LapplandSverige

Fatmomakke kyrkstad – Roadtrip på Vildmarksvägen del 3 av 4

Vi kör vidare på Vildmarksvägen och lämnar kalfjället bakom oss. Landskapet ändrar karaktär och vi kommer åter ned mot grönskade växtlighet och blå sjöar. Det är så vackert här uppe och det är svårt att ta in att vi kan se alla dessa overkliga platser på bara några få timmar.

Vi kör sakta men säkert till nästa sevärdhet, kyrkstaden Fatmomakke som ligger mellan Marsfjället och Kultsjöns strand. Vi tar åter av från huvudvägen och kör en ganska smal väg ned mot sjön och kyrkstaden. När vi kommer fram passar det bra med en glass som vi köper vid kiosken som ligger här, det finns även ett kafé om man är sugen på mera sötsaker. Här finns också en camping och bra med parkeringsmöjligheter.

Nu är vi ju nästan ensamma och får besöka Fatmomakke kyrkstad helt för oss själva, som ligger ett par hundra meter bort om parkeringsplatsen. För att komma dit behöver man gå på en gångbro över älven som mynnar ut sjön.

Vad är en kyrkstad?

Förr i tiden fyllde kyrkstäderna en viktig funktion för kyrkobesökare som kom långväga. Det är främst i Norrland som kyrkstäderna har haft stor betydelse där avstånden var stora. Kyrkobesökarna måste ha någonstans att övernatta vilket man då kunde göra i bodar, stall och även kåtor för att kunna delta i kyrkobesök, ting, sockenstämmor och marknader. Kyrkstaden var den självklara platsen för att träffa bekanta från andra byar än sin egna. Med tiden kom kyrkohelgerna att bli utpräglade ungdomshelger där det inleddes många nya bekantskaper som ledde till äktenskap.

Vissa av kyrkstäderna var mycket omfattande särskilt vid kusten som till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå med gator och torg. Av Sveriges 71 kyrkstäder återstår endast 16 stycken varav Fatmomakke är en av dem som ligger så vackert vid Kultsjöns strand.

Midsommar i Fatmomakke

Midsommarfirandet i Fatmomakke har en lång tradition. Firandes inleddes förr med att alla tillresta hälsade ordentligt på varandra. Efter att kåtor och stugor gjorts i ordning och veden huggits blev det lekar och upptåg. Fisknät lades ut. Bland ungdomarna var det vanligt med friarlekar både dag- och nattetid. Men, gudstjänsterna skulle också hinna och orkas med.

Idag är fortfarande Fatmomakke välbesökt under midsommarhelgen där midsommarstången tillverkad av hög gran står i centrum.

Länsmansstugan

Stugan på bilderna byggdes som bostad till prästen, i samband med uppförandet av 1791 års kyrka. På 1850 – talet tillbyggdes ett rum. Prästen bodde då i det inre rummet och länsman i det yttre. Uppgifter för länsmans som var dåtidens polis var att kontrollera ordningen och säkerheten på kyrkplatsen. Ibland hölls här förhör och anmälningar togs upp.

Prästen fick ett nytt hus 1884 men länsman fortsatte använda stugan fram till 1927. Då byggdes länsstyrelsens tjänstemannabostad, där landsfiskalen, (tidigare länsman) fick dela utrymme med bland annat lappfogden.

Kyrkan i Fatmomakke

En bit upp i backen ligger den vackra fjällkyrkan. De flesta kyrkor som vi har sett under resan i Norrland påminner om varandra. Vi känner på dörren som är öppen och vi får möjlighet att titta lite närmare.

Redan 1781 uppfördes två kåtor som användes som kyrka. Tio år senare byggdes “Capellet”, troligen där dagens kyrkogård ligger. En kyrka stod klar 1834, då hade de första nybyggarna kommit till Kultsjödalen och mer utrymme krävdes. Dagens kyrka byggdes mellan 1881 – 1884. Förebild var troligen den femtio år äldre kyrkan i Dikanäs. Predikstolen och dörren till vapenhuset kommer från Åsele kyrka.

Enkelt utsmyckad som passar kyrkan så väl på denna vackra plats.

På området finns även ett flertal kåtor som man kan titta in i. Husen är dock privatägda men det verkar inte vara en endaste människa här. Vi möter ett fåtal besökare men det annars är det en så fin och rogivande plats. Vi går även genom den lilla kyrkogården som inte fastnade på bild innan det är dags att köra vidare mot Saxnäs.

 

2 svar på ”Fatmomakke kyrkstad – Roadtrip på Vildmarksvägen del 3 av 4

  • Så vacker och exotisk natur. Kyrkan är fantastisk. Är ändå glad att jag bor på sydligare breddgrader, tänker då främst på avfolkningen. I Sverige behöver man inte komma många mil utanför större städer förrän ödsligheten är ett faktum. I Norge är det annorlunda har jag hört..

    Svar
  • Ja naturen är verkligen så varierande på Vildmarksvägen. Jag är nog också glad att vi bor där vi bor. Fantastiskt att besöka dessa otroligt vackra trakter, men att bo här är nog inget för oss.
    Christina

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

1 × fem =