Todi och Orvieto – högt över Umbriens dalar
I hjärtat av den italienska regionen Umbrien ligger två av landets mest stämningsfulla småstäder, Todi och Orvieto. Båda erbjuder en genuin italiensk upplevelse långt från de största turiststråken, men med en rik historia, enastående arkitektur och vackra landskap.
Vi befinner oss på en bilresa i Italien och besöker regionen Umbrien, en del av landet vi inte tidigare gjort några större stopp i. Under ett par dagar ser vi oss omkring i några av Umbriens mest sevärda städer och vårt sista stopp i regionen blir Todi och Orvieto.
Todi tronar på en kulle med vidsträckta vyer över Umbriens böljande dalar och olivlundar, en plats jag aldrig trodde att vi skulle stanna i. Men när vi inte hittar något passande boende över natten i någon av de andra städerna vi precis besökt far vi vidare. Jag letar och finner snart en annan liten ort eller by, Todi. Här ska finnas tak över huvudet för natten, så vi sätter fart.
När jag tittar lite närmare på vad det är jag har bokat in oss ser jag att det kanske inte alls är så dumt. Todi beskrivs att vara en liten ort men ändå ha imponerande palats, kyrkor och smala gränder samt förtjusande vyer. Todi är också känt för sitt goda kök, sina lokala viner och närheten till det umbrianska landskapet, vilket gör staden till en bra bas för utflykter i området.
Innan vi checkar in på hotellet en bit utanför Todi tar vi oss en liten titt på den söta lilla staden som ligger högt upp över landskapet. Bilen parkerar vi vid foten av staden och sedan tar vi oss vidare till fots i rejäl uppförsbacke i den stekheta eftermiddagssolen.
I centrum ligger det medeltida torget Piazza del Popolo, som överraskande räknas som ett av Italiens vackraste torg. Staden är verkligen inte stor och till en början känner jag mig lite besviken då det är mest hus och bilar som kantar vår promenad upp mot toppen. Men några skyltar skvallrar om att det finns en kyrka och ett torg som ändå kan vara värt att ta sig en titt på, och när vi ändå är här måste vi förstås fortsätta uppåt.
Piazza del Popolo är förstås själva hjärtat i Todi och det som gör staden. Torget ligger högt uppe på kullen och omges av några av Umbriens mest imponerande medeltida byggnader. Här reser sig den mäktiga Todi-katedralen med sin breda trappa, och runt torget ligger de historiska palatsen Palazzo dei Priori, Palazzo del Popolo och Palazzo del Capitano. Att Piazza del Popolo räknas som ett av Italiens vackraste medeltida torg vill jag inte riktigt hålla med om, men att Todi har en mycket välbevarade medeltida miljö är uppenbart.
Piazza del Popolo började ta form under 1200-talet, då Todi växte som fri kommun. Torget byggdes på platsen för det romerska forumet och blev centrum för politiskt, religiöst och ekonomiskt liv. Byggnaderna som omger torget representerar den gotiska och romanska arkitekturen som präglade stadens blomstringsperiod.
Todi-katedralen / Duomo di Todi, eller Cattedrale della Santissima Annunziata är den centrala romersk-katolska katedralen i staden Todi i Umbrien, Italien. Den är säte för stiftet Todi och ett framstående exempel på gotisk och renässansarkitektur i regionen.
Även om Todi är ganska liten stad och inte alls är turistiskt på något sätt är det en sevärd plats. Här finns ett par barer men inga butiker som säljer souvenirer, det är ganska folktomt, förutom några enstaka lokalbor.
Backen upp till torget är förstås inget vidare men bra motion, men man kan faktiskt köra hela vägen upp med bil, där blir problemet att hitta en parkeringsplats. Charmen är ändå att ta sig upp på huvudgatan och spana in mellan huskropparna och njuta av de storslagna vyerna som Umbriens landskap bjuder på.
