdheter i Torsås, finns det flera platser att besöka. Eftersom vi befinner oss i centralorten Torsby i sydöstra Småland tittar vi på närmast bästa och hamnar i Hembygdsparken Ekbacken. Det är en park med gamla byggnader och som även visar hur människor levde och arbetade förr i tiden.

Det finns givetvis fler sevärdheter i kommunen och för att göra den rättvis tar vi oss en titt på kommunens hemsida som föreslår vandringsleder både genom lövskogar, sjöar och utmed havet.

Vårt besök i Torsås

Vi startar vårt besök vid Torsås kommunhus. Det ligger mitt i Torsås centrum och jag tar mig även en liten titt inne i kommunhuset innan vi kör vidare till hembyggdsparken. Det är bara mars månad men naturen här i parken känns mysig och byggnaderna påminner om en svunnen tid.

Besök i kommunhuset Torsås.

Hembygdsparken.

Nybro kommun

Vi kastar oss tillbaka några månader i tiden och hamnar i september månad 2022. Vi kör genom Småland en tidig söndagsmorgon. Vädret är mulet och trist men kanske kan Nybro kommun lysa upp vår tillvaro.

Orten Nybro växte fram lite som en rastplats för resande på vägen mellan Växjö och Kalmar. Där vägen gick fram byggdes en bro i mitten av 1700 – talet, den kallades för Lortbron. Snart byggdes även en krog som kallades Lortkrogen, som förmodligen passade bra för dem som stannade vid rastplatsen.

Lite historia

År 1824 anlades ett garveri i området av Henrik Nyberg och han lät även bygga om den gamla bron och döpte platsen till Nybro. Under mitten av 1800 – talet växte samhället och Nybro fick köpingsrättigheter 1865. Nya fabriker anlades och en av de fabriker som fått stor betydelse för Nybro är Pukebergs glasbruk. Glasbruket är ett av Sveriges äldsta och mest välbevarade och på 1890 – talet var det ett av landets största. När järnvägen kom till Nybro fick orten ett rejält uppsving som industriort och så har det fortsatt fram till dagens datum.

Det är inte enbart som industriort som Nybro gjort sig känt. Med de goda kommunikationerna och det järnhaltiga vattnet kunde Nybro kallvattenkuranstalt AB öppna år 1883. Detta gjorde att Nybro blev en känd brunns- och kurort med både varm- och kallbadhus. Av den verksamheten finns idag endast vattenpaviljongen i Badhusparken kvar.

Grunden för Nybros starka 1900-talsutveckling har framför allt utgjorts av trä- och pappersindustri samt glastillverkning.

Längs Storgatan som leder fram till torget och Bolanders bäck och som följer den gamla landsvägens sträckning kan man beskåda flera jugendhus uppförda under Nybros tid som köping.

År 1932 blev Nybro en stad och Nybro kyrka invigdes två år senare och året därpå Nybro stadshus. År 1936 grundades Nybro glasbruk och efter att ha drivits som familjeföretag i flera generationer gick företaget i konkurs 2007, men företaget togs över av ett antal anställda och idag bedrivs inte någon egen produktion utan man köper istället glas från andra bruk och står då för efterbearbetning och försäljning.

Nybro kommunhus

Som vanligt när vi besöker en kommun är ett besök vid  kommunhuset obligatoriskt, så även i Nybro som har ett relativt stort kommunhus till sina cirka 20 303 invånare.

 

 

Nybro centrum 

Glas i centrum

Något som lyser upp den här lite kulna söndagsmorgonen är skulpturen ”Glas i centrum”. Den invigdes 1968 och är ritad av konstnären Vicke Lindstrand. Skulpturen föreställer en evighetsslinga och glasblåsarpipor. Konstverket sägs ha blivit en symbol för staden.

Stadshus och hotell

En av de mest intressanta byggnaderna som vi lägger märke till är Nybros hotell. Fastigheten uppfördes 1935 och inhyste vid den tidpunkten ett hotell, ett stadshus och även en bank. Idag är Nybro gamla stadshus renoverat och är numera ett hotell med namnet Nybro Stora hotell.

Vi tycker att Nybro känns som en trevlig kommun, särskilt de centrala delarna. Kanske är det ingen kommun vi kommer att passera lite då och då eftersom den ligger aningens långt från de stora europavägarna genom Sverige, men det är definitivt en kommun som sätter sig i mitt minne.

Följ oss på “Vi besöker Sveriges 290 kommuner”

Antal kommuner: 179-182/290

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fyra + 13 =