Trots att Todi marknadsförs som en av Umbriens vackraste städer är jag något tveksam till detta påstående. För mig är det framför allt Piazza del Popolo och avsaknaden av stora turistmassor som ger staden dess speciella atmosfär. Jämfört med städer som Perugia, Orvieto och Assisi känns Todi mindre dramatisk, men kanske också mer genuin.
Torre Sangiovanni Albergo e Ristorante da Rosary
Kvällen närmar sig snabbt och vi tar oss vidare några kilometer utanför själva stadskärnan Todi och hamnar i den lilla men mycket charmiga byn Collevalenza och hotel Torre Sangiovanni Albergo. Hotellet är inrymt i en restaurerat medeltida borg- och tornbyggnad, där delar av byggnaden härrör från 1000-talet. Man har bevarat det gamla vakttornet, murarna och flera historiska rum har restaurerats med stor omsorg av ägaren Rosary, en charmig äldre dam, som sköter allt med fast hand.
Hotellet är inte särskilt stort, det finns ett tiotal rum, där antika möbler, historiska detaljer och tjocka stenväggar ger en känsla av att förflyttas tillbaka till medeltiden, men med moderna bekvämligheter.
När vi checkar in får vi det enda rummet med balkong, men den här balkongen känns faktiskt lite obehaglig att ge sig ut på då den hänger mellan två huskroppar. Förmodligen kommer den att hålla även för oss men det är inte helt behagligt att sitta här uppe. Men vi vänjer oss efter en stund och tänker att det inte är dags för ett nedslag just denna kväll, men vem vet?
Snart är det dags att äta middag och vi har bokat bord på hotellets restaurang, som verkar vara mycket populär. Det är inte bara hotellets gäster som äter här utan det kommer även folk utifrån. Det serveras traditionell umbrisk mat med rätter som tryffelpasta, vildsvin, svamp och lokala viner. Maten smakar utmärkt i den förtrollande miljön och den personliga servicen från Rosary och hennes personal ger en familjär känsla.
Kväll med oväntat avslut
Det blir en fin kväll med god mat och en pratstund med den charmiga värdinnan Rosary innan vi till sist går till sängs i vårt tornrum allra högst upp i byggnaden.
Plötsligt, just som mörkret lagt sig över rummet, börjar hela byggnaden skaka. Jag förstår direkt vad som händer: jordbävning! Skalvet varar kanske sju–åtta sekunder, inte länge, men tillräckligt länge för att jag inser vad det är. Sedan blir allt lugnt och tyst. Inga billarm hörs och, märkligt nog, somnar jag bara några minuter senare.
Morgonen därpå, när vi äter frukost i Rosarys charmiga frukostrum, får vi höra att det klockan 23.11 lokal tid registrerades ett jordskalv med magnituden 3,8 nära Massa Martana, cirka tio kilometer från Todi, enligt det italienska seismologiska institutet INGV.
Jordskalv är tydligen inget ovanligt här i trakten, får vi veta, men för oss är det faktiskt första gången och lite obehagligt. Dessutom hade vi tidigare på kvällen skämtat om den där läskiga balkongen som inte kändes helt säker. Den hade vi lämnat bara en stund innan skalvet, men om vi hade suttit där när det inträffade hade åtminstone jag blivit ordentligt skraj.
Tempio di Santa Maria della Consolazione
Även om Todi är en liten stad finns det flera sevärdheter som är värda ett besök. Den mest berömda är utan tvekan Tempio di Santa Maria della Consolazione, som ligger strax utanför stadsmuren. Kyrkan började byggas 1508 och stod färdig hundra år senare och räknas som ett av renässansarkitekturens mästerverk. Den symmetriska planen, den stora kupolen och det eleganta läget nedanför staden gör den till en av Umbriens mest fotograferade byggnader.
Givetvis stannar vi också, men en stor mässa pågår i kyrkan, vilket gör det omöjligt att både hitta en parkeringsplats och fotografera interiören. Medan maken sitter kvar i bilen tar jag mig in för ett kort besök och får lyssna en stund till en mäktig kör i denna storslagna gräddbakelse till kyrka.
Orvieto
Vi lämnar Todi och kör vidare knappt fyra mil till nästa stad, Orvieto, som är betydligt mer känd än Todi och bjuder på en helt annan upplevelse. När vi närmar oss staden kan vi se att den ligger dramatiskt placerad på en klippa och syns på långt håll. Vi stannar en stund på en liten parkeringsplats för att beundra både landskapet och staden på håll.
Vi är rejält hungriga när vi når Orvieto och efter att ha letat en bra stund efter parkeringsplats ställer vi bilen till sist i parkeringsgaraget och åker en massa rulltrappor upp mot staden. Det är söndag och både lokalbor och turister har gått man ur huse för att äta lunch. Det är fullsatt överallt och när jag börjar tappa tron på att ens äta en sen lunch hittar vi en liten källare på en bakgård. Det visar sig vara en riktigt härlig vinkällare där man även serverar god mat med utsikt.
Det blir en ny eftermiddag med het sol men i Orvieto är vi definitivt inte ensamma. Staden är till bredden fylld av turister, vilket är fullt förståeligt då den har en hel del att erbjuda oss besökare.
Förutom att vi kan strosa runt i smala gränder, se gulliga små torg och kolla in i otaliga butiker utmed gatorna döljer sig dessutom ett nätverk av underjordiska tunnlar, brunnar och grottor som vittnar om områdets långa historia från den forntida Etruskiska civilisationen. Som turist kan man besöka en del av detta genom den guidade turen, Orvieto Underground, något som vi inte gör den här gången.
Gatorna är kantade med allehanda butiker, och något som verkar vara omåttligt populärt att sälja i Italien är julgransprylar. Det är något jag inte orkar tänka på i värmen.
Orvietos katedral / Duomo di Orvieto
Snart kommer vi fram till Orvietos största sevärdhet, den magnifika katedralen, Duomo di Orvieto. Kanske en av de vackraste katedraler vi någonsin sett genom våra resor i Europa. Katedralen anses vara ett mästerverk inom italiensk gotik med en praktfull fasad som glittrar i solen.
Byggnaden började uppföras år 1290 på initiativ av Påve Nikolaus IV och färdigställdes under flera århundraden, vilket har gett den en rik blandning av arkitektoniska stilar med tyngdpunkt på italiensk gotik.
Katedralen byggdes bland annat för att hysa reliker kopplade till Miraklet i Bolsena, en händelse som fick stor betydelse för den katolska kyrkan och bidrog till införandet av högtiden Corpus Christi, som firas 60 dagar efter påskdagen. Än i dag är katedralen ett viktigt religiöst centrum och ett av de främsta exemplen på italiensk gotisk arkitektur.
Katedralens mest iögonfallande drag är den praktfulla fasaden, som glittrar i solljuset tack vare sina mosaiker, förgyllda detaljer och färgrika marmorpartier. Fasaden är rikt dekorerad med skulpturer och reliefer som skildrar bibliska berättelser från skapelsen till den yttersta domen. De smala spirorna och de spetsbågiga formerna förstärker det gotiska uttrycket, samtidigt som den harmoniska proportioneringen ger byggnaden en tydligt italiensk karaktär.
Att besöka både Todi och Orvieto ger en fin inblick i två olika sidor av Umbrien. Todi lockar med sitt lugn, sina panoramavyer och sin eleganta enkelhet, medan Orvieto imponerar med sin dramatiska miljö, sin storslagna katedral och sitt historiska djup.
Vårt besök i Umbrien gav verkligen mersmak. Landskapet, med sina böljande kullar, små medeltida städer och den nästan tidlösa atmosfären, gav ett starkt intryck på oss. Mixen av konst, arkitektur och stillsamma vyer ger en känsla av att det finns mycket mer att upptäcka än det vi hann med. Umbrien upplevs inte på några dagar, vi vill gärna återvända och utforska mer.
Läs mer om Umbrien
